🌳 Fredagen den 8 maj 1998 släpades den första nya linden i Drottningholms lindalléer fram på en drög av kungens egen häst Svenske. Trädgårdsdrängarna i 1600-talskostymer höll trädet på plats medan planteringsgropen skottades igen av Hans Majestät Konungen Carl XVI Gustaf, sekunderad av Fastighetsverkets generaldirektör Christer Wadelius samt ståthållaren Björn Sprängare.

🌳 Tisdagen den 3 Maj 2011 planterade Hans Majestät Konungen Carl XVI Gustaf, tillsammans med generaldirektören för Statens fastighetsverk, Thomas Norell, det allra sista trädet [sic!] i den femte och sista etappen av lindalléns förnyelse.

Lindalléerna skapade ramen för barockträdgården på Drottningholm som anlades på 1600- och 1700-talen av Nicodemus Tessin d.ä. och Nicodemus Tessin d. y.

Från slottets andra våning skulle alléerna utgöra en tredimensionell ram runt barockträdgården, som man kunde se ut över. Trädens topphöjd utgick därifrån från slottets andra våningshöjd, med en återbeskärningshöjd på ca 6-8 (10) m. Denna höjd sammanföll även delvis med höjder på stegar och höjder på andra beskärningsställningar man hade i trädgårdar/parker förr.

Alléerna skulle heller inte växa ut över barockträdgårdens andra kvarter som broderparterren, vattenparterren och de olika boskéerna. Skälen för detta var för att upprätthålla trädgårdens komposition och avgränsning mellan olika delar. Men om trädens kronor, t.e.x. lind, fick växa ut över omgivande trädgårdsanläggningar fick man även problem med trädrötter i dessa.

Träden i alléerna hade ingen genomgående stam utan flera huvudstammar, s.k. kandelaberbeskärning d.v.s. de hade en tjockare stam med ca 5-7 huvudgrenar i kronan från vilken finare grenar växte. Man får då den perspektiveffekt som man eftersträvar i parken och tanken är att man från de mer öppna alléerna i mitten, ska kunna se slottets flyglar.

Detta är bakgrunden till den beskärning som man nu bygger upp de förnyade lindarna i barockalléerna i Drottningholm med. Under de allra första åren utförs bara traditionell uppbyggnadsbeskärning av träden där man tar bort felriktade grenar och gör viss urgallring i kronorna. Men efter ca 5-7 år får träden denna annorlunda uppbyggnadsbeskärning än ´´vanliga´´ parkträd. Målet med beskärningen är att åstadkomma träd och alléer med det utseende och de funktioner som de ursprungliga lindalléer hade enligt slottsparksarkitekten.

Röta, svampangrepp och för hårda beskärningar hade lett till att träden behövde bytas ut och hösten 1997 påbörjade Statens fastighetsverk ett förnyelseprogram av lindaralléerna i barockträdgårdens bakre del, med kung Carl XVI Gustaf som beskyddare. De följande fyra etapperna gick sedan vidare öster ut mot slottet och följer de olika rumsbildningarna i trädgården.

Åren 1995–96 togs cirka 3 000 sticklingar från ett antal av de flera hundra år gamla lindarna i alléerna närmast slottet i Drottningholms barockträdgård. Av dessa blev ca 350 livsdugliga ungträd av arten Tilia x Europaea ’Pallida’, även kallade Holländsk lind, vilka har drivits upp först hos Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och sedan hos en plantskola i Tyskland, och planterats i de två sista etapperna. Lindarna till de tre första etapperna har olika ursprung. De är köpta från en plantskola i Tyskland efter noggranna studier tillsammans med Sveriges LantbruksUniversitet i Alnarp. På detta sätt fortsätter historien i de nya träd som nu växer sig starka. Besökare i Drottningholmsparken kommer även i framtiden kunna fortsätta njuta av promenader under lindalléerna med anor från 1680-talet säger slottsparksarkitekt vid Statens fastighetsverk i en intervju från 2011.

I en annan artikel i Dagens Nyheter från 2 september 1997, kan man läsa: När den första etappen av träd skulle fällas (ca 200 st) hade slottsträdgårdsmästaren tänkt anlita en skogsmaskin, men föraren vägrade göra jobbet. De ihåliga gamlingarna skulle kunna smulas sönder av skogsmaskinens gripklor och falla över föraren. Alltså fick två erfarna skogsarbetare, specialister på att fälla träd manuellt göra jobbet.

🌳

Så var det då dax för första planteringen den 8 maj 1998, året då Stockholm år var Europas kulturhuvudstad, 25 år efter att H.M.K. Carl XVI Gustaf, samt dagen för FN:s Hågkomst och försoning för de som omkom under andra världskriget.

🌳

Den 3 Maj 2011, som även var FN:s Internationella dag för pressfrihet, firade Drottningholm 20 år som UNESCO:s världsarv - nr 559, samt Sveriges första världsarv (redan 1935 blev Drottningholm statligt byggnadsminne). H.M.K. Carl XVI Gustaf höll tal och plantera, tillsammans med generaldirektören för Statens fastighetsverk Thomas Norell och ståthållaren Lennart Ahlgren, träd nummer 850 - det sista trädet i den femte etappen av förnyelsen av lindallén i Drottningholms barockträdgård, vilket än en gång bekräftats, per telefon kl 14:55 den 14 december 2021, av anställd vid SFV på Drottningholm, som för övrigt även var med vid planteringen 2011.

Mer information finns:

• Tidningen Kulturvärden

  • nr 2 | 1998 sid 10-11

  • nr 4 | 2007 sid 42

• news.cision.com | SFV

• KungaHuset

• TrädBladet 3-1997 (pdf) sid 12-13

• Byta lind mot lind: En studie om trädbyten vid historiska anläggningar

• Stockholms Gröna Rum

• Wikipedia

• EntreprenadAktuellt.se

• Drottningholms slott

  • De Kungliga Slotten

  • SFV

  • Wikipedia

• Drottningholms Slottsområde - UNESCO:s Världsarv nr 559 år 1991 - Sveriges första världsarv

  • ViS.

  • 20-års jubileet 2011

    • KungaHuset händelse

    • KungaHuset press

  • SVT

  • SR P4 Sthlm

  • SR Eftermiddag i P4 Sthlm

~

... mer information kommer att läggas till här ...