Förutsättningar och utmaningar:

En stor majoritet av Sveriges befolkning bor i och runt städer och tätorter. Urbaniseringen i Sverige sker inte längre huvudsakligen genom inflyttning från land till stad utan förklaras snarare av höga födelsetal och migration. Utmaningar finns vad gäller bostadsbrist, ökad skuldsättning och bostadssegregation. En följd av bostadsbristen är trångboddhet. År 2018 var 5,2 % av befolkningen mellan 16 och 84 år drabbad av trångboddhet enligt norm 2 (mer än två personer per rum) och 17,7 % enligt norm 3 (mer än en person per rum). Enligt båda sätten att mäta har trångboddheten ökat de senaste tio åren (SCB 2019).

Flens kommun har drygt 16000 invånare och består av åtta orter varav fyra är stadsbygd (Flen, Malmköping, Hälleforsnäs och Sparreholm) och fyra är landsbygd (Mellösa, Bettna, Skebokvarn, Vadsbro och Dunker). Bettna och Mellösa är serviceorter, och Skebokvarn, Vadsbro och Dunker är landsbygdscentrum. Ca 6500 invånare bor i Flen, ca 2000 i Malmköping och ca 1600 i Hälleforsnäs.

Kommunens befolkningspyramid har mera formen av en fjäril än en pyramid. Detta visar tydligt att andelen av befolkningen mellan 26-46 år är låg i förhållande till både den yngre och den äldre befolkningen. Detta innebär bland annat ett ökat behov av förskolor och äldreboenden, och är även en utmaning kopplat till god tillgång på kollektivtrafik. Befolkningen i kommunens orter skiljer sig ganska mycket åt jämfört med varandra. Exempelvis har Sparreholm en högre andel äldre (+65 år), och Skebokvarn har en låg återväxt med låg andel yngre befolkning (0-24 år).

Trångboddheten är hög i Flens kommun, 30,5 % enligt norm 2 och 54,7 % enligt norm 3 (Kolada). En anledning till trångboddheten är att många på grund av sin ekonomiska situation inte har råd med en egen bostad.

Utsläpp av kväveoxider har minskat kraftigt sedan 1990, och även utsläpp av partiklar har minskat något. (Kolada). Dagvattenfrågan är en utmaning i Flen då centrala delar av tätorten ligger mycket lågt med begränsade avrinningsmöjligheter vilket ökar risken för översvämning. I Flens tätort finns det inte så mycket dagvattenledningar och ibland kopplas dagvattnet på spillvattenledningar vilket kan orsaka bräddning.

Exempel från Flens kommuns verksamheter:

Samhällsplaneringen i Flen utgår från översiktsplanen som har hållbar utveckling som ett genomgående tema. Den anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill att stad och land ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor samt vilka områden som bör sparas för rekreation. Översiktsplanen har ett tidsperspektiv på 20 år framåt med utblick som sträcker sig ännu längre in i framtiden. Den ska vara både strategisk och vägledande. Kommunen har även program som beskriver kommunens natur- och kulturvärden och hur kommunen bör ta hänsyn till dem. Vid planering av nya områden görs en undersökning om betydande miljöpåverkan och vid behov görs till exempel utredningar av dagvatten och skredrisk.

Enligt lag ska kommuner planera för alla invånares tillgång till goda bostäder. Ett nytt bostadsförsörjningsprogram tas fram under 2020. Flens Bostads AB (FBAB) är den kommunala organisationens redskap för att tillgodose behovet av nyproducerade hyresrätter. Just nu pågår bygget av 16 lägenheter i Flens tätort, målgruppen är äldre som idag bor i villor. FBAB tar ett socialt ansvar för bostadsmarknaden i kommunen och driver aktivt klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet, läs mer på Mål 7 och Mål 16. För att minska behovet av transporter strävar kommunen efter att bygga bostäder i stationsnära lägen. Miljöavdelningens hälsoskyddstillsyn är viktig för att säkra att hyresgäster har en bostad som uppfyller miljöbalkens regler kring temperatur, fukt, buller och ventilation.

I all samhällsplanering genomförs samråd och dialog med invånare. Ofta genomförs tidiga dialoger med invånare innan de officiella samråden för att anpassa planerna bättre utifrån olika gruppers behov och perspektiv. Inför framtagandet av översiktsplanen genomfördes dialogcaféer, dels öppna för allmänheten och dels med fokus på särskilda målgrupper till exempel näringsliv, barn & unga samt föreningar. Förutom dessa dialoger finns även ett aktivt ortsutvecklingsarbete som handlar om att öka invånarnas inflytande och påverkan i viktiga utvecklingsfrågor. Detta arbete beskrivs mer under Mål 16, där även kommunens trygghetsarbete beskrivs.

Det finns ännu ingen plan för dagvattenhantering i kommunen men det håller på att tas fram en tillsammans med Sörmland Vatten. Det finns översvämningskarteringar gjorda för Flen och Sparreholm som används som underlag i samhällsplaneringen. Det finns ett aktivt krisberedskapsarbete i kommunen för att öka motståndskraften mot olika typer av katastrofer. Det görs risk- och sårbarhetsanalyser för att kartlägga de främsta riskerna för kommunen och hur vi bör hantera dem. Det handlar till exempel om väderrelaterade risker, elavbrott, vattenföroreningar och störningar i transportnätet.

Källor:

Cykelprogram för Flens kommun. Länk

Flens kommuns policy för strategisk förstärkning av landsbygden. Länk

Kolada - Nyckeltal för kommuner och regioner. Länk

Kulturmiljöprogram för Flens kommun. Länk

Natur- och vattenvårdsprogram för Flens kommun. Länk

SCB (2019) Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige - Statistisk lägesbild. Länk

Översiktsplan Sörmlands hjärta - med plats för alla. Länk