Klimatfrågan har länge nu varit en stor del av vårt samhälle och större delen av världens länder arbetar ständigt för att påverka klimatet så lite som möjligt. Världens länder skapar nya mål hela tiden som de arbetar för att uppnå. EU har ett mål om ett klimatneutralt Europa till år 2050, i linje med Parisavtalet. Det innebär att alla växthusgaser ska försvinna och att Europa ska vara helt klimatneutral vid 2050.
Målet
Det var år 2021 som EU-parlamentet och EU-länderna kom överens om ett klimatmål. Målet består av två delar, Klimatmålet 2050 och delmålet 2030, som har blivit en av EU:s lagar. EU:s nya klimatlag omvandlar den europeiska gröna givna politiska förbindelsen som handlar om att klimatneutralitet i Europa senast år 2050 till en bindande skyldighet. Utvinningen, användningen och utsläppen från fossila bränslen måste minska kraftigt. För att kunna ge de fattigare länderna en längre tid för omställning krävs det att rikare länder agera effektivt och snabbt. EU har satt upp 8 olika scenarion för hur de olika medlemsländerna ska kunna minska deras växthusutsläpp. Om två av dessa scenarion skulle uppfyllas så skulle Europa uppnå klimatneutralitet till år 2050. Två exempel på scenarier är först att elkumtionen måste halveras och det andra är att elen ska komma från energikällorna vind- och solkraft.
Det har varit en hel del oro från en del av medlemsländerna. Länder som till exempel Tyskland anser att detta klimatmål kommer ge en hel del svåra konsekvenser för landets industri. Som lösning på detta har lagen gett de europeiska medborgarna och alla företag en rättslig säkerhet men även en möjlighet att ställa om till det nya klimatneutraliserade samhället. Länder som Sverige anser däremot att denna överenskommelse är väldigt behövlig för Europa. I en intervju med Sveriges riksdagsledamot, Jytte Guteland, säger hon “Jag är stolt över att vi äntligen har en klimatlag. Vi ställde oss bakom ett utsläppsminskningsmål på minst 55 procent till 2030, till och med närmare 57 procent enligt vår överenskommelse med kommissionen. Jag hade föredragit att gå ännu längre men detta är en bra överenskommelse som bygger på vetenskap och som kommer att göra stor skillnad. Vi måste nu minska växthusgasutsläppen mer under det kommande decenniet än vad unionen har gjort under de tre föregående decennierna tillsammans. EU har nu fått nya och mer ambitiösa mål som kan inspirera fler länder att öka takten.”.
Frågan är, vad är egentligen orsaken till att EU kommit fram till detta lagförslag? Exceptionella väderhändelser börjar bli alltmer vanligare och kraftigare runt om i världen. Det bidrar till den globala uppvärmningen, men orsakar även höga kostnader för EU:s ekonomi och även ländernas industrier att producera varor. Det gör att man måste agera snabbt och göra drastiska omställningar för att minska växthusgasutsläppen som är den största boven till klimatförändringar, och att så småningom bli klimatneutrala. Det finns olika sätt att uppnå en klimatneutral planet men det viktigaste är att alla är med och gör den omställning som krävs för att den faktiskt kan uppnås. EU jobbar regelbundet med lösningar och därav kommit fram till vad och hur de kan göra.
Åtgärder
För att uppnå detta mål krävs vissa åtgärder. Industrier kommer att påverkas eftersom de måste förändras, men det gäller att de också bidrar. Därför finns stöd och styrmedel för hur de kan ställa om på ett rättvist sätt, utan att anställningar och jobb påverkas. Om målet uppfylls kan det bidra till en ekonomisk tillväxt, marknader, arbetstillfällen och en teknisk utveckling för EU, men på lång sikt resten av världen. Trots att det är en stor utmaning kommer det att ge en bättre och hållbar framtid för människor och livet på jorden.
Sveriges inverkan
Sverige är ett utav EU:s 27 medlemsländer. En fråga som kan väckas i detta sammanhang är hur Sverige jobbar för att EU ska nå sitt mål om att vara klimatneutralt vid 2050. Sverige har satt upp ett eget så kallat ramverk som kommer att hjälpa EU så de kan kan nå deras klimatmål. Sveriges ramverk antogs 2017 och består av ett klimatmål, en klimatlag och en klimatpolitiskt råd. Sveriges långsiktiga mål handlar om att vid 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären - efter detta vill man att utsläppen ska ligga på 0%. Man vill att år 2045 ska utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium vara 85% lägre än utsläppen jämfört med år 1990. Ramverket ska skapa en skarp och kontinuerlig klimatpolitik så att samhället och näringslivet enklare ska kunna ha förutsättningarna för att nå klimatmålen. En av delarna inom ramverket handlar om en ny klimatlag. Lagen har sin innebörd i att föreskriva ett ansvar på den rådande och framtida regeringar för att ha en politik som bygger på klimatmålen och ständigt redogör om utvecklingen om att nå dessa.
Skribenter: Josefine, Tilda och Amanda
Källor
Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk - Naturvårdsverket
Klimatneutralt EU senast 2050 - VIA
Klimatneutralt EU senast 2050 - Europaparlamentet
Långsiktig strategi för 2050 - Europeiska kommissionen