August Strindberg

Den svenske författaren, dramatikern och bildkonstnären August Strindberg föddes den 22 januari 1849 i Stockholm. Han har kommit att räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han mest känd som dramatiker. Med sin beska samhällskritik, sin skoningslösa ironi och sitt banbrytande och nydanande sätt att skriva var Strindberg en ständigt omdiskuterad person och involverad i otaliga personliga konflikter.

Fadern var ångbåtskommissionär, modern av enkel härkomst. Hon hade före giftermålet arbetat som hushållerska åt fadern (därav titeln på Strindbergs självbiografiska verk, Tjänstekvinnans son). Som barn sägs han ha varit stillsam och tystlåten. Fadern var sträng och hemmet präglades av disciplin och religiositet, men också av kulturella intressen. Modern, som hade en djupt religiös läggning, gick bort redan då August var tretton år. Förhållandet till fadern, som året efter gifte om sig med en trettio år yngre kvinna, försämrades kraftigt efter modern död.

Efter skolgång och studentexamen började den unge August studier vid Uppsala universitet. Han försörjde sig som folkskollärare och informator. Under studietiden i Uppsala på började han sitt författarskap. Sedan studierna avbrutits återvände han till Stockholm där han arbetade en tid som journalist innan han fick en anställning som amanuens vid Kungliga biblioteket. Efter att ha brutit helt med sin far, gifte han sig 1877 med finlandssvenskan Siri von Essen.

Genombrottet som författare kom 1879 med romanen Röda rummet, som sedan följdes av det historiska verket Svenska folket i helg och söcken och romanen Det nya riket, där han elakt driver med hela ”det officiella Sverige”. Snart var Strindberg en så omstridd och skandalomsusad person att han föredrog att flytta utomlands med sin familj. Till sin bror skrev han från Schweiz: ”Det luktar rutten skit af Sverige ända hit ned ibland...”

August Strindberg var också bildkonstnär. Här ett Kustlandskap från 1903.

Under utlandsvistelsen fortsatte han att skriva romaner och novellsamlingar som Giftas, Tjänstekvinnans son, En dåres försvarstal, Utopier i verkligheten och skådespel som Fadren och Fröken Julie.

Äktenskapet blev alltmer ansträngt och 1891 skilde sig makarna åt. Under ytterligare ett kort äktenskap med den österrikiska journalisten Frida Uhl, kom Strindberg att drabbas av en svår psykisk kris, den s.k. ”Infernokrisen”, då han skrev verken Inferno, Legender och Till Damaskus, där intresse för det ockulta, för hallucinationer, fantasier och drömmar har en stor plats.

Efter krisen återvände Strindberg – nu som berömd författare – till Stockholm, där han gifte sig 1901 med skådespelerskan Harriet Bosse. Äktenskapet varade till 1904. Under denna tid skrev han flera teaterstycken och kammarspel, bl.a. Oväder, Brända tomten, Spöksonaten och Pelikanen. Han skrev också självbiografin Ensam. 1907 startade han Intima teatern, där hans dramer sattes upp.

Från 1908 bodde Strindberg på adressen Drottninggatan 85, i det s.k. Blå Tornet, där Strindbergsmuséet idag är inhyst. Trött och sjuk återupptog han det samhällskritiska skrivandet och blev något av en ikon för arbetarrörelsen. Han dog 63 år gammal i maj 1912.

August Strindbergs födelsehoroskop ser ut så här:

August Strindberg, 22 januari 1849, 08:00, Stockholm

(Källa: Astro DataBank)

Vi lägger märke till det helt dominerande första huset, följt i betydelse av de tolfte, andra och sjunde husen. Mest framträdande tecken är Vattumannen (Solen, Pars Fortunae, Merkurius), Stenbocken (Ascendenten, Månen, Mars, tolfte huset) och Fiskarna (Venus, Saturnus, Neptunus och Södra månnoden). Det ger bilden av en auktoritativ, rebellisk men samtidigt mycket känslig person.

Elementen är i balans med en viss övervikt för jordelementet. Av kvadranterna dominerar den första, av hemisfärerna den östra och den norra – vi har att göra med en självorienterad och självmotiverad person med vilja och resurser att själv staka ut sin livsväg, som värderar sin självständighet högt och inte tolererar att någon eller något står i vägen.

Månen är i sin balsamiska fas, mindre än 45º bakom Solen, vilket kan antyda en visionär person som kanske också upplever att ödet formar hans liv. Ascendenten i Saturnus-styrda Stenbocken visar på allvar och stränghet, höga krav i förening med viljestyrka och beslutsamhet.

Första huset ger tillsammantaget en god bild av människan och författaren August Strindberg. Ascendenten visar den respektingivande strängheten och de båda ”inbakade” tecknen Vattumannen och Fiskarna med sina planeter kompletterar bilden på ett belysande sätt. Vattumannen med Solen, Pars Fortunae och Merkurius visar på den store samhällskritikern och samhällsomvälvaren och Fiskarna med Neptunus, Venus, Saturnus och Södra månnoden visar den stora överkänslighet som särskilt kom i dagen under författarens ”Infernokris” med det uppflammande intresset för ockulta företeelser av alla slag. Infernokrisen varade från augusti 1894 till slutet av 1896 då horoskopets sekundära progredierade Sol passerade mellan födelsehoroskopets Venus och Saturnus i Fiskarna.

Samhällsomstörtningens planet framför alla andra är Uranus och Strindbergs generation hade denna planet i handlingskraftiga Väduren i konjunktion med transformativa Pluto också i Väduren. I Strindbergs fall befinner sig de båda omstörtande planeterna i det andra huset för värderingar. Revolutionära Uranus i aggressiva och självhävdande Väduren i andra huset – i konjunktion med Pluto – disponerar Solen, Merkurius och Pars Fortunae i Vattumannen i första huset. Tydligare kan nog inte den store samhällskritikern och revolutionären och samtidigt språkligt nydanande författaren Strindberg beskrivas.

Uranus-disponerade Merkurius, skrivandets och författandets planet, i Vattumannen, är i nära konjunktion med Pars Fortunae i samma tecken men i övrigt helt oaspekterad – författarskapet tycks helt ha tagit över Strindbergs liv. Planeten styr också (via Tvillingarna) det femte huset för kreativitet och självuttryck.

I Saturnus-styrda tolfte huset befinner sig Stenbocks-Månen i konjunktion med den otåliga och aggressiva Mars – Strindberg var en impulsiv och emotionell person, som från sin författarlya gärna attackerade och angrep allt och alla. Månen i Stenbocken i tolfte huset antyder också den tidiga förlusten av modern, som innebar ett oerhört hårt slag för den unge Strindberg.

Saturnus i Fiskarna i första huset speglar en medkännande och intuitiv läggning men kan också innebära en stark ”karma” att arbeta med liksom begränsningar och negativa känslokomplex från barndomen och uppväxten och även en benägenhet för oro och rädsla och i värsta fall rent paranoida föreställningar.

Så har vi då Strindbergs omtalade förhållande och inställning till kvinnan. Att påstå att han var ”kvinnohatare” eller att han i alla lägen föraktade kvinnor är nog att förenkla det hela alltför mycket. Verkligheten var säkerligen betydligt mer komplicerad. Men förmodligen pendlade han mellan att ”dyrka” och ”hata” de kvinnor han levde med. Och – kan man undra – hur var det egentligen att som kvinna leva tillsammans med honom?

I horoskopet styrs det sjunde huset för nära relationer via Kräftan av Månen, som ju har en svår placering i exil i Stenbocken i det tolfte huset och i konjunktion med aggressiva och otåliga Mars. Så mycket bättre blir det inte heller av att Lejonet och Jungfrun ligger ”inbakade” i det sjunde huset. Venus i Fiskarna – idealisering av kvinnan – befinner sig i opposition till den Norra månnoden i Jungfrun i sjunde huset, med andra ord en utmaning att acceptera kvinnan/partnern som hon är och att överge det egna självcentrerade perspektivet. Lejon-Jupiter i sjunde huset kunde ha borgat för en positiv äktenskapsrelation om den inte varit retrograd och i sesquikvadratur till lättretade Mars i tolfte huset.

Pars Fortunae - ”Lyckopunkten” - är i August Strindbergs horoskop som sig bör i nära konjunktion med Merkurius och Solen i uraniska Vattumannen i det första huset. Utan tvekan låg hans glädje i friheten (Vattumannen) att skriva (Merkurius) och i att gå sin egen väg i självständighet (Solen, första huset), fri från de av honom så föraktade konventionerna.

© Mats Bergman 2012