Begrepp:

• I S2-undervisningen går vi igenom alla främmande begrepp och ord till exempel innan vi läser en viss text eller gör några uppgifter. Det kan också göras listor över besvärliga eller nya ord och begrepp där förklaringarna kan skrivas antingen på finska eller vid behov på något annat språk. Vi läser uppgifterna tillsammans och ser till att alla har förstått vad de ska göra eller vilken fråga som ska besvaras. 

• I samband med analyseringen av texterna kan man dela ut ordlistor eller påminna om vilket lektionsmaterial som innehåller begrepp som är lämpliga för uppgiften. 

• Eleverna lär sig olika begrepp som gäller analys och tolkning av litterära texter och medietexter genom att själva producera texter (till exempel ska eleverna skriva en dikt eller opinionstext där de använder vissa begrepp när det gäller bildspråk i en dikt eller en opinionstexts slagkraft). 

Andra språk vid sidan om:

• Av och till har vi tillsammans funderat till exempel på ordens betydelser och på hur lätt det är att översätta något ord och vilket skulle vara det närmaste ordet på till exempel engelska. Grammatiken kan ibland åskådliggöras genom att visa med hjälp av ett främmande språks egenskaper hurdana saker vi kan åstadkomma med vårt modersmåls (här finskans) böjningsändelser.

• Vissa begrepp är helt eller delvis citatlån från ett annat språk/låneord. I dessa fall är det naturligt att visa det främmande språk som finns i bakgrunden.  Samma fenomen kan också finnas i andra språk. 

• Främmande språk (anglicismer, svecismer osv.) kan också användas för att lära ut hur främmande språk påverkar.

• Det är också nyttigt att visa om en text som eleven själv har producerat innehåller skadliga strukturer eller uttryck från ett främmande språk.

Kreativa metoder/att leka med språket:

• Att hitta på betydelser till nonsensord och förklara dem för andra elever, hitta på nya bildspråkliga uttryck, hitta på sammansatta ord. 

• Vi har till exempel gjort upp synonymlistor, där eleverna själva hittar på ord med nära betydelse för vissa ord som getts. Därefter undersöker vi hurdana associationer olika synonymer och nära begrepp väcker. Vi har till exempel röstat genom handuppräckning om man tycker att något ord är negativt eller positivt, sakligt eller vardagligt. Det kunde också vara bra att göra liknande synonymsökningar med ämnets egna begrepp. 

• B-finska (hegy): eleven gör en egen ordlista över det tema som hen studerar (50 ord), t.ex. arbetslivet, företagslivet. Läraren kontrollerar rättstavningen. Efter det gör eleverna uppgifter till varandra utifrån dessa ord. Till exempel korsord, översättningsfraser.

Utvärdering:

• På grund av studentproven har vi rätt så stela provmodeller för att eleverna ska få övning i att skriva svar som är typiska för studentprovstexter. Provet är nästan alltid skriftligt dvs. ett svar som visar skrivkunskaperna eller läskunskaperna. I kursutvärderingen ingår ändå alltid också någon muntlig uppgift eller annan tillämpad uppgift där till exempel en elev som är svagare på att skriva kan höja sitt helhetsvitsord. Det finns bokföredrag och paneler, tal, gruppdebatter och diskussioner. 

Kulturmedvetenhet:

• Särskilt på kurserna i växelverkan betonar jag principerna för tryggare rum och presenterar dem för gruppen i början av kursen. På den här kursen och påverkanskursen funderar vi också på sätt att beakta och underlätta frågor och samarbetet som relaterar till dessa ämnen. 

• Många diskussionsuppgifter i par/grupper ger eleverna möjlighet att berätta om sina egna kulturella bakgrunder för varandra.

• Till exempel i undervisningen av icke-verbal kommunikation frågar jag eleverna om deras erfarenheter av teckenspråk/kroppsspråk/gester på andra håll i världen.  Liknande ämnen behandlas i övrigt på kursen i växelverkan och i den andra modulen som fokuserar på språk och kultur. Alla vill ändå inte lyfta fram sin kulturella bakgrund eller sina personliga erfarenheter, och därför försöker jag undvika direkta frågor eller uppmaningar att dela med sig av något, även om jag redan känner till att någon har en annorlunda kulturell bakgrund. Om eleven själv vill lyfta fram sin kulturella bakgrund, uppmuntrar jag till detta och tackar för de olika synvinklarna. 

• I läromedlen för finska som andra språk har man alltid brukat ta väl hänsyn till olika kulturer, men numera måste vi använda läroboken i modersmål, eftersom det inte längre finns elektroniska S2-läroböcker. Av den här orsaken finns det ibland ämnen i lärobokens innehåll som väcker olika slags känslor hos elever från andra kulturer och kan orsaka högljudda debatter och diskussioner. Jag ger alltid dessa diskussioner tid och utrymme och vi går tillsammans igenom frågorna. Om jag vet av erfarenhet att någon text väcker starka känslor eller gör någon upprörd och ledsen, undviker jag att använda texten nästa gång. Den kan ändå inte användas som undervisningstext för det ämne som den avsetts för. 

• Jag undviker religion som ämne, om inte eleverna själva tar upp det eller om religion inte hör till lektionens ämnen eller till den uppgift som getts. Religion och värderingar diskuteras ändå tillsammans i vissa uppgifter, till exempel är olika litteratursamtal bra värdediskussioner och man kan också diskutera religion i dem. Eleverna håller också ibland föredrag om sina egna kulturer och religioner för andra, varefter vi tillsammans diskuterar dessa frågor. För mig är det viktigt att samtalsklimatet alltid hålls vänligt och tryggt för alla, och därför riktar jag inte strålkastarljuset mot någon: eleverna får själva välja hur mycket de vill berätta om sitt språk, sin kultur och religion för andra. 

• Olika litteratursamtal är bra värdediskussioner och man kan också diskutera kulturer och religioner i dem. Eleverna håller också ibland föredrag om sina egna kulturer och religioner för andra, varefter vi tillsammans diskuterar dessa frågor. 

Vokabulär, nya ord, texter:

• Att klargöra främmande termer med hjälp av synonymer, antonymer, beskrivningar, bilder och exempel. En bild kan till exempel åskådliggöra lärandet av ett nytt ord (t.ex. ord på sällsynta djur).

• När det gäller en ny vokabulär påminner jag om synonymer som eleverna lärt sig tidigare. Vi talar också om olika register och kontextens inverkan på ordvalet.

• Att kombinera olika språk när man lär sig låneord (franska, spanska).  Engelskan och svenskan kan ha många likheter i t.ex. strukturerna.  Bakgrunden till prefixen i latinet och grekiskan.  Jämförelse med vokabulären och termerna i matematik och kemi. På ryskalektionen behandlas olika slaviska språk (elevernas modersmål) och ord från ryskan som lånats in i finskan, ord på andra språk som lånats in i ryskan.

• Färger för att uppfatta och gestalta ordföljden, versaler bland de små bokstäverna för att skilja på ordets ändelse.

• Användning av en ordbok på det egna modersmålet.
  
  
  

Uppgifter och bedömning:

• I proven och bedömningarna beaktar man att eleverna inte behöver översätta ordagrant från engelska till finska.

• I uppgifterna: att göra ledorden tydligare och välja uppgifter som inte kräver fördjupade kunskaper i finska. Ord som upplevs som svåra har förklarats på förhand eller vid behov också under provet.

• Att svara muntligt kan, om möjligt, vara ett kompletterande alternativ.

•  Differentiering med hjälp av stödmaterial, t.ex. tilläggsuppgifter som underlättar arbetet, texter som väljs enligt elevens nivå, mer tid för läsning, understrykningar på stödpapper som delas ut.

Kulturmedvetenhet:

• Jämlikhet och mänskliga rättigheter i studieperioderna ENA4, men likaså i de aktuella nyheternas innehåll.

• Diskussioner om språkets inflytande på människornas attityder och retoriska metoder.

• Elevernas intervjuer med varandra om t.ex. resor eller maträtter. Föredrag om ämnen som berör den egna kulturella bakgrunden.

Ord och begrepp:

• Alias-spel för att lära sig olika begrepp. Begrepps-alias är en mycket fungerande lösning och lämpar sig särskilt bra för abikurserna. Mängden begrepp konkretiseras av antalet lappar - och de är många. Eleverna vill också ta med dem hem för att öva.  De förklarar också orden för läraren som ska gissa rätt ord. 

• I inlärningen av nya ord kan ordets historia beskrivas och ordet delas upp i delar.

• 1900-talets filosofi baserar sig till stor del på det engelska språket - att förstå engelska hjälper. Till exempel är det inte svårt att förstå compatibility på engelska, men kombatilismi på finska kan vara svårare att förstå. 

• Om det går att få ut nya betydelser av termer på svenska eller engelska, kan jag använda dessa. Till exempel betyder samvete och omatunto samma sak, men antyder rätt så olika saker.
  
  
  

Undervisning:

• Differentiering är nödvändigt. Indelning i grupper per bord hjälper - då riktas det inte för mycket uppmärksamhet mot en enskild elev framför alla andra. 

• Användning av filosofiska termer för att klargöra den egna livsfilosofin.
  
  
  

Bedömning och uppgifter:

• I prov kan man ge vissa begrepp som används och tillämpas för att lösa uppgifterna. 

• Muntliga prov (filosofi) kan ordnas för gymnasieeleverna.

• I proven har det varit möjligt att skriva ett begrepp t.ex. på engelska.
  
  
  

Kulturmedvetenhet:

• I filosofin betonas likvärdigheten av alla åskådningar.

• Filosofin är både kulturellt sensitiv och avslöjar också hur tunn vår kulturmedvetenhet är i alla riktningar. Filosofins historia är öppet och oförtäckt den västerländska civilisationens historia, och denna tematik måste ständigt behandlas på lektionerna. Läroplanens val är att fokusera på den västerländska civilisationen, men vi funderar också på vad detta innebär utifrån en filosofisk förståelse. 

• Det finns en samtalsklubb om filosofi i vår skola. Filosofin erbjuder en möjlighet att undersöka världen på ett holistiskt sätt och också se en koppling till andra ämnen, t.ex. till konsten eller samhälleliga och religiösa frågor. 

• Vi diskuterar till exempel varför en del människor vill förbjuda att sjunga ”Suvivirsi” (”Den blomstertid”) i skolan, eller hur skolans fester borde ordnas eftersom alla inte är kristna.

• Vi talar mycket om hurdana fördomar och stereotypier som förknippas med olika religioner 

Begrepp:

• Följande exempel från H16-studieperioden tillämpar jag i alla ämnen. Övningar med begrepp som berör möten mellan kulturer. Begrepp: kulturell mångfald, integration, assimilation, segregation, marginalisering, rasism, etnocentrism, eurocentrism, imperialism. a) Skriv en exempelmening till varje begrepp. b) Översätt begreppet till ett annat språk som du behärskar. c) Fundera på vad motsatsen till begreppet kunde vara. d) Rita en bild eller symbol av begreppet. 

• Jag försöker förklara nya fenomen och begrepp på ett så mångsidigt sätt som möjligt genom att använda olika uttryck, synonymer och exempel. Jag använder symboler (hjärtan, blixtar, frågetecken) på tavlan för att illustrera läget i internationella relationer och världspolitiken mellan stater och andra aktörer. 

• Begreppet stormakt kan behandlas och utforskas genom att titta på en världskarta - ett land med stor yta är inte nödvändigtvis en stormakt. Med hjälp av kartan åskådliggörs stormakternas geopolitik och med hjälp av statistik de ekonomiska och militära resurserna. 

• Jag försöker förklara ordens etymologiska bakgrund. Jag refererar ofta till den engelska motsvarigheten, t.ex. nation - nationalismi på finska.

• t.ex. i Otavas böcker finns det utöver den egentliga undervisningstexten en s.k. lättläst text som jag ber eleverna att utgå ifrån om de upplever att ämnet är svårt. Begreppen kan redas ut och klargöras med bilder, teckningar, egna ord, genom att förklara till varandra och med infografik och tankekartor,... 

• Otavas bok är ett gott exempel på en mycket användbar bok, det finns också lättläst material som utbildningsstyrelsen och ämnesföreningen producerat. 

Essäer:

• Modellering (att skapa en modell): läraren handleder i processen med att utarbeta en essä. Läraren går igenom hur man skriver en essä steg för steg och beskriver samtidigt vad hen tänker på när hen skriver en essä. Syftet är att ge en slags manual för hur man strukturerar en essä. Man kan till exempel börja med att skriva en gemensam inledning, utifrån vilken eleven sedan fortsätter med resten av texten.

Kulturmedvetenhet:

• I synnerhet under Hi6-studieperioden är det möjligt att diskutera identiteter, stereotypier, kommunikationsstilar, värderingar och normer. 

•  Under HI3 studieperioden får eleverna också intervjua en äldre släkting eller bekant (ofta föräldrar eller mor-/farföräldrar) för uppgiften ”Minun sukuni tarina” (”Min släkts historia”) (namn från Jari Tervos bok). Genom sina föräldrars och mor-/farföräldrarnas berättelser förstår de att släktens historia ingår i ett större sammanhang. Vi läser dessa berättelser tillsammans - många har berättat att de för första gången konkret har hört hur det är att komma till Finland som invandrare. 

Begrepp:

• När nya termer används berättar jag varifrån ordet kommer och vad det betyder t.ex. på latin. Jag anknyter termen till något annat som är lättare att komma ihåg. Engelska eller svenska används för att förklara begreppen. Vi funderar på vad ordet påminner om på andra språk och vad det betyder i respektive språk.
  
  
  

Andra hjälpmedel för språkmedvetenhet:

•  Drama-simulationer. Att visa konkret med verkliga saker (stenar, sand, godis, modellera). Videor. Simulationer. 

• Essäer och texter är en obligatorisk del av dessa realämnen, och därför krävs det att eleverna skriver fullständiga meningar och strukturerar sin text. För att hjälpa eleverna uppmuntrar jag dem att börja med att skriva en lista över saker med tankestreck och sedan skriva mer om dem.
  
  
  

Kulturmedvetenhet:

• I geografin har vi tagit del av olika händelser via nyheterna: det kan uppstå situationer då det visar sig att platsen där en händelse inträffat är en elevs hemland/hemby. I dessa situationer är det lärorikt om eleven själv börjar berätta om sin hemort.

• När det gäller organ som ska prepareras har jag har beställt fårorgan i stället för grisorgan.

Begrepp:

• Flera begrepp kommer från engelskan, vilket kan hjälpa eleverna att lära sig och förstå ett begrepp. Aggregationstillståndens symboler, till exempel g dvs. gas. Det är bra att klargöra storheternas ursprung i främmande språk.

• Efter ämneshelheten görs flervalsuppgifter som visar om eleverna förstått begreppen. I det här skedet kan begreppens betydelser repeteras i gruppen och eleverna kan testas om de förstått begreppen med några preciserande frågor.

• Jag använder minnesregeln: ”hapan äiti ja juoppo isä, syntyy esteri” på finska (”en sur mamma och en full pappa, ester föds”). Pannkaka PANK-elektrolys: positiv anod, negativ katod, eftersom det behövs energi för att laga en pannkaka. Synonymer. 

• I fysiken kan man förlita sig på mätningar av naturen och direkt mäta ett fenomen. Alternativt kan man ty sig till analogier eller motsvarande demonstrationer eller simulationer.

Kulturmedvetenhet:

• Jag tar upp exempel och nationaliteter: t.ex. Markovnikov från Ryssland. Eller Nils Bohr från Danmark. Detta lyfter fram den internationella aspekten och behovet av internationellt samarbete. 

Språkmedvetenhet:

• Samtalsbetonade lektioner och uppgifter i smågrupper gör det möjligt för eleverna att hjälpa varandra och att bättre förstå vad som pågår, t.ex. om de komponerar en harmoni.

• Att själv skapa musik gör det möjligt att lära sig olika begrepp genom konkret lärande (t.ex. rytm).

• Att skriva/förtydliga noter, till exempel om det vid noten står ”con bocca chiusa”, kan eleverna själva skriva t.ex. mmmm/med slutna läppar/småsjungande osv., eller på något annat sätt som de själva förstår bäst. 

• Musik är huvudsakligen aktivt arbete. Men i t.ex. inlärningsdagboken för musik har jag gett som alternativ att göra uppgiften antingen i skrift eller som en video. 

• Åskådliggöra och rita på tavlan. Det är svårt att förstå vad t.ex. klangfärg och harmoni är - då spelar jag t.ex. harmonier på piano och de ritar sina känslotillstånd som harmonierna väcker. Eller så spelar jag ett klassiskt stycke, och de ritar en stund och ger sedan pappret till sin kompis som fortsätter på teckningen. På så sätt ser de hur andra har upplevt musiken eller begreppet. 

• För vissa ord hittar man ett mer lättförståeligt eller bekantare ord för ungdomarna ur något annat sammanhang. Det går också att använda parallellt t.ex. ”häivyttää - ”plendata” på finska (”tona bort” - ”blenda”). 

• Jag frågar alltid eleverna först vad de tycker att ordet i fråga betyder. Efter det diskuterar vi och jag förtydligar vad begreppet betyder. Jag använder också bilder som hjälp, till exempel begreppet ”sommittelu” på finska (”komposition”); jag har ritat tre konturbilder med mycket olika kompositionslösningar och några med klart dåliga lösningar. Eleverna måste bedöma kompositionerna och säga sina åsikter. 

• I bildkonsten används bilder som hjälp och nyckelord används i transparanger. Miniatyrmodeller och videor kan också användas.

• Vi googlar ord och tar reda på deras betydelse. Vi övar på att förklara saken ”med egna ord”, så att betydelsen blir klar. Sedan lär vi oss/lägger till ett nytt ord i meningen i stället för det egna ordet! 

• När det gäller teater hjälper det om man förstår varför man säger något och vad man försöker uppnå med det! Sedan kan man öva på saken först med egna ord eller på det egna språket. När man lägger till kroppslig aktivitet till det verbala lämnar aktiviteten kvar ett så kallat kroppsligt spår och lärandet knyts också till annat än bara ord!  Då man förstår varför man gör något är det lättare att till exempel lära sig en mening utantill som tillägg till det. Om det är fråga om ett främmande språk behövs det mycket repetition och memorering. 

• Att rita bilder och symboler bredvid replikerna i manuskriptet hjälper visuella inlärare att uppfatta och minnas. Kinestetiska inlärare lär sig i interaktion med andra genom att fysiskt göra och pröva. För en del knyts inlärningen an med ett visst ställe på scenen, andra kommer ihåg genom att lyssna, och då råder jag dem att banda in replikerna till exempel i mobilen och lyssna på dem under bussresor osv.
  
  
  

Kulturmedvetenhet:

• I musiken behandlar vi olika musikkulturer och jag försöker fråga hurdana kulturer eleverna har i sina familjer. 

• På en del kurser har eleverna självständigt studerat och undersökt musikkulturer och delat sina resultat och arbeten med de andra eleverna. Ibland har vi tittat på en dokumentär om någon musikkultur och efteråt diskuterat vilka tankar den eventuellt väckte. Ibland har jag också bett eleverna att berätta något om musikkulturen i sin egen kultur. På det här sättet har eleverna haft möjlighet att bekanta sig med varandras bakgrund också via musiken. 

• Jag har till exempel bett eleverna om hjälp med uttalet på körövningarna, senast i en estnisk låt. 

• Jag talar numera om tenorer och basar och t.ex. inte om mansröster. 

• Med hjälp av konsten är det ganska lätt att bekanta sig med olika slags saker och fenomen. Inställningarna och attityderna har varit olika under olika tidsperioder och utifrån detta granskar vi nuvarande inställningar och attityder.  

• Utgångspunkten för teaterundervisningen är att alla får vara och komma som de är och att alltid ”hjälpa kompisen”. Att förstå och studera andra och olikheter är kärnan i teaterundervisningen. Valet av texter, teman, saker och ämnen som lyfts fram under övningarna behandlas lika och målet är att undersöka alla sidor av dem. Det finns ingen anledning att vara rädd för något ämne och allt kan behandlas i en atmosfär där man respekterar varandra. 

• Att skapa en psykosocial trygghet i gruppen är det första man bör tänka på. Att byta roller och kliva in i någon annans skor hjälper en att förstå den andra. Tänk om det var jag? Hur skulle jag känna mig? De här tankarna hjälper en att sätta sig in i olika situationer på ett bra sätt. Som lärare följer jag uppmärksamt elevernas reaktioner och den allmänna stämningen. Om jag märker att någon blir sårad tar vi upp saken och talar om den. Det finns flera olika spel och övningar som man kan använda för att utforska dessa ämnen. Allt handlar om att respektera den andra! 

För inlärning av begrepp:

• Förklara ord för varandra

• Begreppsbingo 

• Kombinera uppgifter av typen ”term och förklaring” för inlärning av begrepp.

• Alias-spel kan användas så att alla ord syns på tavlan, och eleverna förklarar dem för varandra i par. Orden kan också förklaras för läraren och läraren ska gissa.

• Korsord, hänga gubbe, drillning. 

• Skriv upp nya begrepp och ord på tavlan. Skriv också ibland begreppets motsats på tavlan.

• Mångsidiga uppgifter där eleven måste använda begreppet i olika sammanhang. 

• Eleverna beskriver och sammanställer ämnesområdets centrala begrepp i en gemensam docs-fil, som kan användas som hjälp vid oförberedda prov i studierna. Oförberedda prov ordnas i lämplig mängd under studieperioden.

• Eleverna får använda källor och material på sina egna modersmål utöver studieperiodens gemensamma läromedel.

• Undervisa på ett klart och tydligt sätt och betona viktiga begrepp när du talar. Detta står också i undervisningstransparangerna som ges eleverna i kursområdet och med hjälp av vilka de kan följa undervisningen visuellt och se ordens stavningssätt. Väsentliga begrepp kan till exempel skrivas med fet stil eller så kan färgkoder användas för att eleven ska känna igen ett viktigt begrepp.

• När eleverna ska börja använda termerna i praktiken, märker man senast i det skedet om de inte har förstått något.

• Kreativt skrivande, till exempel följetonger, hitta på egna definitioner och exempelmeningar.

• Att sitta i grupp möjliggör diskussion mellan eleverna, vilket kan hjälpa dem.

• Att försöka hitta nyckelord, viktiga termer, övningar i att skriva anteckningar i synnerhet tankekartor, eftersom det inte går att göra en tankekarta utan att förstå termerna. Förklaring av ord med egna ord muntligt eller skriftligt.

• Mycket roligt kommer från latinet: pro, contra, dis-, re-, auto, visio (”vision”), sentti (”cent”), milli, kilo (från grekiskan dock) --> prosentti (”procent”) = ”sadasta” på finska (”av hundra”)! promille--> ”tuhannesta” på finska (”av tusen”)! plus kvam perfekti (”pluskvamperfekt”) = ”enemmän kuin täydellisesti tehty” på finska (”mer än fullbordad”) :)
  
  
  

Stöd för lärandet:

• Om sakinnehållet förblir oklart försöker jag hitta ett exempel som tangerar elevens eget liv eller en ”ikään kuin”-mening på finska (”som om”). Att använda uppfattningar och associationer och koppla dem till något man själv har upplevt hjälper en att förstå. 

• Uppgifterna bör vara korta och tydliga. En sak åt gången. Satsförkortningar är bra att undvika, likaså långa bisatser.

• En central observation: problem som visar sig som motivationsproblem är ofta språkliga problem på riktigt. Detta måste lösas med ingående handledning: vilken var uppgiften, hur ska den lösas, var hittas information. 

• Utdelning av lektionens material på förhand så att eleven kan bekanta sig med det i förväg.

• Bilder och videor som stöd för texten. Man kan rita på bilderna på tavlan.

• Användning av en miniwhiteboardtavla: t.ex. då eleven granskar sina hemuppgifter eller svarar på lärarens frågor kan eleven skriva på tavlan sådana frågor som kommer upp: på så sätt får man svar också av sådana elever som kanske inte vågar räcka upp handen.
  
  
  

För lektionsarbetet:

• Vid inlärningen av en ny sak/nya ord kan eleverna rösta med tummen: fråga direkt om eleverna hänger med och de kan rösta med tummen.

• Som kreativa metoder kan man testa till exempel skådespel, teckning, sång eller ord i sånger. I minidialoger eller miniskådespel kan vissa ramvillkor användas, till exempel ord eller utgångslägen.

• När eleverna arbetar i par är de modigare och vågar fråga råd av läraren. De är då två som tycker att något är svårt. Det är ”pinsamt” att vara ”den enda” i klassen som inte förstår det som behandlas. 

• Genom att gå runt i klassen under uppgifterna kommer ofta de största svårigheterna fram. En elev som så att säga kört fast vågar fråga om läraren går fram till hen och frågar om något är svårt. 

• Allt som eventuellt är svårt delar jag ut på papper och elektroniskt, på ett papper är det lätt att fylla på med förklaringar till en själv och jag har också gett lov att ta med dessa papper till proven. Eleverna får ha med dessa papper också i skrivuppgifter och grupparbeten. Det elektroniska materialet finns i itslearning, där materialen t.ex. kan läsas på förhand.

• Jag använder mig ganska ofta av spelifierat lärande: mina elever har ibland till och med stora svårigheter med språket, så därför lär de sig genom att göra, repetera och spela. Abstrakta saker måste omvandlas till så konkreta som möjligt och en aktiv grupp fungerar bättre då den får röra på sig ibland. Förhållningssättet ”Från enkla saker till mer komplicerade” fungerar vanligtvis också.
  
  
  

Kulturmedvetenhet:

• Eleverna får dela med sig av sina tankar från sina egna kulturella bakgrunder när de själv vill: möjlighet ges, men det är inte något som frågas efter separat. Den egna kulturella bakgrunden kan tas upp till exempel i ämnen som presenteras i föredrag.

• En uppgift där man ska intervjua en representant för en annan kultur / göra en poster om ämnet. 

• En regnbågsflagga i hörnet av klassen: signalerar om en trygg och tolerant miljö.

• Vi har behandlat olika sätt att förhålla sig till olika saker i stil med ”så här har vi det, hur är det hos er?” I stället för motsättningar försöker jag lära ut uppriktig entusiasm över att saker kan göras på många olika sätt! Om du inte förstår något säg ”berätta mer!”. I stället för att man dömer någon annans sätt eller verksamhet kan man genom att be personen berätta mer få mer tid att förstå, vilket kanske till och med gör att de egna tankarna förändras! 

• Jag är flexibel vad gäller elevernas hobbyverksamhet och elevernas arbete så mycket som möjligt. Eleverna kan exempelvis få lov att gå tidigare från lektionen på sina träningar om de slutför sina lektionsuppgifter vid en annan tidpunkt. I situationer relaterade till familjebakgrund och livssituation är det också möjligt med flexibilitet, och man kan komma överens om att eleverna utför prestationer, arbeten osv. med hjälp av stödlektioner och ett separat schema (självständiga uppgifter, förlängd tid) om situationen är väl motiverad och tillstånd har begärts.

• Embrace mistakes! En attityd där det är tillåtet att göra fel, ställa frågor och inte veta, och en nyfikenhet gentemot olikheter är önskvärt, det är till stor hjälp! 

• Ett genuint möte och intresse. Jag frågar också direkt om elevens hemspråk för att kunna hjälpa hen på ett bättre sätt. 

• Jag har kommenterat om jag har stött på stereotypier eller förlegade uppfattningar.

• En dag för olika kulturer, ”Kulttuurien päivä” (”Kulturernas dag”) och att utvidga den skulle vara en bra idé. Föredrag om den egna kulturen intresserar alla och är också en kraftgivande erfarenhet. 

• Diskussion: ”Hur skulle man säga det här på ditt hemspråk? Har ni något motsvarande i er kultur...? Hur kändes den här finländska saken X då du precis kommit till Finland? osv. osv.” Det är viktigt att föra olikheter till tals och visa att det är något bra, intressant och värt att tala om. Vi har alla någon kulturell bakgrund och vi är alla individer. Man ska inte anta något, utan fråga och ta reda på. Människor blir inte sårade över frågor. De blir sårade över antaganden och att de så att säga klumpas ihop, och över fördomar. 

• Eleverna ska själva få bestämma hur mycket de vill dela med sig av sin bakgrund. Det är bra att ge möjligheter till detta, men läraren får inte med våld pressa fram i offentligheten sådana saker som räknas som personliga. Religion, kultur och modersmål är personliga saker. En del elever njuter av att dela med sig information om sitt språk, sin kultur och religion. Andra igen kan känna sig besvärade och vill inte skilja sig ur mängden och upplever det som ångestfyllt att de betraktas som annorlunda och att denna olikhet betonas på lektionen. Rätten att välja ska förbli hos eleverna: vill de dela med sig av sin språkliga och kulturella bakgrund eller inte? Majoriteten med finska som modersmål och finländsk bakgrund behöver aldrig göra detta val, så varför måste de som kommer från andra kulturer göra det? 

• Människor ska värdesättas också då när man talar om dem utan att de är närvarande. 

• I DivEd-materialet finns det många bra, konkreta tips – naturligtvis tar vardagen ofta över, som vi alla vet.