Jag heter Malin och kommer från Sverige. Jag är uppvuxen utanför Stockholm men bor nu i Uppsala. För några år sedan flyttade jag till Island för att plugga isländska som utbytesstudent och bodde sedan på Island i tre år.
När jag bodde på Island bodde jag i huvudstaden, Reykjavik. Reykjavik har vuxit ihop med flera mindre orter i närheten: Kópavogur, Garðabær och Hafnarfjörður. Tillsammans kallas orterna ”huvudstadsområdet” och där bor ungefär två tredjedelar av landets invånare. Jag bodde däremot i själva Reykjavik och tyckte att det var en lagom stor stad att bo i. Det finns ett stort utbud av restauranger, museer och kulturevenemang men jag kunde ändå promenera ner till stan från min bostad och brukade cykla till universitetet.
Jag är 28 år nu men var 22 år när jag flyttade till Island.
I Reykjavik jobbade jag på ett bageri mitt i stan. Jag är ingen bagare utan jobbade i café-delen med att servera, göra kaffe, sälja bröd och liknande. Jag var också extrapersonal på Nordens hus bibliotek ibland på helgerna. Där lånade jag ut böcker, hjälpte låntagare att hitta rätt, höll sagostunder för svenskspråkiga barn och berättade för turister om Nordens hus, bland annat. Det kommer ganska många turister till Nordens hus fastän de inte lånar böcker där, eftersom det är en speciell byggnad som Alvar Aalto har ritat. Dessutom pågår ofta någon utställning i huset och ibland är det konserter eller föreläsningar där.
Jag sökte jobbet på bageriet när de hade en annons ute och eftersom jag hade jobbat på café och restaurang förut var de intresserade av att anställa mig. Jag pratade en del isländska när jag började jobba där, och det var såklart en fördel. Jag lärde mig många nya ord och uttryck av det jobbet, till exempel hade jag inte lärt mig så många ord för bröd och bakelser på kurserna på universitetet!
På Nordens hus fick jag jobb eftersom jag kände en i extrapersonalen och fick veta av henne att hon skulle sluta. Då hörde jag av mig till chefen på biblioteket och berättade att jag var intresserad av jobbet. Jag hade inte jobbat på något bibliotek förut men bibliotekarierna lärde upp mig. Det var ett krav att prata isländska för att få jobbet och det gick bra. Ibland var det svårt att förstå vad någon menade eller att höra vad de sa i telefon men alla var trevliga. De kunde prata långsammare när jag inte förstod eller sa samma sak på skandinaviska. Eftersom biblioteket har böcker på de nordiska språken (utom isländska) så kan de flesta som lånar där något skandinaviskt språk.
Det bästa med jobbet på bageriet var mina kollegor. Flera av dem har jag fortfarande kontakt med fastän jag inte längre bor på Island. Det var också ett stort plus att få smaka bakverk och bröd från bageriet!
Det är ganska lätt att få jobb inom service i Reykjavik, jämfört med i Sverige. Så var det åtminstone medan jag bodde på Island. Det kommer otroligt många turister så det behövs mycket personal på hotell, restauranger och så vidare. Därför är det inte alltid ett krav att kunna isländska för att få ett jobb på en arbetsplats som riktar sig till turister. Många islänningar är högutbildade och söker sig till mer kvalificerade jobb. Där är det inte lika stor brist på arbetskraft som i servicebranschen och det är vanligt att islänningar flyttar till andra länder för att gå en specialiserad utbildning eller för att jobba. Ofta kommer de till Skandinavien. Något annat som är speciellt med att jobba på Island är att de allra flesta är anslutna till ett fackförbund. Det finns också en lag numera som förbjuder arbetsgivare att ge män och kvinnor som utför samma arbete och har samma kompetens olika lön. Den är ganska ny så vi får se om den gör någon skillnad i praktiken.
Arbetskulturen skulle jag säga liknar de andra nordiska ländernas. Den är inte så hierarkisk och förhållandet mellan anställda och chefer är inte så avståndstagande eller formellt. Island brukar tyvärr få en lägre poäng än de andra nordiska länderna när man rankar länder efter hur väl man undviker korruption. Kanske är det svårare att undvika svågerpolitik i ett mindre land. Jämfört med världens länder ligger ändå Island bra till.
Innan jag kom till Island hade jag studerat svenska och nordiska språk, och det var det som väckte mitt intresse för det isländska språket. På Island läste jag isländska som andraspråk. Det är ett program som fokuserar på språket men även inkluderar kurser i t ex isländsk historia och litteratur.
Är man nyfiken på Island kan man gå Nordkurs, en sommarkurs i isländska, om man är registrerad student på ett nordiskt universitet. Det är kul och man lär sig grunderna i isländska. Alla som kan ett skandinaviskt språk kan också söka Nordjobb och sommarjobba på Island. Det kan annars vara svårt att hitta ett jobb på Island utan att vara i landet. Många arbetsgivare får många ansökningar från personer som är utomlands och det är svårt att bedöma om de passar för jobbet och om de faktiskt kommer att komma till Island. Är man intresserad av det isländska språket kan man bli utbytesstudent som jag var när jag flyttade till Island.
Islänningar är bra på engelska så för att vara turist på Island behöver man inte kunna isländska. De läser danska i skolan men unga personer är ofta dåliga på danska och ointresserade av att lära sig det. Äldre personer som hade mer danska i skolan kan man oftare prata ”blandinaviska” med. Många islänningar har bott i Skandinavien en tid för att studera eller jobba, så då kan skandinaviska också fungera. Men att utgå ifrån att någon pratar danska ses ofta som oförskämt. Det är bäst att fråga. Kan man ett skandinaviskt språk är det mycket lättare att lära sig isländska än andra. Man känner igen många ord och kan ganska snabbt lära sig att förstå lite text och långsamt tal. Eftersom grammatiken är mer komplicerad än på de skandinaviska språken är det lite svårare att lära sig att uttrycka sig korrekt. Kan man finska förstår man redan vad kasus är, så det kan nog hjälpa på det sättet.
För att få jobb kan nätverk vara användbara. Det beror nog på vilken typ av jobb man söker. När man väl har ett jobb eller går en utbildning är det lättare att lära känna folk och få ett nätverk på Island. Precis som i Norden överlag kan folk vara lite reserverade. De som kommer från Reykjavik och bor kvar i stan har ofta ett gäng vänner redan och kanske inte söker nya bekantskaper lika mycket som man gör som ny i ett annat land.
På mitt jobb på bageriet använde jag svenska ibland, eftersom ganska många turister från Skandinavien kommer till Reykjavik och vill fika i stan. Största delen av tiden använde jag ändå isländska och engelska. Jag kände en del svenskar i Reykjavik och när fettisdagen började närma sig var många sugna på semlor (fastlagsbullar). Då lyckades jag övertyga bageriet om att de skulle baka svenska semlor genom att lova att jag skulle bjuda in svenskar i Reykjavik. Det blev väldigt lyckat både för bageriet och för de semmelsugna svenskarna!
Jobbet på Nordens hus var självklart mer skandinaviskt.
Jag tycker inte att kulturskillnader märks så mycket på jobbet, men det är klart att det finns andra traditioner, annan mat och så vidare på Island. Ett exempel är att man i januari-februari äter traditionell mat som är konserverad på äldre sätt. Det kan vara sur haj, syrade fårtestiklar och helkokt lammhuvud.
Jag använde isländska med islänningar, engelska med turister och ibland svenska med turister eller invandrare från andra nordiska länder.
På bageriet var det blandade nationaliteter hos personalen men inga nordbor förutom jag och islänningarna. På Nordens hus är det fler i personalen som kommer från Norden, men oftast jobbade jag på helger när det inte var så många ordinarie i huset.
Jag tyckte om att gå och bada på fritiden och det finns gott om bassänger i Reykjavik där naturligt uppvärmt vatten används. Man kan simma eller sitta en stund i ett varmt bad som kallas ”heitur pottur” och slappna av. Baden är ofta utomhus och det blir inte så varmt i Reykjavik, ens på sommaren, men eftersom vattnet är varmt blir man lätt sugen på ett dopp ändå. Jag var också med i en grupp som träffades och stickade tillsammans på något café och så tyckte jag om att gå på spelningar och lyssna på live-musik.
Högtider påverkade min vardag lite grann. Jag har varit med och firat nationaldagen till exempel, men åkte oftast hem till Sverige över jul.
Inställningen till utlänningar är generellt positiv. Invandringen till Island har länge varit väldigt liten, så 2000-talets ökade invandring har ställt nya krav på samhället som knappt har funnits förut. Många tänker fortfarande att alla som pratar isländska måste vara islänningar och att alla islänningar (eller isländska medborgare) kan prata isländska. Det finns inte lika mycket information på engelska för folk som bor på Island som det finns i Sverige, till exempel.
Turismen har ökat explosionsartat på Island och det har märkts särskilt i Reykjavik och vid sevärdheter i naturen i närheten. Många som bor i Reykjavik är trötta på att fler och fler hotell och souvenirbutiker har öppnat, ibland på bekostnad av omtyckta caféer eller restauranger. Det har också hänt alltför många gånger att turister har betett sig illa i naturen på Island, genom att störa människor och djur eller skräpa ner. Därför är många trötta på turister som inte visar respekt för landet de besöker.
Jag tyckte att det var oväntat lätt att anpassa sig till vädret. Jag trivdes bra fastän det sällan blev mer än 15, 16 grader som varmast. Det var väldigt ansträngande i början att försöka prata isländska hela dagarna, men det blev såklart bättre med tiden när jag blev bättre på språket.
Nordens hus finns i Reykjavik och är ett nordiskt kulturcentrum. Där jobbade jag alltså, men var också där ibland på min fritid för att gå på någon konsert eller föreläsning.
Det finns huvudsakligen medier på isländska, men nyheter i text finns också på engelska från olika tidningar. Jag tror inte att det finns isländska nyheter på radio eller TV på något annat språk, men jag är inte säker.
Jag läste nyheter på isländska och engelska när jag bodde på Island och försöker fortfarande ha lite koll på vad som händer. Det är ofta olika vinklar, så fastän jag förstår isländska läser jag ibland också artiklar på engelska. Innan jag flyttade till Island och inte kunde så mycket isländska läste jag ibland texter från Islandsbloggen som är på svenska (www.islandsbloggen.com).
Uteserveringen/balkongen på Loft Hostel, uppe bland taken mitt i stan.