För att kunna stödja flerspråkighet samt utveckla en språkstöttande undervisning behöver vi känna till den språkmiljö, en- eller flerspråkig, som våra studerande befinner sig i. På så vis kan vi bättre anpassa våra arbetssätt och stödformer i gymnasiet.
De studerandes registrerade modersmål i Helsinge gymnasium har de senaste åren varit följande:
svenska 77%
finska 20%
annat 3% (arabiska, ryska, spanska, tyska, ukrainska)
svenska 77%
finska 20%
annat 3% (somaliska, ryska, spanska, tyska, ukrainska)
svenska 81%
finska 17%
annat 2% (somaliska, ryska, spanska)
Då de studerande skriver in sig i Helsinge gymnasium i juni, får de besvara en enkät med frågor kring bl.a. deras språkbruk och läsvanor. Då de studerande har tillfrågats vilket eller vilka språk de själva upplever att de talar bäst, uppger ungefär hälften av de studerande att de talar bäst svenska, ungefär en tredjedel att de talar lika bra svenska och finska, och ungefär en femtedel att de antingen talar bäst finska eller något/några andra språk, t.ex. engelska, tyska, ukrainska, m.m.
I Helsinge gymnasium behöver vi fungera som språk- och identitetsstärkande miljö både för huvudsakligen svenskspråkiga och tvåspråkiga studerande, men även för studerande som har ett annat språk som de upplever att de talar bäst. Flerspråkiga personer har oftast språk som är olika starka i olika situationer. Olika sorters språkliga situationer kallas inom sociolingvistiken domäner. Eftersom språket skall kunna uttrycka oss själva och vår omvärld, är det viktigt att vårt språk har så många domäner som vi behöver. Ett mål i gymnasiet bör vara att vidga de språkliga domäner våra studerande har vad gäller skolspråket svenska. Ett nyanserat språk uppnås inte om den enda språkstimulansen sker i klassrummet. Vid inskrivningen får de studerande även svara på hur mycket de läser på svenska utanför skolan. Ungefär 20-30% av de studerande uppger då att de inte läser något alls på svenska, som inte har uttryckligen med skolan att göra. Nästan hälften av de studerande läser åtminstone ibland nyheter på svenska, och ungefär en tredjedel av de studerande läser åtminstone ibland en roman eller faktabok på svenska.
Förutom den inledande enkäten kring språkbakgrund och läsvanor kartlägger Helsinge gymnasium de studerandes utgångsläge i början av gymnasiet, såsom ankomstmedeltal och var den studerande erhållit sitt avgångsbetyg från grundskolan, och de studerande utför även grundläggande läs- och skrivtest med gymnasiets speciallärare under den första höstterminen. Målet är att i ett tidigt skede urskilja studerandes eventuella behov av extra stöd eller avvikande studiearrangemang, såsom förlängd provskrivningstid eller provskrivning i liten grupp. Helsinge gymnasium uppmuntrar dock alla studerande att aktivt ta del av speciallärarens öppna stödtillfällen, som känner att de har nytta av att få hjälp med något specifikt lärmoment. Även ämneslärare kan ordna stödtillfällen för de studerande. Huvudfokus ligger dock på att varje ämneslärare inom den normala undervisningen jobbar med språkstöttning, som en naturlig del av lärandeprocessen.
Under gymnasietiden samlar Helsinge gymnasium in evidens på hur de studerande utvecklas i förhållande till utgångsläget samt på lärarnas språkstödjande arbete:
fokusgruppsamtal och lärpromenader höst- och vårtermin av tutorer och/eller rektor
övningsstudentprov för andra årets studerande
statistik och enkäter till de studerande, t.ex. språkbruk och läsvanor, terminsenkäter
svenska serviceområdets personalenkät, skolvis årlig enkät till personalen, enkät för att samla in kommentarer till studentskrivningar
Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 förpliktar alla gymnasiestuderande att utarbeta en personlig språkprofil som en del av studierna i främmande språk och det andra inhemska språket. Målet med språkprofilen är att den studerande lär sig att identifiera och synliggöra sina färdigheter i olika språk, samt tar allt större ansvar för att utveckla sina språkkunskaper både under gymnasiestudierna och efter att de avslutats. Den studerande ska komplettera sin språkprofil med jämna mellanrum under sin gymnasietid så att den innehåller uppgifter om alla språk som den studerande har kunskaper i och olika slags bevis på språkkunskap, och den studerande jobbar med självvärdering och reflektioner över sina strategier för språkstudier och hur de utvecklats. Utbildningsstyrelsen har bestämt att man lokalt beslutar på vilka sätt språkprofilen ska utarbetas.
Helsinge gymnasium har valt att förverkliga språkprofilen i form av en individuell Google Site. Under det ämnesövergripande studieavsnittet SPRAo1 "Studiefärdigheter och språklig identitet" (MO1, FIM1/FINA1, ENA1) i period 1 i Helsinge gymnasium skapar varje studerande sin egen språkprofil, på basen av en template i Google Site. Förutom att den studerande arbetar på sin språkprofil inom språkundervisningen, jobbar den studerande med olika reflektionsuppgifter som ingår i den inom temastudierna, studiehandledningen och under grupphandledningstimmar, och man lägger även fokus på den under gymnasiets årliga temavecka "globala möten" i mars.