Stress kan beskrivas som kroppens och sinnet reaktion på olika påfrestningar och krav i omgivningen. Det är en naturlig respons som mobiliserar kroppens resurser för att möta utmaningar, hot eller pressade situationer. Stress kan vara både positiv och negativ, och det är viktigt att skilja mellan kortvarig stress och långvarig stress.
Kortvarig stress, också känd som akut stress, uppstår tillfälligt och är ofta kopplad till en specifik händelse eller situation. Det kan vara en reaktion på exempelvis ett viktigt prov, en jobbig presentation eller en farlig situation. Kortvarig stress kan faktiskt vara nyttig då den kan ge en extra boost av energi och fokus, vilket kan hjälpa oss att prestera bättre i vissa situationer. När hotet eller utmaningen försvinner, återgår kroppen till sitt normala tillstånd.
Långvarig stress, å andra sidan, är när stressresponsen blir konstant och långvarig, utan möjlighet till återhämtning. Det kan vara resultatet av exempelvis långvariga arbetsbelastningar, konflikter, ekonomiska problem eller kronisk sjukdom. Långvarig stress kan vara skadlig för hälsan och påverka både fysiskt och psykiskt välbefinnande på olika sätt.
Stress kan påverka oss på olika sätt. Fysiskt kan det leda till ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck, muskelspänning, andningsproblem och sömnstörningar. Psykiskt kan stress leda till oro, ångest, irritation, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Det kan även påverka vårt beteende, som att äta för mycket eller för lite, undvika sociala situationer eller använda ogynnsamma copingstrategier som alkohol- eller drogmissbruk.
När det gäller prestationsförmåga kan stress ha både positiva och negativa effekter. Kortvarig stress kan ibland fungera som en motivationsfaktor och hjälpa oss att vara alerta, fokuserade och effektiva i vissa situationer. Det kan öka vår uppmärksamhet och reaktionshastighet, vilket kan vara fördelaktigt vid till exempel tävlingar eller krävande arbetsuppgifter.
Däremot kan långvarig stress vara negativ för vår prestationsförmåga. När stressnivåerna blir för höga och pågår under en längre tid kan det leda till utmattning, utbrändhet och nedsatt kognitiv förmåga. Koncentration, minne och beslutsfattande kan försämras. Stress kan också påverka vår kreativitet och problemlösningsförmåga negativt. Dessutom kan det påverka vårt arbetsminne, vilket kan göra det svårare att hålla flera saker i tankarna samtidigt.
För att hantera stress och dess påverkan på prestationsförmåga är det viktigt att ta hand om sin fysiska och psykiska hälsa. Det kan innefatta att skapa en balans mellan arbete och fritid, ha regelbunden fysisk aktivitet, äta hälsosamt, få tillräckligt med sömn och använda avslappningstekniker som meditation eller djupandning. Att ha en god supportstruktur och att kommunicera om sina känslor och utmaningar kan också vara hjälpsamt. Vid behov kan det vara värdefullt att söka stöd från professionella som psykologer eller läkare för att lära sig effektiva stresshanteringsstrategier.
Definition av “stress” av min dotter: "När man ska någonstans och man är försenad då får man bråttom och då blir man stressad"
Förklaring av stress från webben: Att vara ”stressad” är ingen sjukdom, utan en naturlig psykologisk och biologisk reaktion på hot och yttre påfrestningar. Men stress kan leda till sjukdom, kroppslig såväl som psykisk. (källa)