Tipsbank
för språk- och kulturmedveten undervisning i Vanda
Embedded Files
1. Allmänt om språk- och kulturmedvetenhet
1. Allmänt om språk- och kulturmedvetenhet
Teoretisk bakgrund
Teoretisk bakgrund
Skolans flerspråkighet bygger på många olika språk: de olika läroämnenas och de vetenskapliga disciplinernas eget språk och terminologi, skolspråket och uttryck och ord med anknytning till skolmiljön och studierna, elevernas och lärarnas eget vardags - och talspråk, dialekter och slang, främmande språk som studeras i skolan samt studerandenas egna modersmål. Dessa språk används både i det skrivna, lästa, talade och hörda språket samt i olika kommunikationsmiljöer och sammanhang. I den språkmedvetna undervisningen beaktas denna mångfald.
Varje lärare fungerar som språklärare i sitt eget läroämne, eftersom läraren utöver läroinnehållet också undervisar i det ämnesvisa ordförrådet och läroämnets språk och texttyper. Dessutom har det finska språket egna strukturella särdrag samt dialektala ord och slangord som också är bra att ta i beaktande. I undervisningssituationer eller i kontakterna mellan hemmet och skolan kan det uppstå missförstånd på grund av ordval, tonfall och gester samt språklig förståelse och tolkning.
Dessutom innebär språkmedvetenhet också att uppskatta och beakta andra språk. Att dra nytta av andra språk i ett läroämne kan underlätta att förstå undervisningsinnehåll. En del av den språkmedvetna undervisningen är också att beakta språket vid bedömningen. Det är bra att vara medveten om att det till exempel kan vara lättare för en S2-studerande att förstå det hörda språket än att producera språk, och att språkkunskaperna för läraren kan framstå som bättre än de är när det gäller språkproduktionen. Det är bra att beakta i till exempel bedömningssätten eller lektionsarbetet. Å andra sidan är det också bra att ta hänsyn till att det kan finnas andra inlärningssvårigheter och stödbehov bakom de språkliga utmaningarna och inte bara språkkunskaper som utvecklas, då stöd också kan behövas i andra studiefärdigheter.
Utöver språkmedveten undervisning i varje läroämne behövs språkmedvetenhet i hela skolan och dess verksamhetskultur. Språket är ett kommunikationsmedel och i all kommunikation som gäller studerande och lärare bör man garantera gemensam förståelse och överföring av information. Språkmedvetenheten omfattar därför såväl vokabulären i anslutning till skolans lokaler, studiesystem och frågor som gäller lärandet, som exempelvis kontakten mellan hemmet och skolan. I en språkmedveten skola förstår man språkens mångfald och språkets betydelse, och alla språk uppskattas. Olika språk kan synas i skolan och under lektionerna på många olika sätt och olika språk kan beaktas till exempel vid evenemang i skolan. Det är också bra att lyfta fram grundläggande information om skolan på flera språk: på webbplatsen kan man till exempel hitta viktig information också på engelska och på andra eventuella modersmål hos studerande på skolan.
Bild: Krogager & Ruohotie-Lyhty. 2019. Mitä on kielitietoisuus ja miten se näkyy koulussa?
Språkmedvetenhet kan granskas ur följande fem perspektiv.
1. Metaspråklig information: Information om regler för språkanvändningen och om språksystemet, t.ex. grammatik och ordklasser.
2. Metaspråklig reflektion: att reflektera över svaret genom att resonera och tillämpa metaspråklig information, t.ex. med hjälp av en språkregel eller en ordklass.
3. Språklig kreativitet: Att leka med språket och bryta mot språknormer, till exempel genom att lägga till eller ta bort bokstäver.
4. Beaktande av språket: Läraren eller den studerande fäster uppmärksamhet vid språklig form eller innehåll. Man kan till exempel stanna upp vid ett svårt ord och fundera över ordets innebörd.
5. Attityder mot språk och språkgrupper: diskussion om attityder eller fördomar i fråga om språk eller dialekter.
Kielitietoisuus = Språkmedvetenhet
Kielen huomioiminen = Beaktande av språket
Kielellinen luovuus = Språklig kreativitet
Metakielellinen tieto = Metaspråklig information
Metakielellinen pohdinta = Metaspråklig reflektion
Kieliyhteisöihin kohdistuvat asenteet = Attityder mot språk och språkgrupper
I skolan kan ett abstrakt språk i anslutning till läroämnen medföra utmaningar när det gäller att förstå eller producera språk. Därför vore det bra att i ämnesundervisningen inte bara undervisa i läroämnenas innehåll utan också lära ut olika färdigheter och strategier för läsning och inlärning samt undervisa i texttyper som är typiska för läroämnet och texttypernas struktur. För S2-studerande kan utmaningarna med språkkunskaper också vara kopplade till ett begränsat ordförråd, skriv-/läsriktning (från vänster till höger, uppifrån och ner), vårt bokstavssymbolsystem samt finskans språkljud om det egna modersmålets stavning eller språkljud är annorlunda.
Nivån på språkkunskaperna hos S2-studerande och därigenom behovet av språkligt stöd kan bedömas med hjälp av en nivåskala för språkkunskap och språkutveckling. Syftet är inte att använda skalan som ett verktyg för bedömning av inlärningen, utan den är ett verktyg med vars hjälp läraren kan granska nivån på den studerandes språkkunskaper, styrkor och stödbehov. Skalan kan ge en indikation på hur språkkunskaperna vanligtvis utvecklas och vilken slags texter det är bra att ta med i studier på olika nivåer.
Skala: Bilaga 2 Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling.pdf (oph.fi)
Kulturmedveten undervisning är ett brett begrepp som hänvisar till kulturell mångfald och förståelse och identifiering av den. Kulturmedvetenhet innebär att både förstå saker i vår omgivning och förstå och vara medveten om egna tankar och attityder. Den kulturmedvetna undervisningen kan lätt uppfattas som att den endast omfattar kulturella skillnader i anslutning till etniskt ursprung och invandring och beaktandet av dem i skolan, men den omfattar också förståelse för frågor som t.ex. kön, ålder, sexualitet, socioekonomisk ställning, familjebakgrund och åskådning. Kulturmedvetenhet innebär att bemöta studerande som individer. Varje människa uttrycker kultur på något sätt eftersom kulturerna kommer till uttryck i till exempel klädsel, mattraditioner, beteende och tal. I skolan bygger kulturen både på personalens och de studerandes egna individuella kulturella identiteter och på skolans egen verksamhetskultur som byggs upp tillsammans som en gemenskap.
Kulturmedvetenhet i anslutning till läroämnen och pedagogik är till exempel att identifiera kulturfrågor som gäller det egna läroämnet. Hur behandlas dessa ämnen i det egna läroämnet? Vilka värdebedömningar är förknippade med ämnena? Vilka funderingar har jag själv som lärare kring dessa frågor? Påverkar mina tankar hur jag hanterar ämnen? Å andra sidan är det en insikt om att vissa ämnen kan vara känsliga att behandla med olika undervisningsgrupper. Till exempel kan frågor kring sexuell hälsa som tas upp under hälsokunskapen vara känsliga till exempel med tanke på åskådningsfrågor eller de studerandes sexuella utveckling. Å andra sidan fastställer läroplanen dock vissa undervisningsinnehåll och den värdegrund som undervisningen baseras på oberoende av de studerandes (eller lärarens) bakgrund. Då kan man fästa uppmärksamhet vid hur undervisningen och studierna går till.
Kulturmedvetenheten kan komma till uttryck i undervisningen när det gäller undervisningsmetoder och lektionsinnehåll. Vilken slags uppgifter gör man och vilken slags läromedel använder man under lektionerna eller i fråga om läxor och tar man hänsyn till de studerandes olika bakgrunder i uppgifterna? Vilka attityder har studerandena och hur kan de påverka stämningen under lektionerna? Vilken slags samtalskultur råder inom gruppen? Olika kulturella bakgrunder och attityder och värderingar i anslutning till dem kan återspeglas i studerandenas åsikter och kommentarer under lektionerna. Å ena sidan är kulturmedveten undervisning också en möjlighet att lära sig av andra och främmande kulturer: vi lär ut finländsk kultur, seder, värderingar och traditioner, och å andra sidan lär vi oss själva av andra kulturer. Det är också viktigt att stödja studerandena med att forma sin egen kulturella identitet och eget kulturella kapital. Den kulturmedvetna undervisningen kan också ta hänsyn till de studerandes olika bakgrunder och till exempel att hemmets stöd i studierna kan variera.
Sett från hela skolans synvinkel omfattar kulturmedvetenheten på samma sätt som språkmedvetenheten skolans strukturer, kommunikation och verksamhetskultur.
I en kulturmedveten skola uppskattas alla kulturer och de kan beaktas vid olika evenemang, genom temaveckor eller temadagar och till exempel genom att ordna olika slags temaveckor om mat. Å andra sidan syns kulturmedvetenheten också i skolans atmosfär och attityder. En annan faktor som bidrar till kultur- och språkmedvetenhet är internationellt samarbete, såsom vänskolor, besök eller möjlighet till studieresor eller utbytesstudier. En kulturmedveten skola bör ha som mål att vara en jämlik, enhetlig, inkluderande och rättvis skolmiljö och en skolgemenskap som har utrymme för mångfald.
Hur kulturmedvetenhet framträder på olika nivåer i skolan
Hur språkmedvetenheten framträder på olika nivåer i skolan
Gymnasiets läroplan (2019) fastställer bland annat följande:
”Kulturell och språklig mångfald ska värdesättas i gymnasiet. Olika språk, religioner och åskådningar lever sida vid sida och i växelverkan med varandra. Den lärande gemenskapen ska dra nytta av landets kulturarv, national- och minoritetsspråk samt den egna och omgivningens kulturella, språkliga, religiösa och åskådningsmässiga mångfald. Det är viktigt att förstå språkens centrala betydelse för lärande och kommunikation samt för identitetsskapande och integrering i samhället. Varje läroämne har sitt eget sätt att använda språket, sitt eget begreppssystem och textbruk, vilket öppnar upp olika perspektiv på de företeelser som behandlas i undervisningen. I ett språkmedvetet gymnasium utvecklar den studerande flerspråkighet, vilket innebär kunskaper om språkbruket inom olika vetenskapliga discipliner, inom modersmålet och dess språkliga varianter såsom dialekter, samt inom övriga språk på varierande nivå. I gymnasiet är varje lärare också lärare i språket inom den vetenskapliga disciplin som läroämnet grundar sig på samt lärare i multilitteracitet."
”Den studerandes språkliga färdigheter och kulturella bakgrund ska beaktas i gymnasieundervisningen. Varje studerandes språkliga och kulturella identiteter ska stödjas på ett mångsidigt sätt. Den studerande ska handledas att förstå och respektera vars och ens grundlagsenliga
rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. Den studerande ska vägledas att bli medveten om sina språkliga och kulturella rättigheter i olika situationer."
Hur kan det språkmedvetna greppet förstärkas i skolan?
Hur kan det språkmedvetna greppet förstärkas i skolan?
Hur kan språkmedvetenheten integreras i skolans vardag och undervisningsmetoder? Här är några tankar ur litteraturen:
Språkets betydelse genom dialog. Vare sig det är fråga om nya ord, texttyper, metaspråklig kunskap eller funderingar eller till exempel språkliga attityder eller antaganden, kan deras betydelse tas upp för resonemang och diskussion i klassen. Att stanna upp i en sådan diskussion kan i bästa fall lära hela gruppen nytt och fördjupa språkmedvetenheten och inlärningen eller bidra till att undanröja fördomar om språk. Läraren kan också medvetet leda in diskussionen på reflexioner med hjälp av frågor och genom att avsätta tid för diskussioner. Genom att föregå med exempel kan läraren också lära ut attityder till språk och kommunikation utan ord.
Kreativitet. Nya ord eller innebörder kan skapas till exempel genom att byta plats på bokstäver eller genom att ta bort eller lägga till bokstäver. Man kan också ändra innebörden i meningar genom att ändra ord eller delar av ord. Detta kan vara roligt och lekfullt och kan också inspirera studerande att lära sig språkets betydelse. Förutom att vara roligt kan en ny och lustig innebörd i en mening konkretisera språkinlärningen och språkets och kommunikationens betydelse i alla läroämnen.
Uppgiftsspråk. Vilken slags verb används i uppgifter? Har man tillsammans gått igenom uppgifternas verb och deras krav? Är de andra orden i uppgiften begripliga och tydliga? Vilken slags satsbyggnad används i uppgifterna? Är meningarna långa och har de bisatser, eller är de fragmenterade? Kan den studerande skilja mellan till exempel uppgifter som börjar med ”analysera” och uppgifter som börjar med ”utvärdera”? Här kan man sätta sig in i till exempel Blooms taxonomi.
Kamrathjälp mellan studerande och utnyttjande av dialogen mellan studerande. Kan studerande undervisa varandra? Kan studerande resonera och hitta svar sinsemellan? Kan studerande öppna upp ett språk med hjälp av en annan studerandes språk?
Visualitet. Särskilt när språkförrådet är litet kan en visuell presentation göra det lättare att skapa sig en bild av det man försöker lära sig. Finns det bra illustrationer till det ämne du undervisar i eller kan du själv skapa sådana till stöd för undervisningen?
Bedömning. Sker bedömningen genom prov? Finns det möjlighet till muntliga prov? Kan man visa sina kunskaper på något annat sätt än genom textprestationer?
Sammanslagning av ämnen och samarbete. Man kan diskutera med olika lärare om det går att hitta samma ämnesområden i olika läroämnen och gemensamt material som kan användas i olika läroämnen och även kombineras med språkundervisning. Studierna kan då kännas mer betydelsefulla, inlärningen av ämnet fördjupas och samtidigt utvecklas också språkmedvetenheten.
Gemensam/samtidig undervisning. Två par ögon kan observera eleverna och deras eventuella språkliga behov eller utmaningar bättre jämfört med om en lärare undervisar ensam. Gemensam undervisning gör det möjligt att få stöd och hjälp för inlärningen av en annan lärare utan avbrott i lektionen. Två lärare kan dela upp gruppen i mindre grupper och differentiera undervisningen enligt behovet av stöd.
Ett tydligt språk och språkalternativ i skolans kommunikation. Detta kan gälla såväl kommunikationen mellan hemmet och skolan som webbplatser, studiehandböcker, matsedlar osv. En del av informationen skulle förutom på finska också kunna ges åtminstone på engelska.
Källor, länkar, tips och ytterligare läsning
Källor, länkar, tips och ytterligare läsning
Alisaari ym. 2020. Kohti kieli- ja kulttuuritietoisempaa opettajuutta ja opettajankoulutusta DivED.pdf (jyu.fi)
Bloomin taksonomia | ACTS - Välineitä ajattelun arviointiin (utu.fi)
Heimonen. 2019. Tietoa kulttuureista ja kulttuuritietoisuuttai.pdf (jyu.fi)
Härmälä. 2019. Arkikielestä oppiainekohtaiseen kieleen.pdf (jyu.fi)
Jantunen ym. 2021. Tamm_et_al_KUPERA_raportti_2021_23.pdf (helsinki.fi)
Juhlakalenteri Juhlakalenteri – Tiedot lukuvuoden juhlista ja paastonajoista.
Kaijaluoto & Sinisalo. 2020 Konflikteja ratkomalla vahvempaan osallisuuteen – Kielitietoinen koulu kasvattaa oppilaita ja opettajia — Suomi.pdf (jyu.fi)
Kielitietoisia käytänteitä opettajille - Sukella kieleen ja kulttuuriin (dived.fi)
Kielitoimiston ohjepankki Kielitoimiston ohjepankki
Kotoutuminen.fi Tietoa sinulle, kun toimit opettajana | Kotoutuminen
Krogager & Ruohotie-Lyhty. 2019. Mitä on kielitietoisuus ja miten se näkyy koulussa? — Suomi (kieliverkosto.fi)
Kulttuurit ja katsomukset mediassa — Dialogikasvatus
Kulttuurin vuosikello — Dialogikasvatus
LOPS 2019. Lukion opetussuunnitelman perusteet 2019 (oph.fi)
OPH. DocHdl1OnLIBRISPRtmpTarget (oph.fi)
OPH. Vinkkejä kulttuuritietoisuuden kehittämiseen ja opettamiseen | Opetushallitus (oph.fi)
Opetusmateriaalia Latu-hankkeesta
Ruohonen. 2019. Kielitietoisen opettajan opas (enorssi.fi)
Ruohotie-Lyhty. 2021. Kielitietoisuutta luokkaan_tempus_2021-6.pdf (jyu.fi)
Rytivaara ym. 2021. Learning about students in co-teaching teams (jyu.fi)
Suomi toisena kielenä ja kirjallisuus Suomi toisena kielenä ja kirjallisuus (S2) | Opetushallitus (oph.fi)
Författare: Projektet Lukioiden ohjauksen laadun vahvistaminen Vantaalla (Stärkande av gymnasiehandledningens kvalitet i Vanda). Den goda praxisen har samlats in från lärare vid Vandas gymnasier. Projektet har finansierats av Utbildningsstyrelsen. Projektet har varit verksamt i Vanda under åren 2022–2023.
Page updated
Report abuse