Ett venndiagram kan sägas vara ett sätt att visuellt (i en bild) visa hur två eller flera mängder är relaterade till varandra. I venndiagrammet vill man alltså visa hur dessa mängder är kopplade till varandra. Det är framförallt unioner, snitt, komplement och mängddifferenser som på ett smidigt sätt kan visas med hjälp av dessa diagram. 

Denna generella analysmall kan användas i olika ämnen och en rad olika sammanhang som ett stöd i arbetet med olika uppgifter (mallen kan anpassas efter syfte och rubrikerna över kolumnerna bytas ut). 

Låt säga att eleverna ska analysera klimatkrisen, då skulle mallen kunna fungera som något klassen tillsammans med läraren fyller i för att få en överblick, men också som en struktur inför gruppsamtal och mallen kan även användas av eleverna individuellt inför ett större arbete.

Vad innebär då de olika kolumnerna? Vilka frågor kan vi ställa? Nedan kommer ett exempel:

Fakta: Vad vet vi om klimatkrisen? Vilken fakta har vi?

Problem: Vilka problem kan vi se? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Orsak: Vilka är orsakerna till problemen? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Konsekvens: Vilka konsekvenser får problemen? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Lösning: Hur kan problemen lösas? (Miljömässigt, politiskt, ekonomiskt, socialt osv)

Frågor: Vad behöver vi veta mer om? Vilka frågor ska vi arbeta vidare med?

Min erfarenhet av analysmallar som dessa är att de med fördel kan vara en naturlig del i arbetet med ledning och stimulans och att dessa mallar gynnar alla elever såväl de som har en utmaning i att nå målen som de som arbetar mot de högsta betygen. Målet är att eleverna ska bli självständiga i sitt arbete med stödstrukturer. 

I den vänstra kolumnen skrivs nyckelord. Nyckelord är ord som bär upp meningen i ett stycke eller en text, ett ord som sammanfattar det viktigaste budskapet. Under rubriken nyckelord kan även frågor, grundtankar, de viktigaste idéerna skrivas. Genom att ta ut nyckelord så reducera vi vår text genom att lyfta ut det allra viktigaste, det mest centrala.

I den högra kolumnen skrivs anteckningarna från föreläsningen (mallen kan också användas när eleverna letar fakta från tex böcker). Det kan tex handla om detaljer, viktiga årtal, definitioner, exempel, formler (tex inom matematik eller kemi) eller bilder.

Längst ner på sidan finns utrymme att skriva en kort sammanfattning, det kan tex handla om att kortfattat formulera vad man lärt sig från tex föreläsningen.

Här följer ett exempel på hur mallen kan användas:

Låt säga att eleverna ska arbeta med begreppet ”Konservatism”.

1. I rutan definition skriver eleverna vad begreppet innebär, en definition av begreppet konservatism.

2. I rutan kännetecken skriver eleverna en beskrivning av begreppet konservatism (tex att det är en ideologi, att det handlar om idéer om hur ett samhälle ska styras osv)

3. Under rubriken exempel skriver eleverna exempel på begreppet tillämpas (tex konservatism är en politisk idé, som är högersinnad, exempel på konservativa politiska partier osv).

4. Under icke-exempel skrivs motsatsord och vad konservatism inte är (tex att konservatism inte är en vetenskap, inte är vänsterinriktad osv).

Frayer-diagram är en modell för att visualisera arbetet för en ökad begreppsförståelse 

Elever med bristande begreppsförståelse får det svårt att ta till sig kunskaper och svårt att nå en god måluppfyllelse. Här finns en mall som kan vara en hjälp i arbetet med att öka elevers begreppsförståelse. Mallen kallas för Frayer-diagram (även kallat för Frayer modellen) och har utvecklats av Dorothy Frayer. Syftet med Frayer-diagram är att utveckla elevers begreppsförståelse genom en visuell mall. Mallen består av fyra lika stora rutor och med en mindre ruta centrerad i mitten. I rutan i mitten skrivs begreppet/ordet som eleverna ska arbeta med. I de stora rutorna finns följande rubriker:

⁃ Definition (ordbeskrivning)

⁃ Kännetecken (allmän beskrivning)

⁃ Exempel (synonymer, tillämpning)

⁃ Icke-exempel/ motsatsord (antonymer)

När vi arbetar med Frayer-diagram skulle vi exempelvis kunna arbeta utifrån EPA (Enskilt-Par-Alla). Att eleverna först funderar själva, sedan arbetar i par och att vi avslutar med att gemensamt fylla i den på tavlan.