Robert Louis Stevenson

Den skotske författaren Robert Louis Stevenson föddes den 13 november 1850 i Edinburgh. Fadern var fyringenjör, ett yrke som gått i arv i familjen. Modern var av adelssläkt, morfadern var präst. Från moderns sida ärvde unge Robert Louis anlag för en lungsjukdom som kom att prägla hans liv och leda till många svåra sjukdomsperioder omväxlande med tillfrisknanden.

Barndomshemmet präglades av en presbyteriansk religiositet, som Robert Louis senare skulle överge, till föräldrarnas stora sorg. Inte heller kom han att föra vidare ingenjörstraditionen på faderns sida. Senare kom han att skriva:

What a damned curse I am to my parents! As my father said ”You have rendered my whole life a failure.” As my mother said ”This is the heaviest affliction that has ever befallen me.” O Lord, what a pleasant thing it is to have damned the happiness of (probably) the only two people who care a damn about you in the world.

På grund av sin svaga hälsa uteblev den unge Robert Louis från stora delar av skolundervisningen. Istället fick han privat undervisning i hemmet. Tidigt visade han intresse för att skriva berättelser, något som senare skulle ta överhanden och helt bestämma hans levnadsbana. Pliktskyldigt påbörjade han dock först de ingenjörsstudier som förväntades av honom. När han efter en tid meddelade sina föräldrar att han istället bestämt sig för att bli författare, blev resultatet till att börja med att han som en slags kompromiss och för att ha något att falla tillbaka på övergick till att läsa juridik, ett område som han sedan dock aldrig kom att ägna sig åt.

Istället drogs Stevenson till ett mer bohemiskt och fritt liv. Vistelser vid Franska Rivieran och i Paris förde honom i kontakt med tidens konstnärer och författare. Resor och skrivande blev hans stora passioner. Hans första publicerade bok var en reseskildring, An Inland Voyage (1878).

Vid den här tiden mötte han också sin blivande hustru, den tio år äldre amerikanskan Fanny Van de Grift Osbourne. Hon hade lämnat sin tidigare make i Amerika och med sina barn bosatt sig i Frankrike en tid för att studera konst. Dock återvände hon till San Francisco i Kalifornien, dit Stevenson så småningom följde efter – en äventyrlig resa, senare skildrad i The Amateur Emigrant, en resa som till följd av hans bräckliga hälsa höll på att kosta honom livet.

1880 gifte han sig med Fanny Osbourne och efter en tid i Kalifornien tog han med sig sin familj, Fanny och hennes barn, till England. Den följande perioden kom han att skriva några av sina mest kända verk, bland andra sjörövarhistoriernas sjörövarhistoria, Treasure Island (”Fifteen men on the dead man's chest, Yo-ho-ho and a bottle of rum”), vilken dedikerades till Fannys son, Lloyd, och vidare den historiska romanen Kidnapped och Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde. De båda första fantasifulla och mustiga äventyrsberättelser och den senare en märklig studie i det mänskliga psykets olika sidor.

1887, efter faderns död, begav sig Stevenson med sin familj och sin åldrande mor till Amerika, där han fortsatte sitt skrivande, för att sedan, året därpå, bege sig vidare med familjen och modern på en lång seglats i Söderhavet. Här kom han och familjen att bosätta sig på en ö i Samoa, där han tillbringade sina sista år fram till sin alltför tidiga död, 1894, endast 44 år gammal.

Stevenson – nu Tusitala (”Berättaren”) - hann bli mycket omtyckt av den lokala öbefolkningen, vars parti han tog gentemot de europeiska kolonialadministratörerna. Fullt verksam med sitt skrivande drabbades han oväntat och helt plötsligt av en hjärnblödning och dog. Lokalbefolkningen hedrade honom med en storslagen begravning och på hans gravsten på en höjd med utsikt över havet står att läsa hans egenformulerade inskription:

Under the wide and starry sky,

Dig the grave and let me lie.

Glad did I live and gladly die,

And I laid me down with a will.

This be the verse you grave for me:

Here he lies where he longed to be;

Home is the sailor, home from sea,

And the hunter home from the hill.

Så här ser Robert Louis Stevensons födelsehoroskop ut:

Robert Louis Stevenson, 13 november 1850, 13:30, Edinburgh, Skottland

(Källa: Astro DataBank)

Mest framträdande tecken är Skorpionen (med Solen, Merkurius och Mars i de åttonde och nionde husen), Skytten (med MC, Kiron och Venus) och Fiskarna (med Månen och Neptunus i det första huset). Det är också vatten- och eldelementen som dominerar horoskopet, framför allt på bekostnad av jordelementet. Vi får bilden av en intensiv, dramatisk, äventyrsälskande och ytterst känslig person, vilket alltsammans stämmer helt överens med Stevensons karaktär.

Dominerande hus är dels det första, med Månen, Neptunus och Saturnus, dels det åttonde, med Solen och Merkurius. Vi har en självständig person, kapabel att staka ut sitt eget liv och som samtidigt vill vara en del av det som händer runt omkring. Månen är i sin växande fas, antydande handlingskraft och förmåga att nå resultat.

Ascendenten i Uranus-styrda Vattumannen visar på hans stora frihetsbehov och originalitet. Uranus själv är retrograd i nära konjunktion med likaså retrograda Pluto i Väduren i det andra huset för värderingar, tillgångar och talanger. Vi anar en kraftfull inre styrka i detta, särskilt som Pluto är i ömsesidig reception med Mars i Skorpionen på den nionde husspetsen i konjunktion med Solen.

Månen i konjunktion med Neptunus i Neptunus eget tecken, Fiskarna, i det första huset speglar tydligt författarens stora känslighet och hans fantasifullhet, men nog även den bräckliga hälsan, särskilt som Månen bildar en kvadratur till Kiron vid MC och också via Kräftan styr det sjätte huset för hälsa och sjukdom. Trigonen till Merkurius i Skorpionen i det åttonde huset utvisar att det var i skrivandet (Merkurius) som Stevenson kom att kanalisera sin känslighet och fantasi. Att Kiron står högst på himlen vid MC speglar den roll hans svaga hälsa med många och svåra sjukdomsperioder kom att spela i hans liv och när det gäller hans författarkarriär. Kvadraturen från MC/Kiron till Månen/Neptunus antyder något om hur den vacklande hälsan i ungdomen gick hand i hand med skrivandet när det gällde att forma hans framtida karriär. Skytten på MC visar också på att Stevenson hämtade mycket av sin inspiration till skrivandet från sina många resor. Dessutom speglar det att en stor del av hans författarskap utgörs av äventyrsromaner, som sjörövarberättelsen Treasure Island och den historiska romanen Kidnapped.

Solen i Skorpionen i åttonde huset, nära den nionde husspetsen och i konjunktion med Mars i det nionde huset, visar på Stevenson som en passionerad och intensiv person med smak för det dramatiska och spännande. Skorpionen, där också Merkurius befinner sig, antyder en fascination för död och transformation. Detta förstärks naturligtvis av att Mars och Pluto – dödens och transformationens planet – är i varandras tecken hos denne författare till den märkliga berättelsen om ”Dr Jekyll och Mr Hyde”.

Solens konjunktion med Mars i kombination med Venus placering i Skytten speglar hur Stevenson, trots sin vacklande hälsa, drogs till äventyr och umbäranden, som t.ex. då han 1879 begav sig över Atlanten i ett emigrantfartyg och sedan fortsatte med tåg över hela den amerikanska kontinenten för att gifta sig med sin älskade Fanny Osbourne – en på den tiden högst äventyrlig resa som så när tog livet av honom. Venus i Skytten kan ju översättas både med ”kärlek till äventyr” och ”kärlek till en kvinna från främmande land”. MC-styraren Jupiter i Vågen i sjunde huset är i ömsesidig reception med Venus, dvs. de är i varandras tecken och förstärker och färgar varandra. Stevenson trivdes kanske allra bäst under sina många färder och resor med den älskade hustrun och hennes barn, i Kalifornien (dokumenterat i reseskildringen The Silverado Squatters), i England och Skottland, i Frankrike och till sist i Söderhavet (dokumenterat i skildringen In the South Seas). Resandet och skrivandet var hans stora passioner. Jupiter är också i trigon med Ascendenten och i sextil med MC. Samtidigt bildar den en opposition till begränsande Saturnus i Väduren i det första huset – Stevenson begränsades naturligtvis hela tiden av sin bräckliga hälsa.

Månens noder ligger nästan exakt på horisontlinjen, med den Södra noden i Vattumannen på Ascendenten och den Norra noden i Lejonet på Descendenten. Merkurius – författandets planet – i Skorpionen i åttonde huset bildar ett T-kors med nodaxeln. Södra nodens härskare, Uranus, är som redan nämnts retrograd i Väduren i nära konjunktion med Pluto i det andra huset medan Norra nodens härskare, Solen i Skorpionen, är - som vi också redan har sett - i konjunktion med Mars nära den nionde husspetsen. Det tycks ligga oerhört mycket intensitet och ödesmättnad i det här mönstret! Det hela ger intryck av en våghalsig balansgång mellan liv och död, ljus och mörker, inre och yttre – vilket ju vår levnad egentligen alltid är. Det är bara det att det hos Stevenson kommer så tydligt till uttryck i hans horoskop såväl som i hans liv och författarskap.

Det är Jupiter-disponerade Venus i Skytten på den elfte husspetsen som via Oxen styr det tredje huset för kommunikation och skrivande. Skrivandets planet Merkurius i Skorpionen i det åttonde huset styr i sin tur – via Tvillingarna – de fjärde och femte husen för hem och familj respektive skapande och självuttryck. Sjätte huset för hälsa och arbete styrs av den känsliga Neptunus-disponerade Månen, som dessutom är i konjunktion med Neptunus i det första huset – känslighet, fantasi och en vacklande hälsa var kännetecknande för Robert Louis Stevenson.

Det är också betecknande för honom att jordelementet endast kommer till uttryck genom det tolfte huset (i Stenbocken) för det inre livet och i det tredje huset (i Oxen) för kommunikation och skrivande. Det är också där, i det tredje huset, som vi hittar Pars Fortunae, denna syntes av Solens, Månens och Ascendentens placeringar, som indikerar var och hur den djupaste inre glädjen eller tillfredsställelsen och självförverkligandet kan erfaras. För Stevenson var detta i skrivandet och det ymniga författarskap som uppfyllde hans levnad. Hans samoanska namn, Tusitala (”han som berättar historier”) beskriver honom mycket bra.

© Mats Bergman 2012