Förutsättningar och utmaningar:

Sverige är ett av de mest jämlika länderna i världen, men är samtidigt det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten ökar allra mest. Ökande inkomstskillnader, bostads- och arbetsmarknadssegregation är två utmaningar.

Befolkningens inkomster i Sverige, både för kvinnor och män, har ökat varje enskilt år under en lång rad år, i genomsnitt 3 % per år mellan 2012 och 2017. De 40 % av befolkningen som har lägst disponibel inkomst har dock haft en sämre inkomsttillväxt än befolkningen som helhet. En förklaring till den svagare inkomstutvecklingen för denna grupp är att inkomsterna i större utsträckning består av olika typer av sociala ersättningar som inte har samma starka utveckling som löner och kapitalinkomster (SCB, 2019). Som nämnts tidigare så har Flens kommun har en högre andel invånare 18-64 år med låg inkomst jämfört med Sverige i stort. Arbetslösheten är högre bland unga och utrikes födda än för resten av befolkningen. Sammanräknad förvärvsinkomst för personer 20 år och äldre i Flen var 199 500 kr för kvinnor och 267 800 kr för män år 2017 (SCB). Detta är lägst i länet.

Rapporterad upplevd diskriminering/kränkning utifrån alla diskrimineringsgrunderna är högre bland kvinnor än bland män och högre bland yngre än bland äldre hos båda könen. Hatbrott som berör etnicitet är den vanligaste formen av hatbrott i Sverige. Under 2018 identifierade Brå nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 % sedan 2016, och 29 % sedan 2013. Störst ökning syns för brott med antisemitiska motiv samt motivet som rör sexuell läggning.

Flen har tagit emot relativt många nyanlända sett till sin befolkning i stort, och under de senaste åren har därför relativt få individer anvisats till kommunen, och då endast ensamkommande barn. 2018 anvisades 4 ensamkommande barn till kommunen, 2015 var det 92 barn som anvisades (Kolada). Det finns dock ingen statistik över nyanlända som väljer att flytta till kommunen på eget initiativ. I Flen är 22,7 % av kvinnorna och 23,6 % av männen utrikes födda, vilket är något högre än snittet för Södermanland och för Sverige (SCB). Av nyanlända som har lämnat etableringsuppdraget är det 39 % som har börjat arbeta eller studera efter 90 dagar, siffran är 47 % för män jämfört med 29 % för kvinnor (Kolada).

Från brukarbedömningen inom daglig verksamhet för funktionsnedsatta svarade 82 % av brukarna att de får bestämma om saker som är viktiga 2018, siffran är 92 % för män och 73 % för kvinnor (Kolada).

Exempel från Flens kommuns verksamheter:

Många av aktiviteterna som beskrivs under andra mål bidrar till att minska ojämlikheten, framförallt arbete med att minska ekonomisk utsatthet, höja utbildningsnivån, öka sysselsättningen och minska bostadssegregationen.

Kommunen som arbetsgivare har ett stort ansvar att arbeta för jämlikhet. Detta görs bland annat genom en likabehandlingsplan som innehåller åtgärder kring arbetsförhållanden, lön och anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och kompetensutveckling samt föräldraskap och förvärvsarbete. Ett mål är att andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka i kommunen, framförallt inom grupperna chefer och tjänstemän.

Vid upphandlingar ställs krav på etisk och social hänsyn, respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och svenska centrala kollektivavtal. Om kollektivavtal inte har tecknats så ska ändå motsvarande krav gälla för anställda.

Kommunen erbjuder boende, omsorg och daglig verksamhet till funktionsnedsatta enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Inom LSS använder sig kommunen av arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) för alla utredningar. När det gäller utemiljöer har tillgänglighetsanpassningar genomförts vid till exempel Gårdsjöpromenaden och Åpromenaden. Det pågår ett arbete tillsammans med Trafikverket för att tillgänglighetsanpassa befintliga busshållplatser och perronger. Det har även gjorts en utredning om hur tillgängligheten ser ut i kommunens verksamhetslokaler.

Kommunen ansvarar bland annat för boende och skola till nyanlända som anvisas till kommunen genom Migrationsverket. Dessutom finns Kompassen - vuxen och Kompassen - barn och unga, kommunala mottagningsenheter som tillhandahåller rådgivning och information till alla nyanlända för att stötta dem i samhället.

Flens kommun driver ett projekt med och för unga tillsammans med Fryshuset. Syftet med arbetet är att stärka ungdomars situation i Flen och förbättra deras möjligheter att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden bl.a. genom sänkta trösklar, skapande av nya ingångar (t ex via kultur- och fritidsaktiviteter), formande av lokala/regionala nätverk, samt genom aktiviteter som ger ungdomarna konkreta, praktiska och meriterande erfarenheter. Bland annat genomförs en “demokratiutbildning” för unga som vill engagera sig.

Källor:

Brå (2018) Slutlig brottsstatistik 2018. Länk

Kolada - Nyckeltal för kommuner och regioner. Länk

SCB (2019) Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige - Statistisk lägesbild. Länk