Begreppsbubblor som verktyg

Användningen av begreppsbubblor (Concept Cartoons) inom det naturvetenskapliga lärandet utvecklades i Storbritannien år 1991 av Brenda Keogh och Stuart Naylor. Begreppsbubblorna är en strategi för att synliggöra och utmana elevernas uppfattningar av naturvetenskapliga begrepp och fenomen. Läraren får med hjälp av strategin kunskap om elevernas uppfattningar - en kunskap som sedan kan utnyttjas för att anpassa undervisningen till rätt nivå och för att stöda eleverna att överge begreppsuppfattningar som inte överensstämmer med de gällande naturvetenskapliga uppfattningarna.

Under åren har det gjort mycket forskning kring användningen av begreppsbubblor i undervisningen. Forskningsresultaten visar bl.a. att begreppsbubblorna av eleverna upplevs som motiverande, att bubblorna är ett fungernade sätt för formativ bedömning, att bubblorna kan stöda eleverna i att skapa ett sammanhang för begreppen och att bubblorna skapar naturliga möjligheter till samtal och argumentation. Mer om forskningen kring användningen av begreppsbubblor finns att läsa här https://www.millgatehouse.co.uk/concept-cartoons-research/

Användningen av begreppsbubblor i ett nötskal:

• Skapa en bildsida med en rubrik. Det begrepp eller det fenomen som skall undersökas finns i ett sammanhang i mitten av bilden i form av en bild. Ex: Hur uppstår vattendropparna på kärlet? Bilden visar ett genomskinligt kärl med vatten i. På utsidan av kärlet kan man se små droppar av vatten. Kring kärlet finns bilderna av tre eller fyra barn. Vid varje barn finns en tankebubbla. I tankebubblorna står respektive barns uppfattning om hur vattendropparna på utsidan har bildats. Ex barn A: Jag tror att vattnet kommer ut genom små öppningar i kärlet. Läraren eller den som har skapat den färdiga begreppsbubble-bilden har i barnens tankebubblor skrivit ner (miss)uppfattningar som elever ofta har kring begreppet. Ibland kan ett av barnen på bilden ha en tom tankebubbla och då är tanken att eleverna får tänka sig in i den elevens situation och skriva ner sin egen uppfattning. Eleverna får i lugn och ro titta på bilderna och läsa barnens tankar för att fundera fram sin egen uppfattning. Uppfattningen kan på uppmaning visas till läraren ex. genom att visa bokstavskort (A-C), genom att visa antal fingrar, som ett Kahoot-svar, eller med hjälp av Plickers-kort. Eleverna kan sedan få sätta sig parvis eller i små grupper och diskutera sina uppfattningar. Sedan genomförs en gemensam diskussion i klassen. Kan vi undersöka våra hypoteser?