Regionala och mellankommunala intressen och mål

Västra Götalands vision har ledorden “Det goda livet”.

Visionen innefattar tre delar:

• Hållbar utveckling med de tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv.

• Fyra generella perspektiv, som ska genomsyra allt; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering

• De fem fokusområdena, dit huvuddelen av utvecklingsarbetet inriktas:

  • ett livskraftigt och hållbart näringsliv

  • ledande i kompetens och kunskapsutveckling

  • infrastruktur och kommunikationer med hög standard

  • en ledande kulturregion

  • en god hälsa.

I diskussionsunderlaget “Det goda livet i Dalsland” (VGR Analys 2020:51) har det övergripande målet om att öka dalslänningarnas välbefinnande en direkt koppling till Visionen om Det goda livet. Strategin i underlaget innebär att detta uppnås genom att stärka levnadsförhållanden och utvecklingsförutsättningar i landskapet stärks. Viktiga områden som lyfts är; sysselsättning, samhörighet, attraktivitet och utbildning/skolresultat. För att nå mål föreslås fördjupade satsningar med grund i ordinarie utvecklingsarbete samt att ”dalslandssäkra” implementeringen av det mer ”komplexa” samhällsutvecklingsarbete som sker vid Västra Götalands regionala noder genom en experimentell del där Dalsland utgör testarena för breda satsningar som har förutsättning att ändra grundläggande förutsättningar för omställning och utveckling.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

I Dals-Eds kommuns vision arbetar man efter inriktningsmålen attraktivitet, delaktighet och hållbarhet. Samtliga av regionens fem fokusområden har arbetats in i kommunens vision genom att satsningar på kreativt entreprenörskap, gröna näringar, kompetens, infrastruktur, evenemang och folkhälsa. Vidare återfinns en rad aktiviteter i Genomförandeplanen som främjar uppfyllelsen av Vision för Västra Götaland.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har tillsammans med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit fram regionala miljömål för Västra Götaland och dessa gäller även kommunerna och övriga aktörer. De regionala målen består av de nationella målen med preciseringar, samt ett antal regionala tilläggsmål om sammanlagt 46 st.

Länsstyrelsen följer årligen upp miljömålen, i den senaste uppföljningen (december 2018) redovisas att bara miljömål 5 kommer att nås till 2020, medan mål 6 och 9 är nära att nås och övriga miljömål inte kommer att nås (mer info finns på www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/). Takten på åtgärderna behöver därför öka och Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VG-regionen har utarbetat ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen (2017-2020) med namnet ”Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland”. I programmet finns förslag till åtgärder inom fyra områden:

• minskad klimatpåverkan

• hållbar användning av vattenmiljöer

• hållbart brukande av skog & odlingslandskap

• god boendemiljö & hållbar konsumtion.
  

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Olika aktörer (bl.a. alla kommuner) har tillfrågats om vilka åtgärder som organisationen är villig att arbeta med. Tanken är att detta ska stimulera till ökad samverkan inom länet och till att fler åtgärder kan genomföras. Exempel på miljöåtgärder som Dals-Eds kommun förklarat sig beredd att arbeta med är:

• delta i projekt giftfri vardag

• ta fram kulturmiljöprogram

• främja ekologisk livsmedelskonsumtion

• utbilda och lära för hållbar utveckling

• skydda värdefulla vattendrag

• öka arealen hyggesfritt skogsbruk

Begreppet hållbarhet skapades 1987 av FN:s världskommission för miljö och utveckling. Definitionen lyder: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk. Den ekologiska dimensionen ses ofta som den grundläggande och den som begränsar hur vår utveckling kan ske.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen deltar i det regionala samarbetet enligt ”Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland, regionalt åtgärdsprogram för miljömålen” samt klimatstrategin ”Klimat 2030, Västra Götaland ställer om”.

Dalslands miljö- och energikontor (DMEK) hjälper kommunen med att implementera miljöledning i kommunen genom bl.a. miljöutbildningar, miljörutiner, miljöseminarier och miljörevisioner. Målet är att miljöledningssystemet ska integreras i det befintliga ledningssystemet, Stratsys. Det har tagits fram indikatorer och mätmetoder för antagna miljömål i Dals-Eds kommun och arbetet med att integrera miljöledning i den nya styrmodellen kommer att fortsätta. Genom att de tänkta åtgärderna riktade mot miljömålsarbetet hamnar i ett årshjul där de planeras, genomförs, följs upp samt ständigt strävas efter att förbättras, syftar miljöledningsarbetet till att bidra till att det ekologiska perspektivet i kommunens hållbarhetsarbete uppfylls. Mer info: Enver Pekin, DMEK.

Ett arbete med ett måldokument ”Hållbarhetskompass Dalsland”, för Dals-Eds, Bengtsfors, Färgelanda och Melleruds kommuner och Dalslands miljö- och energiförbund har inletts. Under hösten 2019 genomförs ett antal workshops som ska resultera i ett måldokument. Arbetet tar sin utgångspunkt i de 17 globala Agenda 2030-målen.

Kulturstrategin samspelar med VGRs övergripande styrdokument för visionen om ett gott liv i Västra Götaland och ska vara angelägen för kommuner och kulturaktörer. Den kommer att styra satsningar inom kulturområdet tillsammans med regionfullmäktiges årliga budget. Kulturstrategin ska också fungera som vägledning för de organisationer som möjliggör och utvecklar kulturen samt samspela med kommunala kulturpolitiska dokument och satsningar.

Kultur i olika former är viktigt för flertalet människor och är en del av det goda livet. Västra Götalandsregionen satsar mycket på medel på kultur, men det kan i praktiken vara svårt för medborgarna i Dals-Eds kommun att ta del av den stora kulturverksamhet som Västra Götalandsregionen ansvarar för. Det finns en utvecklingspotential om Dals-Eds kommun skulle tilldelas större ekonomiskt stöd för att arrangera kulturella insatser som efterfrågas alternativt att regionen hade arrangerat, i samverkan med kommunen, vissa lämpliga kulturella arrangemang lokalt.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Genom utvecklingsmålet “Levande tätort och landsbygder” främjas kulturevenemang i kommunen.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 omfattar vissa stöd, bl.a. för lantbrukare som vill utföra miljötjänster, för röjning av betesmark eller förbättring av vattenkvaliteten. Den som tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk, trädgård eller rennäring kan söka startstöd. Stöd genom landsbygdsprogrammet kan även handla om projektstöd för t.ex. bredband, föreningar, skapa och bevara service på landsbygden osv.

Lokalt Ledd Utveckling är en arbetsmetod där man utvecklar landsbygden i samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer. Finansiering för projekten sker genom de Europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Landsbygdsutveckling - Vad betyder det på nationell och lokal nivå?

Det är viktigt med befolkade, aktiva och växande landsbygder. En befolkad landsbygd försörjer de gröna näringarna med arbetskraft och ger mer skatteintäkter, vilket ger bättre serviceunderlag för boende. Ett vitalt näringsliv med höga produktionsvärden ger goda förutsättningar att möta framtida marknader, där de gröna näringarna spelar en stor roll. Landsbygden har stora möjligheter men står också inför stora utmaningar.

En utmaning är att hitta personal med rätt utbildning, såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn. För att locka människor med kompetens till kommunen behöver man öka attraktiviteten i alla led. Kommunal service med god och likvärdig tillgång till vård, skola och omsorg är viktiga bitar för att attrahera kompetenta personer. På så vis får människor tillit till kommunen så att de tar steget att flytta till kommunen. Det är även brist på personer med högre utbildning. Tillgång till högre utbildning i närområdet (eller geografiskt obunden högre utbildning) är viktig för både näringslivet och den offentliga sektorn. Man behöver göra det lättare för invånare att välja högre utbildning. Det dalslandsgemensamma arbetet kring kompetens- och rekryteringsfrågor är viktigt och främjar synen på Dals-Ed som en attraktiv plats att arbeta och bo på.

Det finns stora krav på näringslivets förmåga till förnyelse. Det måste kunna samspela med aktörer lokalt, nationellt och globalt. Aktörer som kan bidra med kunnande och pengar till produktions- och tjänsteutveckling är grundstenar för kommunens utveckling.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Genom utvecklingsmålet “Hög kompetensmatchning” bidrar kommunen till åtgärder. Ett exempel är ökade satsningar på distansutbildning och medverkan i Campus Dalsland.

Strukturbild Fyrbodal utgör en plattform och forum för viljestyrd strategisk samplanering och är underlag för delregionala inspel till övriga planer på regional, nationell och global nivå. Det övergripande målet är att uppnå en effektivare resursanvändning och hållbar utveckling och tillväxt.

Strukturbild Fyrbodal ska:

• förankras på regional och nationell nivå

• vara styrande för kommunalförbundet

• vara inspirerande och vägledande för kommunernas strategiska översiktsplanering

Genom Strukturbild Fyrbodal ökas kunskapen om hur olika framgångsfaktorer samspelar för hållbar utveckling och tillväxt i såväl de enskilda kommunerna som i delregionerna, regionen, nationen och globalt. Arbetssättet bygger på ett mellankommunalt engagemang, ökad territoriell kunskap och förståelse för hur kommunernas olika styrkor och resursbaser bidrar till helheten.

Projektets mål är att utifrån en politiskt beslutad och förankrad framtidsbild för Fyrbodal, enas om färdriktning och utveckla en självbild som stärker oss som delregion såväl som enskilda kommuner.

Strukturbild Fyrbodal pågår under tre år med start våren 2019 och drivs av Fyrbodals kommunalförbund. Projektet finansieras av kommunerna i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen i form av regionala utvecklingsmedel samt eventuella strukturfondsmedel.

I nätverket medverkar samhällsbyggnadschefer i de olika kommunerna.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.

I boken Natur i Dalsland (DMEF & Votum förlag 2017) samt www.naturidalsland.se finns nästan samtliga naturreservat och sevärda områden i Dalsland beskrivna.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Flertal åtgärder i Genomförandeplanen syftar till att främja och marknadsföra naturen i kommunen.

Många mindre kommuner står inför utmaningar att bibehålla service på godtagbar nivå trots sjunkande befolknings- och skatteunderlag. Genom samverkan kan man på ett bättre sätt tillgodose service även med begränsade resurser.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.

Dalslands miljö- och energiförbund (DMEF) är ett gemensamt kommunalförbund för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda och Melleruds kommuner. DMEF arbetar både med myndighetsfrågor och strategiska frågor inom energi- och miljöområdet i nära samverkan med kommunernas förvaltningar. Samarbete sker även med Åmåls kommun (särskilt på energiområdet) och med Vänersborgs kommun (naturvård och vattenfrågor).

Samverkan inom Dalsland är ofta förekommande i planeringsfrågor, t. ex. vad gäller avfallsplan och vindbruksplan, samt för att lösa kompetensförsörjningen. Dals-Eds kommun har en gemensam funktion för biståndshandläggare med Bengtsfors kommun samt en gemensam funktion för bostadsanpassningshandläggare med Färgelanda kommun och man har nyligen genomfört en utredning om en gemensam ekonomienhet i Dalsland.

Inom Dalsland finns också samarbete inom utbildning. Bland annat finns det föreningen Ett Dalsland I Tillväxt (eDIT) som arbetar med att kartlägga och samordna utbildningsbehov samt att skapa insikt hos näringslivet om vikten av att arbeta med framtida kompetensförsörjning och företagens ansvar i arbetet. Genom eDIT ökar samverkan mellan näringsliv och övriga aktörer, vilket bidrar till att man träffas, knyter kontakter och gör affärer, vilket genererar fler företag.

Kommunen har tre förskolor, grundskola, gymnasium och gymnasiesärskola som alla är placerade i tätorten. Förutom i Dals-Eds kommun finns gymnasieskolor i Bengtsfors, Melleruds och Åmåls kommuner. I Dals Långed i Bengtsfors kommun finns möjlighet till eftergymnasiala studier på Stenebyskolan och på högskolan för design och konsthantverk (HDK). Stenebyskolan har konst- och kulturutbildning samt YH-utbildningar. HDK, som hör till Göteborgs universitet har utbildningar på grund- och avancerad nivå. Tillgång till högskolestudier finns via Högskolan Väst som kan nås både med tåg och buss. Ytterligare förutsättningar för högre studier kommer kunna erbjudas via Campus Dalsland som planeras placeras i Bäckefors. Därtill finns Dalslands folkhögskola, med en skola i Färgelanda och en i Trollhättan som erbjuder möjlighet att läsa in ämnen på grundskole- och gymnasienivå samt olika kurser.

Markanvändningen utmed Dalslands kanal är ett område där kommunerna behöver en samsyn.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.

Fyrbodals kommunalförbund är tillsammans med Dalslandskommunerna den huvudsakliga samverkansytan för kommunen.

Uppgifter för kommunalförbundet:

• svara för gemensamt regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete

• medverka till en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder

• aktivt bevaka kommunala intressen genom uppvaktningar, remissyttranden mm

• driva gemensamma utvecklingsprojekt för medlemskommunerna

• skapa förutsättningar för att nyttja EUs resurser till projekt

• skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte.

Ämnen som drivs genom Fyrbodal:

• infrastruktur och kollektivtrafik

• affärsdriven miljöutveckling

• strukturbild Fyrbodal

• kultur

• näringsliv

• kompetensförsörjning

• teknikcollege

• välfärdsutveckling

• digitalisering

• antagning Fyrbodal

• socialtjänst och hälso- och sjukvård

• hälsokällan

• FoU-Socialtjänst Fyrbodal

• samhällsorientering för nyanlända

• vård- och omsorgscollege Fyrbodal.

Vuxenutbildningen i Dals-Ed är en av de minsta i Fyrbodals område. Trots det erbjuds många yrkesutbildningar, tillsammans med kurser för grundläggande behörighet och kompletteringar för högre studier. Det är möjligt genom samverkan med andra kommuner, förbund och nätverk. Det innebär att vi kan hålla en hög kvalitét i verksamheten, och anpassa ett brett utbud av utbildning för varje individ.

Samverkan inom Dalsland

För lärare och vägledare inom vuxenutbildningarna finns nätverk där aktuella frågor och erfarenhetsutbyte är viktiga inslag. Nätverken leds och planeras av deltagarna själva, men med möjlighet att lyfta frågor i rektorsnätverket, eller tvärtom, utreda frågor från rektorerna.

Samverkan inom Fyrbodal

Dals-Ed ingår i Fyrbodals vuxenutbildningsnätverk, administrerat av Fyrbodals kommunalförbund. Dals-Ed ingår i samverkan med Bengtsfors, Mellerud, Kunskapsförbundet Väst och Åmål. Viktiga delar i samverkan är planering och genomförande av yrkesutbildningar inom området och erfarenhetsutbyte.

Dals-Eds kommun samarbetar framförallt med nätverket V8, vilket innebär en samverkan mellan åtta kommuner: Strömstad, Dals-Ed, Tanum, Färgelanda, Munkedal, Sotenäs, Lysekil och Orust, inom Barn- och utbildningsområdet. Det kan handla om kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och gemensamt utvecklingsarbete av olika slag.

Både inom Dalsland, men även i Fyrbodals kommunalförbunds regi och på regionnivå, sker samverkan för att utveckla, förstärka och bibehålla en bra och fungerande infrastruktur. Ett bra och fungerande vägnät inom inte bara den egna kommunen utan även mellan kommuner och regioner är en viktig fråga för alla parter. Det bedrivs i många delar redan idag ett gemensamt arbete i dessa frågor i olika former, t.ex. kan nämnas nätverk inom infrastruktur inom Fyrbodal.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.

Många av de regionala aktörer som bl. a. stödjer kommunernas näringsliv har sitt huvudkontor och resurser i trestadsområdet. Även om man har för avsikt att vara tillgänglig i hela Fyrbodal, är det ett problem att uppnå i realiteten. Trestad anses annars vara motorn inom Fyrbodal, där det blir naturligt fokus för t. ex. Innovatum, ALMI osv.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.

Kommunsamverkan sker inom Västra Götaland, t.e.x. inom Energikontor Väst (tidigare Hållbar Utveckling Väst) som har Innovatum i Trollhättan som ny huvudman (från 2019). Det finns både projektverksamhet samt nätverksarbete, på områdena klimat, energi och miljöstrategi. Dals-Eds kommun gick 2019 även med i Byggsamverkan Västra Götaland, som är ett samarbete mellan kommunala samhällsbyggnadskontor i Västra Götaland och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.

Det geografiskt mest naturliga samarbetet inom högre utbildning sker med Högskolan Väst, även om visst samarbete med Karlstads Universitet förekommer.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.

Göteborg är en betydande samverkansplats, främst därför att Länsstyrelsen, Regionen, Trafikverket m.fl, myndigheter och organ finns geografiskt placerade där och att möten och kurser oftast förläggs där. Avståndet och restiden är ett hinder för kommunen att delta i den utsträckning som är önskvärt, vilket medför att det kan finnas risker för att kommunen missgynnas.

Göteborg är Västra Götalands läns största tillväxtmotor. En tillväxtmotor för en region definieras ofta av ortens invånarantal, sysselsättningstillfällen (som nås inom pendlingsbart avstånd), funktioner för högre utbildning och roll som mötesplats för handel och kultur. I Västra Götalandsregionen räknas Göteborg, Borås, Skövde, Trollhättan och Uddevalla som tillväxtmotorer. För Dals-Ed är det viktigt att hålla goda förbindelser, framför allt med Göteborg, Trollhättan och Uddevalla, för att vara och kunna ta del av tillväxten i regionen.

(Källa: Västra Götalands funktionella geografi 161004)

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.

Närheten till Norge innebär att gränshandeln blir en stor bidragande faktor för handeln i Dals-Eds kommun och det finns utvecklingspotential i denna. De norska besökarnas utlägg i Västra Götalands detaljhandel uppgick uppskattningsvis till 8,7 miljarder kronor år 2017. Det gjordes uppskattningsvis 5 miljoner resor från Norge till Västra Götaland under perioden. Den främsta reseanledningen vid resor från Norge till Västra Götalands län är shopping. 78 procent av norrmännens resor till länet utgjordes av shoppingresor och majoriteten av dessa (73 procent) av resor över dagen.

Det finns samverkan mellan Dals-Ed och Halden genom ett avtal om ömsesidigt bistånd för Räddningstjänsten. I fyrbodalsgemensamma projektet “Fossilfri Gränsregion” har kommunerna i Fyrbodal, Östfold och Follo åtagit sig att bli fossilfria avseende transporter senast år 2030.

Dals-Ed har efter Sveriges EU-inträde deltagit i och drivit ett flertal projekt och internationella utbyten, främst inom ramen för Interreg/Norgesamarbetet. Kommunen har haft två vänorter, Jögeva i Estland och Cepoy i Frankrike. Efter kommunreform i Estland 2018 har vänortsavtalet upphört. Under 2000-talet har förutsättningarna och inriktningen för att delta i EU-projekt förändrats så att det inte längre passar små kommuner som Dals-Ed, vilket fått till följd att de internationella utbytet avsevärt minskat.

Utvecklingen av Norge – Vänerbanan är ett mellankommunalt intresse som har stor betydelse för näringslivet och besöksnäringens utveckling.

Kommunens/översiktsplanens bidrag:

Kommunen ställer sig genom översiktsplanen positiv till samverkan där det anses skapa fördelar.