Bakgrund

Berättelsen om Dals-Ed inleds för ca 10 000 år sedan genom att inlandsisen bildade ett särpräglat spricklandskap med höga berg och djupa dalar. Tätorten är belägen på en landremsa och moränvall mellan sjöarna Lilla Le och Stora Le, som formades när inlandsisen smälte undan.

Väster om Stora Le ligger ett högre bergsområde och över detta gick mycket tidigt en transportväg till Norge för handel och arbete genom det som idag är Tresticklans nationalpark. Stora Le ligger i en djup sprickdal och är starten på Dalslands kanal. Sjön som sträcker sig in i Norge bildade en mycket gammal flottningsled ända ned till kusten. Med timret från Norge på väg söderut blev landremsan mellan sjöarna en omlastningsplats och sedermera även plats för industri och sågverk. När järnvägen skulle dras blev det därför naturligt att Dals-Ed blev station och knutpunkt. Med järnvägen kunde sågverksindustrin så småningom kompletteras av besöksnäringen och turister som genom järnvägen med lätthet kunde ta sig från stan för rekreation och uppleva den speciella natur som inlandsisen en gång format.

På det sättet hänger natur och historia ihop, från istid till nutid. Naturen har format förutsättningarna och folket har genom innovationer och hårt arbete präglat och drivit utvecklingen framåt. Det är också på det sättet som naturen och platsen kommer att ta Dals-Ed in i framtiden genom nya gröna alternativ som tar sikte på ett mer socialt och ekologiskt samhälle. I Dals-Ed, Dalsland och gränstrakterna finns stora naturområden med orörd vildmark som innebär en resurs inför framtiden om det förvaltas väl.

Fram till 1900-talet var det inte kommunen utan byalag och därefter socknar som skötte om gemensamma och viktiga frågor för bygden. Under 1900-talet växte samhället Ed fram, befolkningen ökade och kraven ökade på att kommunen skulle sköta allt fler viktiga uppgifter för medborgarna. I början av 1950-talet och 1970-talet skedde stora förändringar i landets kommuner till följd av urbanisering och industrialisering, så också i Dals-Ed då storkommunen bildades 1951. Innan 1951 fungerade Nössemark, Håbol, Rölanda, Gesäter, Töftedal och Ed som egna kommuner. Idag heter kommunen Dals-Ed och tätorten Ed.

I betydelsen folkomflyttning från landsbygd till tätorter urbaniserades Sverige framför allt under slutet av 1800-talet fram till 1960-talet. Efter det minskade takten betydligt och mellan 2010 och 2016 ökade befolkningen på landsbygden för första gången sedan 1980-talet.

Dals-Eds kommun hade 4 761 invånare per 31 december 2020, en minskning med 52 personer jämfört med 2019. Minskningen beror framför allt på ett negativt flyttnetto. Totalt flyttade 219 personer till kommunen och 238 från kommunen.

Vi ser en stor befolkningsminskning bland unga vuxna. I åldersspannet 19-29 år minskade befolkningen med 62 personer att jämföra med 12 år 2019. Sett till en tioårsperiod, 2010-2019, var förändringen för åldersgruppen minus 2 personer.

Tabell 1 visar befolkningsutvecklingen fördelat på de olika kommundelarna för 2020 och i jämförelse med statistik för år 2019, 2018, 2017, 2016, 2015 och 2009. Totalt har befolkningen ökat med 32 personer sedan 2009.

Diagram 2 visar att befolkningsstrukturen per åldersgrupp i Dals-Ed skiljer sig något från rikssnittet. Genomsnittsåldern i kommunen var 4 år högre än i riket år 2020 och för Dals-Eds kommun har genomsnittsåldern ökat mer än snittet för riket mellan 2019 och 2020.

Dals-Eds kommun har alltså fler äldre och färre i yrkesverksam ålder jämfört med rikssnittet. Detta innebär att kommunen har en mindre andel personer som ska finansiera service och välfärd till en allt äldre befolkning. I Dals-Ed utgör kvinnorna knappt 48 procent och männen drygt 52 procent av befolkningen.

Prognos befolkningsutveckling

Under prognosperioden 2018 - 2028 bedömer Statisticon att folkmängden i Dals-Eds kommun kommer att minska med 123 invånare, från 4 806 till 4 683 personer. Kommunen har dock siktet inställt på att fortsätta växa. Många drömmer om livet på landet och landsbygdsbor är mest nöjda med sitt boende. I Sifos undersökning 2017 uppgav var tredje svensk att de helst skulle vilja bo på landsbygden. Med hjälp av en tydlig och långsiktig planering tror vi att vi blir fler i Dals-Eds kommun.

Värt att notera är att de kommande åren enligt Statisticon väntas medföra två större demografiska förändringar. För det första börjar den stora 40-talist generationen uppnå en ålder över 80 år. Under perioden 2018 till 2028 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41,2 år till 41,7 år. I Dals-Eds kommun förväntas genomsnittsåldern att öka från 44,8 år till 45,8 år under prognos- perioden. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv och barnafödande ålder. De flyttar från städer med universitet och högskolor, och bedöms i en högre utsträckning kunna tänkas flytta tillbaka till sin hemkommun.

Kommunen ansvarar för bostadsförsörjning genom planläggning och andra åtgärder som krävs för att skapa förutsättning för tillkomsten av bostäder. Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunfullmäktige anta riktlinjer för bostadsförsörjningen minst en gång per mandatperiod. Uppgifterna ska särskilt grunda sig på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Dals-Eds kommuns nuvarande bostadsförsörjningsprogram antogs 2021-05-12 § X.

Dals-Eds kommuns huvudsakliga mål för bostadsbyggande är attraktiva boendemiljöer och levande tätort och landsbygder. Det finns ett stort intresse för att bo strandnära och centralt och genom att samla bebyggelsen i tätorten finns fördelar i form av samordningsvinster.

Totalt möjliggör bostadsförsörjningsprogrammet och dess utvecklingsområden för omkring ca 380-760 nya bostäder i kommunen. Utöver dessa finns också möjligheter genom inventering och marknadsföring av tomma hus möjliggöra för ytterligare bostäder.

Bebyggelsen i Dals-Eds kommun koncentreras främst till Eds tätort där det finns tillgång till kollektivtrafik och service såsom vårdcentral, tandläkare, apotek, post, systembolag, drivmedel, restauranger, dagligvarubutiker och övrig kommersiell handel. I Eds tätort finns också tillgång till skola samt barn- och äldreomsorg.

I kommunen finns goda möjligheter till ett bra boende och det finns detaljplanerade områden som ännu inte är utbyggda, bland annat finns 23 färdigställda tomter inom det så kallade Årbol-området och 8 tomter vid Le-området. I Eds tätort finns attraktiva LIS-områden som ännu inte är exploaterade vid Timmerdalen/Bergslätt. Möjlighet till exploatering av exklusiva bostadstomter finns också i Äng. Vid exploatering av dessa områden krävs att detaljplan tas fram. Det finns en efterfrågan på centrala boenden och det finns obebyggd, detaljplanerad mark för flerbostadshus avsett för trygghets-, senior- och äldreboende vid Ed 1:212. I centrum finns också utvecklingspotential för flerbostadshus enligt påbörjat detaljplanearbete för Ed 2:3, 2:83 m.fl. Ytterligare en möjlighet för en förtätning av centrum är utökade byggrätter. För att möjliggöra detta krävs ändring av detaljplan.

Vid området norr om Sykes finns ett område som skulle vara lämpat för flerbostadshus förutsatt att en ändring av befintlig detaljplan genomförs.

Den totala landarealen för Dals-Eds kommun är 72 431 hektar (2015, SCB). Till största del utgörs marken av skogsmark (cirka 80 procent). Med produktiv skogsmark avses mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte väsentligen används för annat ändamål. Marken kan ses som en resurs och det finns utvecklingspotential inom gröna näringar. I Genomförandeplanen, vill kommunen jobba aktivt med fastighetsägare och näringsidkare för att utveckla jord- och skogsmark.

Omkring 5 procent av landarealen består av åkermark, vilket är mark som används till, eller lämpligen kan användas till, växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Det finns en problematik med att andelen betesmark är så liten. Naturliga gräsmarker såsom naturbetesmark eller slåtterängar är våra absolut rikaste miljöer sett till biologisk mångfald. Det är också här vi kan se en långsiktigt hållbar animalieproduktion på nötkötts- och mjölksidan och det är här man kan hitta åtgärder för klimatanpassning och kolinlagring. Ser man på historisk markanvändning så har stora delar av det man benämner skog idag en gång varit betad utmark. Här finns stor potential att återskapa naturbetesmark och andra åtgärder viktiga ur klimatanpassnings- och självförsörjningssynpunkt.

Knappt 3 procent av landarealen är bebyggd mark. Utöver landarealen består Dals-Eds kommun av 10 112 hektar vatten.

Några av framtidens globala trender är digitalisering, globalisering, klimatförändringar och urbanisering. De påverkar vårt sätt att bo, leva och röra på oss. För översiktsplanen behöver vi ta hänsyn till de stora trenderna för att planera för en fysisk miljö som går i samklang med trenderna och på så vis skapar en hållbar utveckling.

Digitalisering

Översiktsplanen innebär en koncentration av många servicefunktioner i Ed, vilket behöver kompenseras med digitala medel. På så vis kan resandet minska, vilket minskar utsläpp. Dals-Ed satsar på en hög grad av digitalisering för att minska avstånd och kunna erbjuda en mer effektiv service. Kommunen satsar på fortbildning kring digitalisering så att människor kan få service digitalt och inte är beroende av att resa till servicefunktioner.

Globalisering

För företagen innebär globaliseringen tillgång till en större marknad, men samtidigt en osäkerhet vid planering. Den globala marknaden är mer komplex och gör att beslut långt borta kan ge oförutsägbara följder på lokal nivå. Ett fortsatt kostnads-/konkurrenstryck på etablerade industrier kan leda till neddragningar eller nedläggningar. För de fysiska butikerna innebär en ökad internethandel stor konkurrens i prissättning och utbud. Dals-Eds kommun har resurser som är platsbundna och utgörs av gröna näringarna i form av skog-, jordbruk och naturupplevelser. Platsen som något unikt behöver lyftas fram för att stå sig i konkurrens med andra orter med samma förutsättningar.

Urbanisering

För att behålla och locka till sig bra kompetens behöver kommunen arbeta mot trenden att fler människor drar sig till städerna. En trygg och säker livsmiljö med tillgång till kommunikationer i form av transportsätt och internet kan locka människor att bosätta sig i kommunen. Här finns arbetsplatser i de gröna näringarna som försörjer hela landet.

Klimatförändringar

Tillgång till rent vatten, energi, ren luft och ett klimat utan väldigt höga temperaturer är - och kommer att vara - viktiga drivkrafter för människor i världen. Klimatförändringar tvingar människor att flytta på sig när omgivningen p.g.a. torka, översvämningar eller dylikt gjort den till en omöjlig plats att leva på. Förflyttningar av människor och nya förutsättningarna att bruka sin mark, kan leda till konflikter och krig vilket gör att människor behöver flytta i nöd. Flyktingar kan medföra en ökad befolkning i Dals-Ed, vilket innebär ny kompetens - men även utmaningar i att integrera människor från en annan kultur.

Klimatförändringarna i världen gör att vi behöver bli mer medvetna om kommunens resurser och samtidigt bidra till att minska orsakerna till klimatförändringar. Kommunen har många vindkraftverk och bidrar på så vis till att skapa förnybar energi. Markresurserna, som till stora delar består av skog, kan bli byggmaterial för trähus. För de gröna näringarna innebär klimatförändringarna nya förutsättningar med längre perioder av värme.

Globala mål

De globala trenderna visar vart vår jord är på väg. Genom att sätta gemensamma mål och visioner kan jorden få bättre möjlighet att bli en bra plats att leva på. Världens länder har antagit den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling någonsin i och med Agenda 2030. Syftet är att till år 2030 ha avskaffat extrem fattigdom, minskat ojämlikheterna och orättvisorna i världen, att främja fred och rättvisa samt att ha löst klimatkrisen.