Ekologisk hållbarhet
Hur skall man tala om klimatförändringen med barn och unga?
Källa: Grön flagg - Lilla klimatfostransguiden https://vihrealippu.fi/wp-content/uploads/2019/03/ilmasto-opas-ruotsiksi-netti.pdf
Fundera först över hur du själv förhåller dig till klimatförändringen.
Ta reda på vad barnen eller ungdomarna redan vet och utgå från detta.
Håll dig till sanningen men berätta inte för mycket. Speciellt då det är fråga om små barn är det inte nödvändigt att gå in för mycket på detaljer. Låt barnen fråga om de vill veta mera.
Lyssna! Fråga vad informationen väcker för tankar och känslor hos barnen.
Berätta om hur man kan lösa problemen i såväl stor som liten skala. Det är viktigt att göra det klart att vi kan påverka klimatförändringen och att det görs mycket i rätt riktning överallt i världen. Diskutera både det var och en kan göra själv och de beslut och lösningar som görs och genomförs på nationell och internationell nivå. »
Akta er för att lägga en alltför stor börda på barnens och ungdomarnas axlar. Vår nuvarande livsstil förstärker på många sätt klimatförändringen, och att bli medveten om detta kan få till stånd en känsla av vanmakt och ångest. Det är skäl att poängtera att det är de vuxna om bär huvudansvaret för att lösa de problem som klimatförändringen för med sig. Allt eftersom man växer kan man själv ta mer ansvar för vårt klimat!
Hitta själva på klimatvänliga vanor och gärningar. » Kom ihåg att se det positiva!
Lägg märke till alla små och stora positiva gärningar som ni själva och andra i världen gör som gynnar klimatet!
För dig som vill läsa mer:
Panu Pihkala: Miten puhua lapselle ilmastonmuutoksesta http://ekoahdistus.blogspot.com/2018/11/miten-puhua-lapselle-ilmastonmuutoksesta.html
Pieni opas ympäristöahdistukseen (Grön flagg, 2021) är en praktisk handbok (på finska) för lärare inom småbarnspedagogik, förskola och inom den grundläggande utbildningen. Handboken kan laddas ner på sidan https://vihrealippu.fi/ymparistoahdistus/
Livets utveckling på jorden är ett resultat av evolution. Begreppet evolution används främst fr.o.m. årskurs 7 men redan barn i de tidiga skolåren kan undersöka likheter och skillnader mellan och inom olika arter. De kan också undersöka hur djur är anpassade till olika föda osv. I det följande finns några av kapitlets centrala begrepp förklarade. Källa: Areskoug m.fl., 2016.
Levande -livlöst
Anpassning
De individer som fungerar bäst i den miljö de lever i har största chans att bli så gamla att de kan föröka sig. Olika skyddsmekansimer kan här hjälpa till.
Variation
Variation finns också inom alla arter. Då beror den på att könscellerna innehåller olika kombinationer av kromosomer från kromosomparen. Mutationer kan också förorsaka variation. Att förstå inomartsvariationen är viktigt för att förstå begreppet evolution. Elever jan undersöka likheter och skillnader mellan olika frön, svampar och hela växter av samma art.
Selektion
Alla individer av växter och djur uppnår nte vuxen ålder. Många frön gror inte och växter kan bli uppätna av insekter eller djur. Djur kan bli uppätna, drabbas av skador eller sjukdomar eller dö av svält. Endast de individer som uppnår reproduktiv ålder för sina gener vidare till nästa generation.
Population
Alla individier av samma art inom ett visst område.
Evolution
Evolutionen pågår ständigt vilket innebär att arter förändras över tid. Den vetenskapliga teorin kring evolution beskriver hur den biologiska mångfalden har utvecklats och utvecklas fortfarande. Den främsta forskaren inom området är Charles Darwin (1809-1882) som myntade begreppet det naturliga urvalet.