Undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt

Inom hela projektet LUMA2020 har ett undersökande arbetssätt varit i fokus. I ett undersökande eller utforskande arbete utgår vi från barnets naturliga nyfikenhet att upptäcka, prova på och lära sig. Barnen ska enligt läroplansgrunderna för småbarnspedagogiken (LPS) "handledas att utforska och röra sig i naturen och den byggda miljön". Enligt förskolans läroplan (FLP) "bekantar sig barnen med undersökande lärande genom att iaktta och utforska omgivningen och genom att experimentera och dra slutsatser". I det dagliga arbetet uppstår många utforskningar spontant och pedagogens roll blir då att genom stödjande frågor uppmuntra barnet/barnen till vidare undersökning och diskussion. Andra undersökningar planeras mer noggrant på förhand men också då behöver vi som pedagoger vara lyhörda för barnens frågor och tankar. Barn är duktiga på att läsa av pedagogens inställning till och sätt att tackla det undersökande arbetet. En nyfiken och intresserad inställning smittar av sig på barnen! En god ämneskunskap är bra att ha i bagaget men självklart kan och behöver pedagogen inte kunna svara på alla frågor. Den gemensamma utmaningen blir då att tillsammans söka vägar till svaret. Ofta resulterar undersökningen i en mängd nya frågor ! Centrala tankar då vi arbetar kring naturvetenskap med små barn är

• Att bygga på barnets tidigare erfarenheter

• Att fånga tillfället - var beredd att testa också oväntade saker. Då barnet märker att frågorna tas på allvar stärks barnets känsla av delaktighet.

• Att ställa utmanande frågor till barnen

• Att sträva till att skapa helheter - undvik lösryckta "experiment" som lätt blir en kul grej utan ett sammanhang

• Att lära tillsammans

Att utgå från barnets frågor

Barn ställer ofta frågor, det är deras naturliga sätt att reda ut sina tankar och försöka ta reda på nya saker. Som pedagog är det inte alltid så lätt att bemöta den här strömmen av frågor. Barnens frågor kan dock vara av olika karaktär - alla frågor kan och behöver inte besvaras. Viktigare är att vi som vuxna lyssnar på barnet och visar att vi är intresserade av barnets tankar. Barns frågor kan ofta ordnas in under följande fem typer (Wynne Harlen & Anne Qualter, 2014):

• Frågor som ställs som frågor men där barnet egentligen inte förväntar sig ett direkt svar. Frågan handlar mer om att barnet visar att det är intresserat av ex. ett föremål eller ett fenomen. Som pedagog går du gärna med och visar att du gärna lyssnar in hur barnet tänker vidare.

• Filosofiska frågor ex. Varför finns det fåglar?

• Frågor där det förväntas ett exakt svar, ex. ett namn på en växt. är det här något som barnet kan hitta svaret på genom att ex. titta i en bok? Om inte kan pedagogen ge svaret/alternativt svara genom produktiva frågor (se nedan).

• Frågor där svaret är alltför komplext med tanke på barnets ålder. Svårigheterna kan vara a)att pedagogen vet svaret men förklaringen är för svår eller b) pedagogen själv känner inte till svaret.

• Forskningsbara frågor. Ex. Ruttnar äpplen eller bananer snabbare? Kan vi undersöka det här nu genast eller bestämmer vi att vi undersöker det här senare?

Ofta kan en fråga, ex. en komplex fråga, genom diskussion och produktiva frågor omvandlas till något som faktiskt går att undersöka.

Produktiva frågor

Ofta kan det vara bra att låta barnen i lugn och ro undersöka ett material (ett småkryp, en växtdel, ett verktyg ..). Passa på att dokumetera vad de säger och vad de gör. Då barnen inte kommer vidare i sin undersökning är det dags att ställa en produktiv fråga för att hjälpa dem. Produktiva frågor är frågor som pedagogen ställer för att stöda barnet till att utveckla sitt tänkande och lärande. Frågorna är ofta öppna till sin karaktär - det finns alltså inte ett entydigt, rätt, svar. Produktiva frågor kan ha olika karaktär (Elfström m.fl., 2014):

1.Frågor som ökar barnets uppmärksamhet

Har du sett hur ..

2.Frågor som får barnet att räkna och mäta

Hur många steg tror du ..

3.Frågor som gör att barnet börjar jämföra och upptäcka skillnader

Ser du någon skillnad mellan ..

4.Frågor som leder till utforskande

Vad händer om ...

5.Frågor som innehåller ett problem

På vilka olika sätt kan du ..

Hur kan du få bron att ...

Det handlar mycket om språk

”Naturvetenskap utan språk är som ett skepp utan segel” (Osborne, J., 2002). Ord och begrepp ska gärna läras i ett sammanhang. Olika undringar, utforskningar och diskussioner erbjuder många möjligheter till att utveckla barnens ordförråd.

• arbeta med frågor – skapa ett klimat där frågor är önskvärda och viktiga och där alla barn upplever att deras tankar är viktiga

• arbeta med berättelser, skapa diskussion

• återberätta erfarenheter och aktiviteter efter arbetet

• utnyttja variationer och kontraster - att lära genom att jämföra (Thulin, S., 2015). Vad är det för specifikt just med tallkotten jämfört med andra kottar?

• beskriv och dokumentera med hjälp av olika slags texter (digitala och analoga) - berättelser, bilder, filmer, serier, dramatiseringar, konstruktioner ..

• ge gärna vardagsord som synonymer till ämnestermen, ex. avdunsta – torka (Elfström, m.fl., 2014), men var inte rädd för att använda ämnestermer.

Pedagogisk dokumentation

Den pedagogiska dokumentationen är inte ett självändamål utan dokumentationens resultat används på ett konstruktivt sätt. Den centrala frågan då det gäller dokumentation är frågan "För vem dokumenterar vi?". Barnets lärande och välmående stiger fram som det första och allra viktigaste svaret. Samtidigt kan den pedagogiska dokumentationen i bästa fall också stöda pedagogen och hela kollegiet i den professionella utvecklingen. "Pedagogisk dokumentation är kopplat till ett ämnesinnehåll. Den är en pågående, kontinuerlig, formativ uppföljning och utvärdering under tiden som ett arbete eller projekt pågår. Den berör hela gruppen som arbetar ihop." (Elfström m.fl., 2014) Dokumentationen kan vara retrospektiv (Vad har vi gjort?) eller framåtsyftande (Hur ska vi gå vidare?) Syftet med dokumentationen är förändring i förhållande till målen - inte att bedöma rätt-fel. Speciellt då det gäller de yngsta barnen handlar det för pedagogen om att lyssna till handlingar och kroppsuttryck. Verktygen som används för dokumentation kan vara analoga eller digitala. Det kan handla om att lyssna, skriva ner, fotografera, filma ..

Barnen deltar i dokumentationen. "I undervisningen ska barnen öva sig att dokumentera med olika verktyg och att presentera resultat på olika sätt" (LPF). Också unga barn kan med hjälp av en lärplatta dokumentera ex. sitt undersökande arbete kring det kullfallna trädet på gården. Bilderna ger en fin möjlighet för gruppen att återkomma till händelsen i slutet på dagen eller veckan och diskutera tillsammans.