Ämnesövergripande helheter

Hållbarhetsfrågor är ofta komplexa. De går sällan att koppla till enbart ett läroämne. Ofta uppstår frågan "i stunden" under en lektion på basen av en elevs fråga, en aktuell händelse som beskrivs i medierna etc. I synnerhet då frågeställningen kommer från eleverna lönar det sig, om det bara är möjligt, att nappa på dessa "pedagogiska stunder". Elever som har frågor är ofta just då motiverade att diskutera frågan och eventuellt finna en lösning. Hur man i klassen sedan rent praktisk går vidare med frågan kan variera - diskussion just då, ett uppdrag för eleverna att ta reda på fakta kring frågan, konsultation av någon expert ... Huvudsaken är att eleverna upplever att de får vara delaktiga och de har blivit hörda. Kännetecknande för en expertlärare är enligt forskning just att läraren är beredd att vara flexibel och att revidera sin lektionsplanering då det är meningsfullt.

Andra gånger är kanske temahelheten planerad långt på förhand. Arbetet med det aktuella temat kan sträcka sig över en kortare eller en längre tid, involvera ett eller flera läroämnen, en eller flera klasser/årskurser och vara kopplat till något som är geografiskt nära för eleverna eller handla om en global fråga. Oberoende av om temat inkluderar ett eller flera läroämnen handlar det om att plocka ut de lärandemål som är aktuella och konkretisera dem så att både läraren och eleverna vet vart vi är på väg. Ofta lönar det sig att fokusera på några lärandemål (kunskapsmässiga, värderingsmässiga och/eller färdighetsmäsiga mål) i gången och inte försöka nå för många mål på en gång. Bedömnigskorten på ingångssidan kan hära utgöra ett stöd för planeringsarbetet.