Svårt att få osäkra lärarkollegor att våga vilja prova digitala verktyg i undervisningen? 

Hur får du med dig kollegor som tycks sakna motivation att undervisa mer digitalt? 

I videon som är knappt 5 minuter lång ger Ivana ett svar och några konkreta tips på vad som utifrån hennes erfarenhet är bra att tänka på och ta avstamp i gällande motivationsarbetet i arbetslaget för få fler att både våga och vilja testa digitala verktyg som stöd i undervisningen i elevernas lärande. Framför allt: 

Först pedagogik, sedan teknik. 

Vad är grejen med cirkelmodellen, egentligen? 

För Ivana  är cirkelmodellen det ultimata verktyget för en undervisning som: - är strukturerad och systematisk - skapar igenkänning - är språk- och kunskapsutvecklande - är individanpassad - utgår från kontext men missar inte detaljerna - är formativ och varierad - ökar delaktighet - utvecklar elevernas metaspråk - förenar analoga och digitala arbetssätt. 

Ivana hävdar att det är omöjligt att separera formativa arbetssätt, cirkelmodellen, individanpassning och digitala verktyg som stöd. Det ena behövs för det andra och det är i samspelet som goda villkor för lärande kan skapas. 

En viktig sak att komma ihåg är denna: Cirkelmodellen är just en modell. Som är visuellt och praktiskt indelad i 4 faser. Om du ska få den att fungera i undervisningen och för lärande, behöver du ha verktygslådan full med aktiviteter, exempeltexter, uppgifter och övningar som passar att använda under varje respektive fas. Formativ återkoppling och att tydliggöra kvalitetskriterier ingår också i paketet. Cirkelmodellen är ganska tänjbar och de 4 faserna behöver inte vara lika omfattande varje gång - men de ska ingå. Det är en model som kräver konkreta tekniker och tydliga mål och exempel. 

Enligt pedagogikforskaren John Hattie finns det 5 möjliga förklaringar till att en elev inte går framåt i sin kunskapsutveckling. Du som lärare behöver veta var varje elev befinner sig i sitt lärande i förhållande till vad som är målet. Vad kan eleven redan? Vad kan eleven inte ännu? Vad är nästa steg? Hattie pratar om att synliggöra elevernas lärande och Dylan Wiliam pratar om att ta reda på hur eleverna tänker. Du behöver alltså synliggöra både lärande och tänkande. De två sakerna hänger tätt ihop. Som du har sett i videon, så stavas lösningen formativ undervisning. Det finns en mängd konkreta arbetssätt och tekniker som är formativa och som ger dig tillräckligt med information för att synliggöra lärandet och tänkandet hos dina elever. 

Att undervisa i heterogena grupper på sfi är en pedagogisk utmaning och ett ämnesdidaktiskt pussel. Tillgång till fungerande pedagogiska verktyg underlättar. När du som lärare har en stabil pedagogisk grund, kan du välja och vraka bland en uppsjö av tekniker och strategier och anpassa din undervisning utifrån dina elevernas behov. Också i heterogena grupper. Eller egentligen SÄRSKILT i heterogena grupper! I videon går Ivana igenom vilken typ av pedagogisk kunskap som är relevant och bra att ha för sfi-lärare oavsett studieväg. 

Vad är att undervisa formativt? Det finns olika analoga och digitala formativa tekniker som man kan lära sig för att greppa formativ undervisning i praktiken och som bygger på Dylan Wiliams formativa strategier. Med hjälp av dem kan du effektivisera din undervisning, vilket innebär att du kan jobba mer individanpassat, differentiera undervisningen bättre och ge återkoppling som fungerar och främjar elevens fortsatta lärande. Det handlar inte om rättning, poäng och rätt och fel. Det handlar om att fokusera på själva lärandeprocessen, att få igång hög elevaktivitet och ”tvinga” eleverna att tänka. Tack vare formativa arbetssätt får du syn på din egen undervisning och hur eleverna lär sig och tänker. Ett gott råd: Lägg krutet på att tydliggöra och visualisera lärandemål och vilka kvalitetskriterier som gäller!

 Tydliga mål och kvalitetskriterier är nämligen grunden för formativa arbetssätt. 

Att individanpassa undervisningen är lättare sagt än gjort. I extremt heterogena grupper som t.ex. på sfi är individanpassning en särskilt stor utmaning. Som tur är finns det strategier att ta till. Formativa arbetssätt och digitala verktyg ger stöd. Men det är viktigt att komma ihåg att individanpassning inte bara är den enskilde lärarens ansvar, utan är ett uppdrag för hela organisationen.