Sopsortering och kompostmaskar

• Målgruppen för temat är 3-5-åringar

• Tidsåtgång: 3 veckor

I min grupp som utförde följande teman sopsortering och kompostmaskar fanns 9 barn.

Lärandemål:

• att barnen får ta reda på hur kompostmaskar lever

• att använda sig av olika sinnen för att skapa förståelse för kompostmaskar

• att utforska på ett lekfullt sätt hur olika material skall sorteras i sopkärlen

• att barnen får öva sig på olika sociala samspel

Globala målsättningar:

Så här gjorde vi

Vi började sopsortera genom att använda oss av sopsamlarmonstren. Vi bekantade oss med dem genom att se på en presentationsvideosnutt för konceptet. Sedan började vi sortera. Utöver det fick vi via projektet kompostmaskar och ett terrarium för att kunna tydliggöra vad som händer med maten då den slängs. Slutligen använde vi oss även av storyline-mofflor och människor som knöt ihop det hela.

Länk: sopsamlarmonstren.

Sopsamlarmonstren

Vi presenterade sopsamlarmonstren för barnen under en samling. Vi såg på en videosnutt om dem. Sedan gick vi igenom vilka sopsamlarmonster som fanns hos oss på Sagoön. Vi vuxna hade tidigare funderat ut vilka material som finns hos oss och därmed skrivit ut bilder på dem som vi klistrade fast på locken till sopkärlen. Vi placerade dem på ett synligt ställe vilket gjorde att de var lättillgängliga och barnen kände lätt igen bilderna. Barnen kunde nu som då titta på bilderna och de berättade gärna vilka monster som samlade på vilket skräp.

Sorteringshörna

Man kan skapa en sorteringshörna. Klistra bilderna på sopsamlarmonstren samt Qr koderna som finns på deras hemsida (Tryck på mitt avtryck). Sedan kunde man i sorteringshörnan ha en större burk med olika material samt mindre askar med bilder på monstren i som barnen sen fick sortera i. Så här kunde man också öppna naturliga dialoger kring ämnet samt öka barnens egna intresse att undersöka och lära sig.

Kompostmaskarna

Vi beslöt oss för att ta reda på hur kompostmaskar lever. Vi googlade på olika nätsidor för att ta reda på hur man kan ta hand om kompostmaskar. Vi kontaktade även andra experter för att få råd i ärendet

Vi började med att sätta äggkartonger i botten av en plastlåda. Äggkartongen fuktade vi en aning innan vi lade ner den i lådan. Sedan fyllde vi på med mylla och slutligen lite gröt och till sist kompostmaskarna.

På nätet hade hittat information om vad kompostmaskarna äter och sammanställt födan på ett papper som vi skrev ut. Från pappret framgick information och bilder på vad maskarna fick äta och vad de inte kunde äta. Sedan matade vi maskarna, barnen fick känna och lukta på maskarna. Barnen märkte att kompostmaskarna luktade mer ibland än vanligt och det kunde bero på fuktigheten etc.

Loggdagbok

Vi gjorde en logg-dagbok om kompostmaskarna som spelades in. I inspelningen av logg-dagboken fick barnen olika uppgifter de utförde. Några barn filmade medan andra barn berättade vilket datum det är och vad som har hänt sedan senast samt om vi kommit på något nytt.

Mofflor och människor

I ett brev som vi fick av mofflorna berättade de om hur människorna har varit i deras skog och skräpat ner. Tillsammans funderade vi om man verkligen får göra så eller inte! Vi skapade vår egen skog (träd och buskar) av återvunnet material. Vi skapade våra egna mofflor utgående från instruktionerna som fanns i brevet.

Mofflornas skog och blommor

I projektet skogen blev barnen så ivriga att de själva ville skapa sin egen skog. Barnen var ivriga och delaktiga i temats olika faser. På Sagoöns peda.net sida finns det noggrannare instruktioner hur vi genomfört temat.

Differentieringsmöjligheter till brevet

Brevet som mofflorna skickade kunde ha spelats in som en videohälsning. I videohälsningen skulle man tydligare ha preciserat mofflornas nedskräpnings problem.

Reflektioner

Projektet med mofflorna och sopsorteringen intresserade barnen. Barnen lärde sig sopkärlens namn och vad man kan sätta i dem. Barnen var också intresserade av kompostmaskar, de lärde sig snabbt hur de lever och vad de gör.

Vi tyckte att sopsortering i sig själv var svårt att genomföras eftersom vi återanvänder det mesta på vår enhet och därmed hade vi inte så mycket sopor som kunde sorteras. Arbetet försvårades ytterligare eftersom Covid-19 präglade vårt samhälle. Vi, pedagoger upplevde att det blev en smidig övergång i temat sopsortering där hemmet kunde fortsätta med. Vi uppmuntrade vårdnadshavare och barnen att utföra vissa delar hemma. Eftersom fortsättningen på temat inte krävde massvis med material. Till slut fick vi ändå ge upp!

Differentieringsmöjligheter

Om jag själv skulle ha fortsatt med temat i gruppen skulle jag ha använt mig mer av QR-koder och lärplattor.