Vi kommer under våren att arbeta kollegialt utifrån:

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap och förståelse för hur undervisning och lärmiljö kan anpassas efter elevers variation i ett flerspråkigt perspektiv. Innehållet visar på arbetssätt, metoder och förhållningssätt som stöder förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande både utifrån förväntad språkutveckling i ett andraspråksperspektiv men även när andraspråksutvecklingen dröjer. 

De fyra delarna i modulen lägger fokus vid arbetet med en flerspråkig lärmiljö där elevers modersmål inkluderas i undervisningen. Genom att ge elever möjlighet att använda alla sina språkliga resurser i sitt lärande samt uppmärksamma eventuella problem utifrån elevens alla språk ges förutsättningar till en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. 

Modulen består av följande delar: 

1. Ett inkluderande flerspråkigt klassrum

2. Flerspråkig utveckling 

3. När andraspråket dröjer 

4. Flerspråkig läs- och skrivutveckling

Del 1: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera 

Utgå från era reflektioner och det ni har antecknat när ni har tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa någon del av texten igen.

I artikeln beskrivs ett antal framgångsfaktorer som visat sig vara gynnsamma för flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling. De illustreras också i filmen (förskoleklass, grundskola åk 1–9). Exempel på dessa är:

• Strukturerad undervisning som är meningsfull, lärare som har höga förväntningar och kognitivt utmanande uppgifter.

• Undervisning som erbjuder stöttning utifrån elevernas behov och förutsättningar.

• Elevernas modersmål används som resurs i undervisningen.

• Undervisningen är planerad utifrån ett språk-och kunskapsutvecklande perspektiv.

Frågor att diskutera:

• Vilka är era tankar om och erfarenheter av ovanstående framgångsfaktorer när det gäller er egen undervisning? 

• Hur kan ni använda er av Cummins modell i ert arbete?

• Vilken form av stöttning behöver era elever? 

• Vilka möjligheter har ni att samarbeta med studiehandledare/modersmålslärare på er skola? 

• Hur skulle samarbetet med studiehandledare/modersmålslärare kunna utformas i er undervisning? 

• Vilka andra möjligheter har ni att låta eleverna använda sitt modersmål i undervisningen? 

Planera och förbered 

Planera tillsammans en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner, filmen (förskoleklass, grundskola åk 1–9) och artikeln ”Ett inkluderande flerspråkigt klassrum” som ni har tagit del av i moment A.

I aktiviteten är det en fördel om ni kan samverka kring planering och genomförande av en lektion eller ett undervisningsmoment. Använd er av Cummins modell för att bedöma inom vilken del av fältet era elever befinner sig i detta undervisningsmoment. Planera utifrån er bedömning vilken typ av kontextualiserad stöttning eleverna behöver för att kunna höja sin kognitiva nivå och arbeta i nästa fält. Samarbeta gärna med studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk.

Exempel på aktivitet

I artikeln poängteras att lärare behöver vara medvetna om vilka språkliga krav som ställs i ämnesundervisningen. En språk-och kunskapsutvecklande undervisning karakteriseras av kontextualiserad undervisning, språklig stöttning och mycket interaktion. Artikeln lyfter även vikten av att eleverna ges möjlighet att använda sig av alla sina språkliga resurser för att utvecklas i sitt lärande.

Utgå från en lektion eller ett undervisningsmoment som ni kommer att genomföra och ta hjälp av följande frågor i er planering av aktiviteten.

• Vilka språkliga krav ställer momentet på era elever?

• Vilka ämnesspecifika ord och begrepp måste eleverna behärska?

• Vilka andra ord och språkliga uttryck kan behöva förklaras?

• Vilka material kommer ni att använda och vilka svårigheter kan eleverna möta i dessa, både när det gäller språket och när det gäller elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter?

• Vilka stödstrukturer kan ni använda er av och hur kan stöttningen utformas? Hämta gärna inspiration i filmen (förskoleklass, grundskola åk 1–9).

• Hur kan ni samarbeta med studiehandledare och modersmålslärare?

• Hur planerar ni för interaktion så att eleverna får använda alla sina språk i lärandet, till exempel genom samtal med varandra?

Del 1: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå ifrån era reflektioner och anteckningar i moment C. Diskutera även era eventuella observationer av varandras lektioner. 

Diskutera 

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågor:

• Hur fungerade era förberedelser och planeringar? 

• Vilka utmaningar mötte ni vid genomförandet? 

• Hur fungerade de stödstrukturer ni valde att använda er av? 

• Hur fungerade stöttningen i undervisningen och hur kan den utvecklas ytterligare? 

• Vilken roll fick studiehandledare/modersmålslärare i planering och genomförande av undervisningsaktiviteterna?

• I vilka situationer kunde eleverna använda alla sina språkliga resurser? 

• Hur kan ni använda era erfarenheter i er fortsatta undervisning?

Del 2: Moment B - kollegialt arbete 

Diskutera 

Utgå från era reflektioner och det ni har antecknat när ni har tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa någon del av texten igen.

I artikeln diskuteras komplexiteten när det gäller att förklara elevers tillägnande av mer än ett språk. Det behövs olika teorier som speglar olika delar av språkinlärningen. Artikeln fokuserar framför allt på lingvistiska och kognitiva teorier och lyfter begrepp och områden inom flerspråkig utveckling som påverkar elevernas lärande på olika sätt. Exempel på viktiga begrepp och områden i artikeln är:

• 1. 1. 1. • Skillnad mellan en- och flerspråkig förmåga 

           • Språkliga domäner: 

             1. 1. 1. • fonologi

                      • lexikon 

                      • grammatik 

                      • pragmatik 

• Lexikal organisation 

• Grammatiska strukturer 

• Kodväxling och transspråkande 

Frågor att diskutera: 

• Vad är era tankar och erfarenheter om ovanstående begrepp och områden när det gäller er undervisning?

• Hur kan ni arbeta för att eleverna ska utvecklas språkligt utifrån de språkliga domänerna?

• Vilka språkliga resurser ser ni hos era flerspråkiga elever?

• Hur kan ni arbeta för att ge utrymme för flerspråkiga elever att få använda sina olika språkliga resurser i klassrummet?

• Hur kan ett samarbete med modersmålslärare och studiehandledare på modersmål utformas i undervisningen?

Planera och förbered 

Planera en undervisningsaktivitet tillsammans utifrån era diskussioner och artikeln ”Flerspråkig utveckling” som ni har tagit del av i moment A.

I aktiviteten ska ni samverka kring planering och genomförande av en lektion eller ett undervisningsmoment inom någon av de språkliga domänerna där elevernas olika språk används. Samverka gärna med modersmålslärare och studiehandledare på modersmål om det är möjligt. Ni kan planera varsin aktivitet där ni utgår från era respektive ämnen och elevgrupper eller enas om en aktivitet som fungerar i flera ämnen och årskurser. Planera även för hur eleverna kan få reflektera över sitt eget lärande i undervisningsaktiviteten.

Exempel på aktivitet

I artikeln poängteras att ett stort ordförråd är avgörande för elevernas kunskapsutveckling samt att organisationen av orden är lika betydelsefull. Det blir viktigt för eleverna att utveckla kunskap om relationen mellan olika ord eftersom kunskap om dessa samband förutsätts i texter som används i undervisningen. Artikeln lyfter även vikten av att eleverna ges möjlighet att använda sig av alla sina språkliga resurser för att utvecklas i sitt lärande.

Utgå från en lektion eller ett undervisningsmoment som ni kommer att genomföra och förbered tillsammans en text som ni har tänkt använda i valfritt ämne. Markera ord att förklara och nya ämnesord och arbeta med elevernas begreppsliga förmåga och begreppslig organisation. Låt eleverna få använda alla sina språk i lärandet genom till exempel samtal med varandra, översättningsappar, program eller andra verktyg. Observera gärna varandras lektioner.

Låt eleverna få reflektera över sitt eget lärande i undervisningsaktiviteten när de använder fler än ett språk för sitt lärande.

Del 2: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå ifrån era reflektioner och anteckningar i moment C. Diskutera även era eventuella observationer av varandras lektioner. 

Diskutera 

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågor: 

• Hur fungerade era förberedelser och planeringar? Vilka utmaningar mötte ni vid genomförandet? 

• På vilka sätt behövde ni vara flexibla kring utformandet av undervisningen? 

• Vilken roll fick modersmålslärare och studiehandledare på modersmål kring undervisningsaktiviteterna? 

• Vilka erfarenheter tar ni med er i ert fortsatta arbete? 

• På vilket sätt kan elevernas reflektioner användas i den fortsatta planeringen av undervisningen? 

• Vad inspirerar er i att arbeta med elevernas alla språk i klassrummet?

Del 3: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera

Utgå från era reflektioner och det ni har antecknat när ni har tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa någon del av texten igen. Det kan också vara bra att ha den föregående artikeln ”Flerspråkig utveckling” till hands eftersom den ger en teoretisk grund till denna artikel.

I artikeln diskuteras hur en språkstörning i ett flerspråkigt perspektiv kan yttra sig inom de olika språkliga domänerna. Elevernas språkutveckling kan ske långsamt i jämförelse med jämnåriga och de största problemen för dessa elever brukar vara lexikala, både vad gäller produktion och förståelse. Artikeln lyfter också förväntade problem som kan uppstå vid lärandet av ett andraspråk inom de olika språkliga domänerna för att visa på skillnader mellan det förväntade och det som är specifikt.

Exempel på viktiga begrepp och områden är:

• Språkstörning 

• Språkliga domäner: 

  • • • • • • fonologi 

            • lexikon 

            • grammatik 

            • pragmatik 

• Skillnad vardagsspråk och skolspråk 

• Ordmobilisering 

• Pragmatik 

Frågor att diskutera: 

• Vad är era tankar om och erfarenheter av ovanstående begrepp och områden när det gäller flerspråkiga elever där andraspråksutvecklingen är långsam?

• Hur uppmärksammar ni i er verksamhet om elevers eventuella problem med språket handlar om lärandet av ett andraspråk i sig eller om det handlar om språkliga svårigheter som till exempel beror på språkstörning?

• På vilket sätt möter ni i er verksamhet flerspråkiga elevers behov av språkliga anpassningar av undervisningen?

• Hur skulle ni kunna arbeta för att stödja eleverna språkligt i undervisningen utifrån de språkliga domänerna?

• Hur kan ni på er skola organisera för samverkan mellan lärare, modersmålslärare, studiehandledare på modersmål och specialpedagog/speciallärare för att uppmärksamma elever som behöver stöd i sin språkutveckling och arbeta med språkliga anpassningar på elevernas alla språk?

Planera och förbered 

Planera en undervisningsaktivitet tillsammans utifrån era diskussioner och artikeln ”När andraspråket dröjer” som ni har tagit del av i moment A.

I aktiviteten ska ni samverka kring planering och genomförande av en lektion eller ett undervisningsmoment inom någon av de språkliga domänerna där ni anpassar momenten språkligt så att eleverna får möjlighet att använda alla sina språk. Samverka med modersmålslärare och studiehandledare på modersmål om det är möjligt. Ni kan planera varsin aktivitet där ni utgår från era respektive ämnen eller ämnesområden och elevgrupper eller enas om en aktivitet som fungerar i flera ämnen, ämnesområden och årskurser. Planera även för hur eleverna kan få reflektera över sitt eget lärande i undervisningsaktiviteten.

Exempel på aktivitet 

I artikeln beskrivs att en språkstörning bland annat kan medföra lexikala problem, både vad gäller produktion och förståelse, ordmobiliseringsproblem, dvs. förmågan att snabbt komma på ett ord samt ett nedsatt arbetsminne som gör att det är svårare att till exempel komma ihåg vad som sagts. Det blir viktigt att skolan utvecklar anpassningar, stödstrukturer och strategier så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen oavsett språklig förmåga. Artikeln lyfter även vikten av att eleverna får möjlighet att använda sig av alla sina språkliga resurser för att utvecklas i sitt lärande.

Utgå från en lektion eller ett undervisningsmoment som ni kommer att genomföra och förbered tillsammans en text som ni har tänkt använda muntligt eller skriftligt i valfritt ämne eller ämnesområde. Anpassa och bearbeta texten på olika sätt så att den passar era elever. För att underlätta förståelsen av texten kan ni dela in texten i fler stycken än i originalet, använda punktuppställningar och lägga in rubriker och underrubriker som gör det lättare att förstå. Det kan också hjälpa vissa elever om texten ändras så att bisatser alltid kommer efter huvudsatser. Visuellt stöd i form av bilder, tabeller, färgmarkeringar av viktiga ord etc. underlättar också förståelsen. Om det är möjligt att samarbeta med modersmålslärare och studiehandledare på modersmål kan samma text bearbetas och anpassas på modersmålet innan lektionen. Observera gärna varandras lektioner.

Låt eleverna få reflektera över sitt eget lärande i undervisningsaktiviteten när de fick arbeta med texter som var anpassade och bearbetade på olika sätt och på olika språk.

Del 3: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå ifrån era reflektioner och anteckningar i moment C. Beskriv och diskutera även era eventuella observationer av varandras lektioner. 

Diskutera 

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågor: 

• Hur fungerade era förberedelser och planeringar? Vilka utmaningar mötte ni vid genomförandet? 

• På vilket sätt behövde ni vara flexibla kring utformandet av anpassningarna och bearbetningarna av undervisningsaktiviteterna? 

• Hur tog eleverna emot de anpassade och bearbetade undervisningsaktiviteterna? Vilka reflektioner gör ni? 

• På vilket sätt kan elevernas reflektioner användas i den fortsatta planeringen av undervisningen? 

• Vilket är mervärdet med att samarbeta med modersmålslärare och studiehandledare på modersmål för lärare och elever? 

• Vilka erfarenheter tar ni med er i ert fortsatta arbete? 

• Vad inspirerar er i att arbeta med bearbetningar och anpassningar av undervisningen i ett flerspråkigt perspektiv?

Del 4: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera

Utgå från era reflektioner och det ni har antecknat när ni har tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa någon del av texten igen.

I artikeln diskuteras vilka svårigheter det kan innebära att enbart lära sig läsa på andraspråket svenska, men också vilka svårigheter med det svenska skriftspråket som är förväntade utifrån elevens modersmål samt vikten av att samarbeta med modersmålslärare och studiehandledare på modersmål. Exempel på viktiga begrepp och områden i artikeln är:

• Regelbunden och oregelbunden ortografi 

• Transfer från det egna skriftspråket 

• Dyslexi 

• Fonologisk medvetenhet 

Frågor att diskutera: 

Vad är era tankar om och erfarenheter av ovanstående begrepp och områden när det gäller er undervisning?

Om en elev har lärt sig att läsa och skriva på sitt modersmål – hur skulle du kunna använda en sådan kunskap i undervisningen?

Vilka fördelar respektive nackdelar kan det finnas om en elev lär sig läsa på båda sina språk samtidigt?

Finns det undervisningsformer där ni kan använda er av att en del flerspråkiga och nyanlända elever har bättre läsförståelse på sitt modersmål?

Om en elev uppvisar ihållande läs- och skrivsvårigheter på svenska – hur kan du få en uppfattning om elevens fonologiska medvetenhet och/eller språkförståelse?

Kan du samarbeta med andra personalkategorier?

Ser ni möjligheter till samarbete med modersmålslärare och studiehandledare i undervisningen så att eleven kan fortsätta att utveckla sin läs- och skrivförmåga på modersmålet?

Planera och förbered 

Planera en undervisningsaktivitet tillsammans utifrån era diskussioner och artikeln ”Flerspråkig läs- och skrivutveckling” som ni har tagit del av i moment A.

I aktiviteten ska ni samverka kring planering och genomförande av en lektion eller ett undervisningsmoment där eleverna själva får vara delaktiga och diskutera varför vissa ord är svårare att stava och vilka ord som är svåra att förstå. Ni kan planera varsin aktivitet där ni utgår från era respektive ämnen och elevgrupper eller enas om en aktivitet som fungerar i flera ämnen och årskurser.

Exempel på aktiviteter 

I artikeln beskrivs att olika ortografier kan ge olika problem med avkodning beroende på hur ljudenligt alfabetet är. Även stavelsestrukturen i svenska kan vara betydligt mer komplex jämfört med språk som inte tillåter konsonantkombinationer initialt, som i springa och skriva. Under skrivinlärningsprocessen förekommer också transfer från modersmålet till andraspråket svenska vilket kan ses som förväntade problem.

Stavning

Utgå från en text du tänker använda inom valfritt ämne. Gå igenom texten och plocka ut ca 10 enkla ord som är ljudenligt stavade och ord som innehåller t.ex. dubbelteckning, vokaler som är ovanliga i världens språk som t.ex. ”u” som i ordet hus och ”y” som i yxa, samt sje- och tje-ljud. Låt eleverna läsa igenom texten och markera de ord de själva tycker är svåra att stava. Diskutera sedan med eleverna vilka ord de tyckte var svåra och varför.

Läsförståelse 

Utgå från en text du tänker använda inom valfritt ämne. Låt eleverna läsa igenom texten och markera vilka ord och fraser som är svåra att förstå. Diskutera sedan med eleverna vilka ord och fraser som är svåra och varför.

Del 4: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå ifrån era reflektioner och anteckningar i moment C. Diskutera även era eventuella observationer av varandras lektioner. 

Diskutera 

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågor: 

Var det något som var förvånande i elevernas diskussioner om svårigheterna i texten? I så fall vad?

Om det fanns flera grupper med elever med samma modersmål i klassen, fanns det överensstämmelser inom respektive språkgrupp med avseende på vad som upplevdes som svårt?

Finns det utrymme för arbetssätt som arbetar direkt med det eleverna upplever som svårt?

Finns det utrymme att samarbeta med modersmålslärarna och studiehandledarna, dvs. att i förväg bearbeta texter på detta sätt?

Vilka erfarenheter tar ni med er i ert fortsatta arbete?