Drottning Elizabeth I av England

De engelska drottningarna har något storslaget över sig. Hela tidevarv uppkallas efter dem. I slutet av 1800-talet var det den viktorianska tiden - uppkallad efter drottning Victoria - och på 1500-talet talar vi om den elisabetanska eran - uppkallad efter och förknippad med drottning Elisabeth I. Och den elisabetanska eran var inte vilken tidsepok som helst, det var den engelska renässansens guldålder då litteraturen, poesin, musiken och teaterkonsten blomstrade med storheter som William Shakespeare, Christopher Marlowe, John Dowland och Thomas Campion. Det var också en tid med nya ordningar inom politiken och statskyrkan och dessutom en tid av geografisk expansion utan like och då koloniseringen av Nordamerika tog sin början. Drottning Elizabeth själv, som befann sig i centrum av allt detta, kännetecknades i sitt regerande och till sin person av försiktighet, kompromissvilja, måttfullhet och klokskap. 

Hon föddes på Greenwich Palace på eftermiddagen den 7 september 1533. De kungliga föräldrarna var den beryktade Henry VIII och hans (dåvarande) drottning, Anne Boleyn. Det var en dramatisk och omtumlande kunglig värld som Elizabeth föddes in i. Innan hennes treårsdag hade fadern, Henry VIII, på falska grunder låtit halshugga modern och den unga Elizabeth fråntogs sin prinsesstitel. Elva dagar efter halshuggningen gifte fadern om sig, denna gång med Jane Seymour, som avled tolv dagar efter att ha fött en son, prins Edward. Elizabeth kom trots allt att växa upp vid det kungliga hovet och hennes guvernant lär ha yttrat om henne, att hon var "ett så duktigt barn, och så snäll och välartad som inget annat barn jag träffat." Den unga Elisabeth fick en protestantisk uppfostran och en god utbildning där hon lärde sig tala såväl franska som latin och grekiska. 

Så som händelserna utvecklade sig efter faderns död 1547, så efterträddes denne först av sin ende son Edward, som vid trontillträdet dock endast var nio år, varför England under denna tid kom att styras av ett råd. Då den nytillträdde unge kungen emellertid dog redan 1553, så tog Elisabeths halvsyster Mary ("Bloody Mary") över tronen efter att ha låtit avrätta konkurrenten Lady Jane Grey. När sedan Mary i sin tur avled utan avkomma 1558, kom turen till Elisabeth, som tillträdde tronen vid 25 års ålder och kröntes i Westminister Abbey som Elizabeth I den 15 januari 1559. I sitt trontal tillkännagav hon sin avsikt att styra landet enligt "råds råde". Som regent fullföljde hon den kyrkliga reformationen och gjorde England oberoende av påven och det katolska Spanien. Samtidigt strävade hon efter försoning och skapade den anglikanska kyrkan som en måttfull kompromiss. 

Drottningens charm och karisma, hennes duglighet som regent och hennes respekt för landets styrelseform gjorde henne mycket omtyckt och folkkär. Elizabeth I uppfattas som en sammansatt och fascinerande personlighet, med klar intelligens och stor lärdom. Hon ägde en för tiden ovanlig motvilja mot våld och mot intolerans, men det sägs också att hon kunde vara nervöst nyckfull. En egenhet hos henne var att hon trots påtryckningar envist vägrade att gifta sig. Det hjälpte inte att hon uppvaktades av nästan alla furstar i Europa (inklusive vår svenske Erik XIV). Elisabeth var kallsinnig till alla äktenskapsinviter, vilket också gav henne epitetet "Jungfrudrottningen". 

Efter hennes död 1603 blev det Henry VIII:s ättling, Maria Stuarts son, Jacob (I), som övertog tronen och då också förenade England och Skottland. 

Drottningens födelsetid anges i de historiska krönikorna som "three of the clocke in the afternoune" och hennes födelsehoroskop ser ut så här: 

Elizabeth I av England, 7 september 1533 OS, 15:00, Greenwich, England

(Källa: AstroDatabank)

Det är ju klart att "Jungfrudrottningen" - hon som vägrade att gifta sig - måste vara född med Solen just i Jungfruns tecken! Förutom Jungfrun framträder också Vågen (med Merkurius och Venus), liksom Stenbocken (med Ascendenten) och Oxen (med Månen). Vi får bilden av en jordnära, diplomatisk, måttfull, balanserad och stillsam person - just sådan som drottning Elizabeth beskrivs.

Av elementen dominerar jord, följt av luft och vatten, på bekostnad av eld. Betonade hus är det tredje (med Månen) och det åttonde (med Solen och Venus). Av kvadranterna dominerar den tredje (husen 7-9), vilket antyder en önskan att figurera i det offentliga och sociala livet. Hemisfärerna är väl balanserade i drottningens horoskop. Månen är i sin avtagande fas.

Saturnusstyrda Ascendenten i Stenbocken visar på ansvarsfullhet och allvar och en tendens till tillbakadragenhet. Noggrann planering och försiktighet hör till bilden. Såväl Månen i Oxen som Solen i Jungfrun förstärker den stabila och välorganiserade sidan hos drottningen. Månen i tredje huset visar på kommunikationens betydelse för henne, men antyder också hennes nyfikenhet och kunskapstörst. Månen bildar trigon med Ascendenten och är i opposition till Pluto-styrda MC i Skorpionen. I övrigt är den oaspekterad, så när som på en sesquikvadratur till Solen. En sesquikvadratur (135°) är en stressfylld aspekt som medför friktion och obehag. Eftersom Solen representerar fadern och Månen modern, tycks den stressfyllda aspekten mellan dem i Elizabeth I:s horoskop spegla det tragiska faktum att hennes far lät halshugga hennes mor. Hur traumatiskt måste det inte ha varit för henne att hela livet bära med sig vetskapen om detta! Kanske förklarar det till viss del hennes aversion mot äktenskapet. Månen styr via sitt tecken Kräftan hennes sjunde hus för äktenskap, där den också disponerar horoskophärskaren Saturnus i konjunktion med Uranus - en konjunktion som vittnar om självständighet, disciplin, organisation och egenmotivation. Kanske kan man säga om Elisabeth I, att hon var "gift" med hela nationen som hon var satt att styra och ta hand om - Mån-styrda och moderliga Kräftan på Descendenten kan sägas spegla detta, liksom Ascendenthärskaren Saturnus placering här. Månen i sin tur disponeras av Venus, som tronar högt på himlen i sällskap med Solen och i det egna tecknet Vågen. Elizabeth I styrde inte bara en nation utan en hel era - den elisabetanska eran. 

Solen i Jungfrun, ledsagad av Venus i Vågen, och i det åttonde huset för transformation och förnyelse, speglar drottningens förmåga att - tillsammans med sina rådgivare - omvandla och förnya den engelska nationen. Transformation och förnyelse måste också ha varit en viktig del av Elizabeths eget liv. Solen har - förutom den stressfyllda aspekten till Månen - flera betydelsefulla aspekter till de yttre planeterna. Kvadraturen med Jupiter, i sitt eget tecken Skytten på den tolfte husspetsen, visar på förmåga att genomdriva stora projekt och uppnå mål. Det speglar en optimistisk och idealistisk attityd hos drottningen när det gällde att möta utmaningar. Jupiter i Skytten på den tolfte husspetsen visar att hon var begåvad med en djup inre källa till optimism och tillförsikt. 

Solen bildar också en sextil med horoskophärskaren Saturnus i Mån-styrda Kräftan i det sjunde huset. Drottning Elizabeth visade sig vara en ansvarsfull regent som lyckades med att vara framgångsrik i sitt regerande. Hennes styrka som person och regent speglas av Solens trigonaspekt med Pluto i Vattumannen i det första huset. Plutos närvaro i hennes första hus och i trigon med Solen visar på hennes maktställning och starka ledarskapsbegåvning. Det visar vilken transformativ ledarnatur hon var och hur hon ständigt utmanade sig själv och omgivningen när det gällde att genomföra stora förändringar. Pluto styr även MC i Skorpionen - hennes strävan och mål i livet. Hon var, tycks det, som person vuxen den stora uppgift och det stora ansvar som blev lagt på henne. Solen befinner sig också i opposition med Neptunus i det egna tecknet Fiskarna i drottningens andra hus. Härigenom antyds hennes kompromissvilja och förmåga att se till helhetens bästa. 

Betraktar vi horoskopets aspektmönster noga, så kan vi urskilja en s.k. "mystisk rektangel" som förbinder och neutraliserar oppositionerna dels mellan Solen och Neptunus och dels mellan Pluto och Saturnus. Rektangelns sextiler och trigoner underlättar och möjliggör förenandet av de motsatser som uttrycks av oppositionerna. Det visar på vilka inre förutsättningar Elizabeth I hade att klara av de utmaningar hon ställdes inför, både på det personliga planet och som Englands regent.

Venus-disponerade Merkurius i Vågen i det nionde huset antyder något om drottningens diplomatiska och fridsamma sida. Trigonen med Mars i Tvillingarna i det femte huset ger samtidigt styrka och kraft. Merkurius-disponerade Mars styr också, via Väduren, hennes tredje hus för kommunikation. Drottning Elizabeth var mycket välutbildad, vilket i horoskopet speglas genom Merkurius position i det nionde huset för högre studier. Ovanligt många planeter i drottningens horoskop är i sina egna tecken, vilket visar på helgjutenhet och styrka - Venus i Vågen, Jupiter i Skytten och Neptunus i Fiskarna. Dessutom är Månen upphöjd i Oxen. 

Att hon var ämnad att styra och regera antyds genom den Norra månnoden i Lejonet i konjunktion med Pars Fortunae i samma tecken i det sjunde huset nära den åttonde husspetsen. Pars Fortunae i Lejonet, i konjunktion med den Norra månnoden (ödet, livsvägen), visar hur drottningen kände tillfredsställelse över att framgångsrikt kunna styra riket och själv som Englands drottning framstå i all glans och ära (Lejonet) som ett lysande exempel för sina undersåtar och för hela världen. 

© Mats Bergman 2014