Vatten i olika former

Bakgrundsuppgifter

• Målgruppen för temat är 3-4-åringar

• Tidsåtgång: 3 veckor

Det första vi gjorde var att dela in gruppen i mindre grupper. Alla tre grupperna följde samma schema. Jag kommer att referera till ”min” grupp bestående av åtta barn .

Lärandemål

• att undersöka och utforska vattnets egenskaper i olika former och dess egenskaper på olika sätt

• att göra noggrannare undersökningar om vattnets fasta form (is)

• att använda sig av olika sinnen för att skapa förståelse för vattnets fasta form

• att konkretisera minus och plus grader på en termometer

• att både enskilt och tillsammans diskutera vad som händer och skapa en egen förståelse för vattnets former

Globala målsättningar

Så här gjorde vi

Vatten i fast form - is

Vecka 1: Först kontrollerade jag förförståelsen för vatten i fast form m.h.a. introducerade jag hela temat med att ta med ett ”is-ägg” i en papperspåse. Vi har inte haft passande väder för temat is, men det gäller att vara kreativ!

Jag hade några frågor som jag ville kontrollera om barnen visste. Jag var även uppmärksam på deras svar och deras funderingar.

• Vad är is?

• Hur känns is?

• Vad händer om den kommer i vattnet? Varmt eller kallt vatten?

• Flyter eller sjunker is-ägget i vatten?

• Vad är de vita prickarna som finns inuti is-ägget?

• Var hittar vi is i verkligheten?

För att få svar på våra frågor har vi testat och konkret gjort det vi vill ha svar på. Vi har delat upp frågorna på flera dagar så barnen ska få det mesta möjliga ut av det.

Vi har känt på is-ägget, mätt temperaturen, vägt ägget och testat om det flyter eller sjunker. När vi vägde ägget använde vi en våg gjord av en klädhängare och två plastämbar. Vår gemensamma måttenhet var tuschpennor. Hur många tuschpennor tung var ägget? En annan dag funderade vi vidare på varför isägget smälte i kylskåpet, vilka material inne glider den på, hur lång tid tar det för den att smälta och vad blir då kvar.

Barnen har varit väldigt delaktiga och fått vara med och bestämma, experimentera och fått sina åsikter hörda.

Ett experiment som vi gjorde i slutet av första veckan var att lyssna på isen. Jag påstod att man kunde ”höra” is. Det var det inte många som trodde. Men när vi hällde salt på vårt is-ägg hörde vi ett svagt ljud – knak och brak. Vi droppade även lite karamellfärg på ägget och kunde då bättre se hur ägget blev ihåligt och smälte snabbare. Detta experiment fick stå framme över helgen och på måndag hade vattnet avdunstat och de hade förvandlats till fina konstverk med kristaller och allt.

Is och minusgrader

Vecka 2: Jag märkte att barnen hade svårt att förstå sig på skillnaden med plus- och minusgrader, det vill säga när vattnet frös till is. Därför hade med en termometer som jag gjort själv av kartong och en piprensare. Med den kunde jag visa för barnen när det är plusgrader och hur vattnet är då. Pratade och visade hur det blir minusgrader och hur vattnet är då. För att åskådliggöra det ännu tydligare tog jag hjälp av legoklossar som fick symbolisera vattendroppar. Egentligen vattenmolekyler, men jag ansåg det var för svårt ord att använda bland så unga barn, därför sa jag ”vattendroppar”.

Sedan hade vi olika föremål som vi lade i en frys-ask. Vi fyllde på vatten. Alla tre grupperna fyllde på olika mycket vatten. Sedan lade vi askarna i frysen. Vi kontrollerade dem med jämna mellanrum hur det såg ut. Två timmar senare kunde vi konstatera att det endast var tunn is ovanpå och vatten med luftbubblor under.

Efter någon dag tog vi fram askarna igen. Då hade vattnet stelnat till is och föremålen satt fast i isen. Vi kontrollerade vilken av askarna som tinade snabbast - den som hade lite, mera eller mest vatten. Vi tog tid med vår timetimer.

Vi gjorde ett annat experiment. Denna gång hade vi ett isägg som vi droppat karamellfärg i. Vi frågade barnen om de trodde att ägget skulle flyta på matoljan eller sjunka. De flesta trodde att det skulle flyta, vilket det också gjorde. När ägget smälte droppade färgen genom oljan ner till bottnen. Det blev lite som en lavalampa.

Vecka 3: När det äntligen blev minusgrader hos oss gjorde vi is utomhus. Vi fyllde allehanda burkar med vatten och lät dem vara ute i några dagar. Vi tittade till dem med jämna mellanrum.

Vi gick även runt på gården och spanade efter is. Snöbollarna från tidigare hade blivit till is, vattenpölarna hade is och det fanns små istappar som hängde ner från lekstugans tak. Senare under veckan tog vi fram isklumparna och studerade dem.

Vi ordnade dem i storleksordning och funderade på stor – större – störst. Vi tittade genom dem på solen, funderade kring de vita prickarna som var ännu mera i de här isklumparna än i de små isäggen. Vad är de vita prickarna egentligen? Iskristaller trodde en del men de flesta sade luftbubblor. Vi gick runt på gården och testade hur de gled på olika ställen. I pulkabacken gled de isklumpar som var rektangelformade riktigt bra, men den runda ville inte alls glida. Varför? Barnen kom på att den runda kan rulla för den är rund, medan de rektangelformade inte kan rulla för de är för kantiga, de glider istället. Problemlösning!

Vi fyllde ännu en gång tomma mjölkförpackningar med vatten och ställde dem där ute. Efter några dagar kunde vi konstatera att de hade frusit till is. Dessa isklumpar målade barnen med täckfärg. Det var annorlunda att måla på is. Barnen upplevde att färgen också blev kall och det blev svårare att måla och krävdes mera färg. De tyckte det var roligt och vi gjorde en utställning av våra färgglada isklumpar som barnen från de andra avdelningarna fick komma och titta på. Barnen tittade också på hur solens strålar reflekterades i de färgade isklumparna.

Vatten - från is till flytande form Vad händer när vattnet smälter och kokar?

När vi pratat om is och vatten i fast form fortsatte vi med att fundera hur is blir till vatten? Vi ville även komma fram till att vatten också kan övergå till gasform.

Jag började med att fylla en kastrull till hälften med kallt vatten och lägg i några isbitar. Mina frågor denna gång var:

• Vad händer om jag sätter kastrullen på den varma spisplattan?

• Vad händer med isen?

• Med temperaturen?

Jag uppmanade barnen att titta noga på vad som händer. Att lyssna och lägg märke till alla förändringar.

Vi placerade kastrullen med vatten och isbitar på spisplattan. Temperaturen visade + 10 grader. Isen smälte och det bildades små bubblor på botten. Vad finns i bubblorna? En del gissade på såpa. Det började bubbla mera och termometern visade +75 grader. Barnen kom fram till att det blir mera och större bubblor när vattnet börjar koka. Det kom även rök ur kastrullen. Vad är det? Ingen visste det. Jag placerade ett glas upp och ner och ”fångade in” röken. Barnen fick sedan känna i glaset. Det är ju vatten i glaset! Vattenånga konstaterade de.

Konkretisering

Följande dag åskådliggjorde vi vattenånga med hjälp av legoklossarna. Barnen fick också varsin spegel som de fick blåsa på – det bildades då även vattenånga på speglarna. Varför? Barnen förklarade att luften i deras mun är varmare än spegeln.

Vi gjorde också ett experiment med snö. Vi samlade in snö utifrån i en kastrull. Vi mätte temperaturen först och sedan placerade vi kastrullen på plattan. Barnen märke hur lite (och hur smutsigt) vatten det blir kvar i kastrullen. Varför? Kan det bero på att snön är så fluffig, funderade de. All smuts som lämnade kvar var också barnen fascinerade av. Vi hämtade in ny fin och ren snö i ett genomskinligt ämbar. Nu kan det inte finnas smuts i denna, tänkte barnen. Vartefter snön smälte kom små sandkorn och annat skräp fram. Detta är ett experiment som alltid verkar vara lika spännande för barnen.

Vattenprojektet fortsätter med olika experiment

• Två kärl med varmt resp. kallt vatten.

Vi hade två ämbar med kallt respektive varmt vatten. Barnen fick känna skillnaden på vattnet. Barnen uppmärksammade vattenånga på insidan av ämbaret med det varma vattnet. Vi lade sedan ner en sockerbit i de båda ämbaren.

• Vad händer med sockerbitarna?

• I vilket kärl ”försvinner” sockerbiten först?

• Vart försvinner sockerbiten?

De här frågorna ville jag ha svar på denna gång. Barnen trodde att sockret skulle smälta först i det kalla vattnet.

Sockret började lösa sig snabbare i det varma vattnet. Eller smälter den, frågade jag. Nej, det är ju inte is, konstaterade barnen. Barnen fick smaka på vattnet och det smakade sött. Sockret hade blandat sig med vattnet, precis som när man blandar saft i vattnet. Sockerbiten försvinner inte, den har blandat sig med vattnet och man kan inte se skillnaden på vad som är vad.

Efteråt blandade vi lika delar strösocker och varmt vatten i en kopp och rörde om så att det löste sig. Vi målade bilden rikligt med sockerlösningen och ”droppade” sedan vattenfärg med pensel så att färgen hamnade i sockerlösningen. Färgen flöt ut i oväntade och vackra mönster.

• Sortera sand och salt

En morgon berättade jag att jag råkade fälla saltpaketet i ett ämbar med sand. Jag visa blandningen.

Jag frågade barnen hur de tycker jag ska göra för att få saltet och sanden var för sig? Går det över huvudtaget?

Det var svårt att komma på några förslag. Kanske genom att plocka bort saltet från sanden, men nej, det skulle heller inte fungera. Jag hade med mig en kanna med vatten och frågade barnen om de trodde det skulle kunna fungera med det? Barnen hjälpte mig hälla i vattnet i sanden och så rörde vi om. Hur gör vi nu? Blev det bra nu? Jag hade också med mig ett kaffefilter och undrade om det kunde vara till någon hjälp. Barnen tyckte jag skulle hälla blandningen genom kaffefiltret så skulle sanden lämna där. Sanden lämnade mycket riktigt i filtret och vattnet droppade igenom ner i en skål. Vad hände med saltet? Några trodde att saltet försvann, medan andra trodde att saltet blandat sig med vattnet. Man kan inte se med blotta ögat vart saltet tagit vägen. Vi lämnade fram skålen med vattnet och efter några dagar hade vattnet avdunstat och kvar fanns saltkristaller.

Det här med salt och sand är ett bra exempel på blandning. Saltkristallerna och sandkornen är blandade huller om buller men går delvis att urskilja. Men om man blandar salt med vatten går det inte längre att urskilja – då blir det en lösning.

Övriga tips

• Vattenlek

Med olika föremål, behöver inte vara vanliga vattenleksaker, utan slangar, burkar, silar, skopor, pumpar, skedar...

• Transportera vatten mellan två stora kärl

Alla redskap är tillåtna här också

• Vattenrännor ute

Vi har satt upp tre vattenrännor på vårt uteförråd. Där kan barnen hälla vatten och se hur det rinner från en ränna till de andra. Vi har satt dem lite sicksack så att de rinner i varandra. Tanken är också att vi ska använda oss av bl.a. diskmedel i den rännan som är högst upp och se vad som händer med vattnet då?

• Bubblor

Barnen har fått blåsa och bubbla i vatten med sugrör. Hur låter det? Lyssna! Hur ser det ut nere i vattnet. Även blåsa såpbubblor.

+vatten i olika former vid skogspromenader, plantering....

Tips och idéer till våra experiment har jag bl.a. hämtat från boken ”Russinhissen” av Hans Persson.

Reflektioner

Före vi börjat med våra olika delprojekt inom detta tema har vi alltid kontrollerat barnens förförståelse. Vi har antingen frågat barnen, intervjuat dem, de har fått rita och berätta. Likaså har de under projektets gång fått delge sina upplevelser och aha-upplevelser, oftast då genom att rita eller att berätta för de andra barnen på de andra avdelningarna. Vi har också dokumenterat deras lärstig genom att filma, fotografera och samla deras alster. Vi har skickat hem uppdateringar via Seesaw och vanliga veckobrev, för att göra föräldrarna delaktiga vi vårt vattenprojekt. Efter att varje delmoment avslutats har vi kontrollerat efterförståelsen för att se om och vad barnen lärt sig.

Många föräldrar har berättat att de även hemma gjort dessa experiment, eftersom barnen varit så intresserade och ville visa vad de lärt sig. Även far- och morföräldrar har hittat olika sorters små askar i frysen där barnbarnen gjort sina experiment.

Detta projekt är främst naturvetenskapligt med matematik. Men även de andra kompetensområdena har kommit med under projektets gång. Förmåga att tänka och lära sig genom att kommunicera och experimentera. Multilitteracitet och digital kompetens samt förmåga att delta och påverka. Grunderna för planen för småbarnsfostran understryker att barnet ska vara en aktiv aktör. Detta genom att barnet ska växa och utvecklas samt lära sig att kommunicera med andra människor och med sin närmaste omgivning. Lärandet är en helhetsprocess som sker överallt. Lärandet sker genom kunskaper färdigheter, känslor, handlingar, sinnesförnimmelser, fysiska upplevelser, språk och handlingar. Barn lär sig genom att vara delaktiga, leka, utforska, röra på sig, utföra små uppgifter och genom att uttrycka sig och skapande verksamhet. Barns olika erfarenheter, intressen och nyfikenhet tas tillvara.

Barn lär sig bäst om de mår bra och känner sig trygga.