Förutsättningar och utmaningar

I Sverige finns sedan länge ett väl utbyggt utbildningssystem med skolplikt och avgiftsfri utbildning. Trots detta finns det utmaningar. Bristande likvärdighet, kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar och brist på lärare är några av dem. För förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ligger andelen personal med pedagogisk högskoleexamen mellan 79 och 88 %. Andelen är högst i förskoleklass och lägst i gymnasieskolan. I Flens kommun hade 64,6 % av lärarna i de kommunala grundskolorna lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne år 2018, och i gymnasieskolan var andelen 73,3 % (Kolada). Endast 30,7 % av årsarbetare inom förskolor i Flens kommun hade högskoleexamen 2018, för riket är siffran 41,8 %. 30 % av anställda årsarbetare i förskolor i Flens kommun hade förskollärarlegitimation 2019 (Kolada).

Det saknas också en samlad bild av hur utbildning för hållbar utveckling ser ut i svenska skolor. En utmaning i Sverige är den snedrekrytering till högskolan som finns. En stor grupp unga, med föräldrar med låg utbildning, väljer bort universitet och högskola trots att de har höga betyg från gymnasieskolan (UKÄ 2018). Andelen högutbildade i Flens kommun är 14,9 % jämfört med Sverige-snittet på 27,6 % (SCB, 2018). Endast en femtedel av gymnasieeleverna i Flens kommun läser vidare på högskola/universitet (Kolada, 2017). Gymnasieskolan i Flen är liten eftersom många elever väljer att studera på annan ort, drygt 60 % (Kolada). Läsåret 2018/2019 hade Prins Wilhelm-gymnasiet 285 elever, varav 174 på introduktionsprogram. Av dem gick 110 introduktionsprogram språkintroduktion vilket innebär fokus på att ge grunder i svenska språket (Skolverket, 2019).

Under de senaste åren har andelen nyanlända elever ökat kraftigt i kommunens skolor och många av dem kommer till skolan med liten skolbakgrund och begränsade läs- och skrivkunskaper. På högstadiet rör det sig om ca 20 nya elever per år. De läser ofta i förberedelseklass i upp till två år innan de kan gå i vanlig klass, och det är få som sedan når hela vägen till godkända betyg. En del av dessa har hög frånvaro från skolan.

I Flens kommun är 81 % av barn mellan 1-5 år inskrivna i förskola, vilket är lägre än snittet för Sverige som är 85 % (Kolada 2018).

Exempel från Flens kommuns verksamheter:

Flens kommun har en gymnasieskola och flera grund- och förskolor. Det finns ingen fristående gymnasieskola i kommunen men däremot flera fristående grund- och förskolor.

Flens kommun har en särskola för F-3 sedan hösten 2019 och köper även platser av närliggande kommuner. Det går också att läsa särskola integrerat i Flens kommuns grundskolor. Innan och efter skoldagen börjar erbjuds barn från förskoleklass till och med årskurs tre plats på ett fritidshem, äldre barn i årskurs 4 - 6 erbjuds plats på fritidsklubb. Fritidsklubb bedrivs i fritidsgårdarnas lokaler i Flen, Malmköping och Hälleforsnäs.

För att hantera bristen på lärarkompetens i grundskolan använder sig kommunen av ett fler-lärarsystem på en del skolor vilket innebär att man inte har klasslärare, istället delar flera lärare på flera klasser. Högstadiet har skalkurser i alla ämnen vilket innebär att det finns en övergripande struktur för vad som ska tas upp i de olika ämnena. Syftet är att utbildningen ska bli likvärdig för alla, oavsett lärare. Högstadiet använder sig även av mentorer som avlastar lärarna med alla elevfrågor och problem som inte har med undervisningen att göra. Det gör att lärarna kan ägna sig helt och hållet åt utbildningen.

I grundskolan görs kunskapsanalyser av varje individ och varje skolämne fyra gånger per år för att följa kunskapsutvecklingen vilket blir ett underlag för utvecklingssamtal. Kunskapen aggregeras så att varje rektor kan se utvecklingen på sin skola, och även på kommun-nivå för att följa hur skolorna utvecklas i förhållande till varandra. En generell utmaning är att elever inte når upp till kraven i svenska som andraspråk.

Under 2019 påbörjades ett arbete med att kartlägga likvärdigheten i förskoleklasserna. Kartläggningen görs varje termin och möjliggör riktade insatser i klasser där de inte når upp till kraven. Kommunen ska även börja göra kartläggningar på fritidshemmen. I förskolorna görs språk-kartläggningar för att förstå inom vilka områden barnen har starkt eller svagt ordförråd, och på så sätt veta vad pedagogerna behöver jobba med för just den gruppen.

Vuxenutbildningen arbetar aktivt med personer som behöver bygga upp språkkunskaper, grundutbildning och/eller yrkeskompetens. En utmaning är att många individer har långt kvar till att klara kurser i svenska språket och grundutbildning vilket är en förutsättning för att läsa de flesta yrkeskurser. Vuxenutbildningen försöker få till fler yrkesinriktade utbildningar för de som ännu inte har klarat kraven för vuxenutbildningen.

När det gäller elever med hög frånvaro anmäls dessa till socialtjänsten som har det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Ungdomarna erbjuds individuella stödåtgärder kring studier och praktik.

Källor:

Kolada - Nyckeltal för kommuner och regioner. Länk

SCB (2018) Kommun i kombination med utbildningsnivå. Länk

SCB (2019) Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige - Statistisk lägesbild. Länk

Skolverket (2019) Sök statistik om förskola, skola och vuxenutbildning. Länk

UKÄ (2018) Statistisk analys: Förkunskaper, social bakgrund och rekrytering till högskolan. Länk