Förutsättningar och utmaningar:

Mål 13 tillhör ett av de globala mål där Sverige har stora utmaningar trots att Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 % jämfört med 1990. Men utsläppen av växthusgaser i andra länder på grund av svensk konsumtion har istället ökat sedan 1990, och ligger omkring 10 ton/capita (Naturvårdsverket, 2018). I Sverige är det framförallt industrin och inrikes transporter som står för stora nationella utsläpp av växthusgaser, totalt 64 % under 2017 (SCB, 2019). När det gäller konsumtionsbaserade utsläpp kommer två tredjedelar av utsläppen från hushållens konsumtion och en tredjedel från offentlig konsumtion och investeringar (i exempelvis byggnader och maskiner) (Naturvårdsverket, 2018).

2017 beslutade regeringen om ett nytt klimatpolitiskt ramverk som bland annat innehåller ett mål om att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Mål 13 hänger ihop med det nationella miljökvalitetsmålet “Begränsad klimatpåverkan” som innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

I Sverige och Södermanland handlar framtida klimatförändringar framför allt om fler dagar med höga temperaturer, ökad nederbörd, kraftigare skyfall och förlängd växtsäsong.

2017 var växthusgasutsläppen inom Flens kommuns geografiska område 5,65 ton CO2-ekvivalenter per invånare varav 2,69 ton/invånare från jordbrukssektorn (Kolada).

Uppsala universitet har tagit fram en koldioxidbudget för Södermanlands län som visar att länets största energirelaterade utsläpp kommer från industri (framförallt SSAB), utrikes transporter, inrikes transporter och arbetsmaskiner. Utsläppen måste minska med 16 % årligen från och med 2020 för att klara av Parisavtalets målsättningar.

De främsta klimatriskerna som Flens kommun behöver ta hänsyn till är översvämningar, värmeböljor, skogsbränder och påverkan på grundvattnet. Många delar av Flens tätort ligger lågt vilket innebär ökad risk för negativa konsekvenser vid kraftiga skyfall.

Exempel från Flens kommuns verksamheter:

I likhet med den nationella klimatlagen har Flens kommun som mål att år 2045 inte ha några nettoutsläpp till atmosfären. Kommunens klimatarbete sker utifrån fem klimatstrategier: hållbara transporter, klimatsmart samhällsplanering, energieffektiva byggnader, klimatsmarta invånare och lokal energi- och elproduktion. Alla kommunens verksamheter och bolag berörs av en eller flera av strategierna. Mer detaljer kring dessa strategier finns under Mål 7 - Hållbar energi, Mål 11 - Hållbara städer och samhällen, och Mål 12 - hållbar konsumtion och produktion.

När det gäller klimatanpassning så är klimatfrågan en av många planeringsförutsättningar som kommunen enligt plan- och bygglagen ska ta hänsyn till vid planläggningen. På ett övergripande plan finns det i översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Flens stad tydliga ställningstaganden kring hur klimatanpassning och minskad klimatpåverkan ska integreras i fysisk planering och bygglovsprövning. Det handlar till exempel om att beakta skredrisk och konsekvenser av höga flöden samt att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Var fjärde år ska kommuner göra risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för att kunna motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. I RSA:n för Flens kommun från 2019 analyseras bland annat risker kopplat till naturfenomen och extremväder, i dagens och framtida klimat. Det finns översvämningskarteringar gjorda på Flens tätort och Sparreholm som samhällsplaneringen och krisberedskapen utgår ifrån. Vid planläggning görs dagvattenutredningar och andra analyser vid behov.

Källor:

Energi- och klimatplan för Flens kommun 2019-2023. Länk

Kevin Anderson, Jesse Schrage, Isak Stoddard, Aaron Tuckey och Martin Wetterstedt. 2018. Koldioxidbudget för Södermanlands län 2020-2040: Del I (2018). Klimatledarskapsnoden, Uppsala universitet, Sverige. Länk

Kolada - Nyckeltal för kommuner och regioner. Länk

Naturvårdsverket (2018) Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år. Länk

SCB (2019) Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige - Statistisk lägesbild. Länk

Översiktsplan Sörmlands hjärta - med plats för alla. Länk