Vi kommer under vårterminen att arbeta kollegialt utifrån:

Samspel för inkludering : modulen presenterar hur ett utvecklat samspel mellan lärare och elever och lärares samarbete i och kring undervisning kan främja alla elevers lärande och utveckling.

1. Inkludering och skolans kultur

2. Lärares samarbete

3. Lärar-elev-samspel

4. Skolans sociala klimat

Exempel på innehåll:

• Analysera samspelsmönster och skolkultur för inkludering

• Kartlägga och utveckla undervisning tillsammans med elever

• Kollegialt samarbete i och kring undervisningen

Länk - Förklaring av modul och innehåll 

Del 1: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera - för anteckningar i den gemensamma digitala anteckningsytan.

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt.

• Vilka goda förutsättningar och vilka hinder för en fortsatt skolutveckling i inkluderande riktning ser ni i er egen skolorganisation?

• Hur byggs visionen om en skola för alla – en inkluderande skola – hos er?

Sammanfatta er diskussion genom att göra en kort analys av er skola med stöd av de sex förutsättningar för skolutveckling som lyfts i artikeln ”Inkludering och skolans kultur”:

• utvecklad organisationsföreställning

• organisatoriskt ledarskap

• organisatoriskt lärande

• lärares arbete synliggörs

• arbetslag är lärlag

• kollektiv disciplinering

Planera och förbered

Planera en aktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Förbered aktiviteten som är ett samtal om skolans utveckling i inkluderande inriktning.

Identifiera områden i er skolorganisation som ni skulle vilja veta mer om och ställa frågor om. Formulera en eller ett par centrala frågor utifrån vad ni vill undersöka. Bestäm vem eller vilka personer ni ska ställa dessa frågor till. Samtalen genomförs parvis, i grupp eller enskilt. Samtalet kan spelas in.

Exempel på aktivitet 1
Ett samtal med skolans elevhälsoteam om deras syn på sin roll i skolans specialpedagogiska arbete. Förbered en frågeställning som utgångspunkt för samtalet. Förslag på frågeställning:

• Vilka olika föreställningar om proaktiva och reaktiva insatser finns i elevhälsoteamet? (se sid 3 i artikeln ”Inkludering och skolans kultur”)

Exempel på aktivitet 2
Genomför en undervisningsaktivitet där syftet är att ta reda på elevernas uppfattningar om begrepp som ”rätt till utbildning”, ”delaktighet”, ”gemenskap” eller ”inkludering”. Förbered ett innehåll där eleverna enskilt eller tillsammans framställer i bild eller skriver ner några egna ord om vad ett eller flera av de valda begreppen innebär för dem. Därefter samtalar eleverna parvis. Avsluta sedan med en diskussion med alla i klassen och lärarna. Exempel på material som kan användas som stöd är den första delen i de olika skolformernas läroplaner som handlar om skolans värdegrund och uppdrag, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter eller Salamancadeklarationen.

Exempel på aktivitet 3
Ett samtal med en grupp lärare på skolan. Förbered en frågeställning som utgångspunkt för en diskussion kring inkludering och skolans kultur. Förslag på frågeställning:

• Vilka olika föreställningar om ansvaret för elevers skolsvårigheter styr skolans specialpedagogiska arbete? (se sid 3–4 och 10 i artikeln ”Inkludering och skolans kultur”)

Del 1: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Spela gärna upp en kort utvald sekvens av inspelningen om ni gjort en sådan. Beskriv och reflektera gemensamt över era erfarenheter.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:

• Framkom det några nya perspektiv i diskussionen om er skolas sätt att organisera sin verksamhet för att utvecklas i inkluderande riktning?

• Vad i samtalen överraskade er?

• Vad i samtalen var särskilt inspirerande?

• Har några specifika behov på skolan tydliggjorts och i så fall vilka?

• Vilka likheter och olikheter mellan elevhälsoteamets, lärarnas och elevernas uppfattningar har blivit synliga?

• Vilka frågeställningar tar ni med er inför det fortsatta arbetet med de kommande delarna i modulen?

Del 2: Moment B - kollegialt arbete 

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se på någon sekvens igen.

• Vilka erfarenheter har ni av att samarbeta?

• På vilka sätt samarbetar ni kring att planera, genomföra och utvärdera undervisning tillsammans?

• På vilka sätt görs kunskap som redan finns på skolan och inom lärarlagen, till exempel om bemötande av elevers olikheter, behov av uppmärksamhet, svårigheter att vänta på sin tur, språkliga svårigheter eller svårigheter i socialt samspel, gemensam? Hur utvecklas en kollektiv kompetens?

• På vilket sätt utmanar och problematiserar ni varandra kollegialt i planeringen av undervisningen?

• Finns det flera sätt att samarbeta på skolan, där ni blir synliga för varandra och där ni tillsammans diskuterar och utvecklar undervisningen?

• Vilka kvalificerade reflekterande samtal för ni på er skola?

• Vad tror ni samarbetet på skolan har för betydelse för era elever?

För kommunal vuxenutbildning: 

• Hur ser samarbetet ut mellan sfi-lärare och lärare på yrkeskurser?

• Hur ser samarbetet ut mellan ämneslärare på grundläggande/gymnasial nivå respektive lärare på yrkeskurser och sva-lärare?

• Hur ser samarbetet ut mellan ämneslärare och lärare på yrkeskursen?

Planera och förbered

Förbered en aktivitet där ni genomför ett kvalificerat reflekterande samtal. Samtalet kan handla om lärares samarbete och kollegiala lärande eller om ett annat ämne som ni väljer. Bjud in skolledningen eller två andra utomstående personer som kan utgöra ett reflekterande team. Förbered en tydlig frågeställning som startpunkt för samtalet. Låt om möjligt deltagarna ta del av frågeställningen i förväg. Planera för att spela in eller filma samtalet om det är möjligt att genomföra.

Ett förslag är att använda en ordinarie mötestid för genomförandet, exempelvis tiden för ett arbetslagsmöte.

Exempel på aktivitet 1
Ett kvalificerat reflekterande samtal om samarbetet på den egna skolan gällande förebyggande specialpedagogiska insatser, arbete med anpassningar samt särskilt stöd. Förslag på deltagare är elevhälsoteamet och två, tre lärare i arbetslaget, med övriga lärare i arbetslaget som ett reflekterande team.

Exempel på aktivitet 2
Ett kvalificerat reflekterande samtal om samarbetet i det egna arbetslaget med syftet att utveckla lärmiljön och undervisningen för att möta alla elevers olika behov. Förslag på deltagare är lärare i det egna arbetslaget med skolledare som ett reflekterande team. En liknande process visas i filmen "Samarbete på Ljusterö skola".

Exempel på aktivitet 3

Ett kvalificerat reflekterande samtal om samarbetet runt elever vars lärande utmanar lärare extra. Förslag på deltagare är lärare i det egna arbetslaget med elevhälsoteamet, skolledare och lärare från ett annat arbetslag som ett reflekterande team.

Exempel på aktivitet 4 – gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning
Ett kvalificerat reflekterande samtal om förutsättningar för att lärares individuella kompetens och lärande görs kollektiv på skolan, i syfte att systematiskt utveckla undervisningen för alla elever. Förlag på deltagare är lärare och förslag på reflekterande team är skolledare.

Beskrivning av reflekterande team
Reflekterande team är ett sätt att variera och utveckla en reflekterande kvalificerad samtalsprocess. Det kan göras på olika sätt men en enkel och direkt användbar form är den som skildras i filmen "Lärares samarbete" från Ljusterö skola. Det innebär att en grupp personer (lärarlaget) för ett samtal om en angelägen och utvald frågeställning medan en annan grupp personer (skolledarna) enbart lyssnar uppmärksamt. När samtalet avslutats byter de två grupperna roller. Den grupp som enbart lyssnat, ”det reflekterande teamet”, samtalar nu istället om vad de hört och vilka tankar, idéer och frågor som samtalet väckte hos var och en. Den ursprungliga samtalsgruppen lyssnar uppmärksamt till det reflekterande teamets samtal. I ett avslutande gemensamt samtal sammanfattar sedan de båda grupperna tillsammans vad som framkommit i den reflekterande samtalsprocessen.

Del 2: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Spela gärna upp en kort utvald sekvens av inspelningen om ni gjort en sådan. Beskriv och reflektera gemensamt över era erfarenheter.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande punkter:

• Vad i processen upplevdes som extra intressant?

• Vilka fördelar och vilka nackdelar kan ni se med att använda reflekterande team som modell i reflekterande kvalificerade samtal?

• Hur kan erfarenheterna från processen användas framöver?

• Vilka konsekvenser för undervisningen kan samtalen få?

• Vilka konsekvenser för arbetet tillsammans med elever kan samtalen få?

• Om ni filmade samtalet och har tagit del av det efteråt – vilka nya erfarenheter gav detta?

• Har ni identifierat ny kunskap hos lärare, specialpedagog, elevhälsoteam eller skolledare på er skola, som kan användas på organisations-, grupp- eller individnivå?

• Identifiera främjande och hindrande förutsättningar för ett utvecklat samarbete som ni ser i era lärarlag samt på er skola. Sök såväl relationella som organisatoriska förutsättningar (se artikel).

Del 3: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se någon sekvens igen.

I artikeln ”Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever” lyfts tre kompetenser som är viktiga i lärarens professionalitet; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens och relationell kompetens. Författarna påpekar att den relationella kompetensen sällan är uppmärksammad.

• Hur talar ni om den relationella kompetensen hos lärarna på er skola?

Författarna beskriver även relationella mellanrum där elever och lärare får möjlighet att ge uttryck för vilka de är och därmed utveckla en ömsesidig relation.

• På vilket sätt skapar ni utrymme, relationella mellanrum, i er verksamhet för alla elever?

Författarna skiljer mellan relationella tillvägagångssätt och relationella förhållningssätt. Relationella tillvägagångssätt innebär lärares arbete med relationer till och mellan elever. Relationella förhållningssätt innebär att läraren är delaktig i relationen med elever.

• Berätta om era erfarenheter och diskutera situationer där relationella tillvägagångssätt respektive relationella förhållningssätt varit viktigt i mötet med elever.

Artikeln tar upp risken med att många samtal fokuserar på elevers strategier och beteenden som de eventuellt använder för att dölja sina svårigheter i lärandet. Om dessa strategier och beteenden uppfattas som negativa av läraren kan konsekvensen bli att de elever som har störst behov av goda samtal inte får samtala om sitt lärande och sina behov.

• Hur ser ni till att alla elever på er skola får möjlighet att samtala om sitt lärande på ett ömsesidigt sätt mellan lärare och elev?

• Hur behöver samtalen med elever anpassas efter elevens olika kommunikativa och språkliga förutsättningar? Hur gör ni för att föra dialoger med elever som har svårt att uttrycka sig verbalt?

Planera och förbered

Förbered en aktivitet där ni genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med en elev eller en grupp elever. Samtalet ska vara omkring 10-15 minuter och kan genomföras i anslutning till eller under lektion. Diskutera vad som skulle vara särskilt intressant, viktigt och aktuellt att samtala med eleven/eleverna om. Kom överens om ett samtalsämne samt vilken elev/vilka elever som ska bjudas in till samtalet. Innehållet i samtalen kan exempelvis handla om undervisning, delaktighet, lärande, trygghet och trivsel.

Formulera en inbjudan till eleverna där ämnet för samtalet beskrivs så konkret som möjligt och ange tid och plats. Försäkra er om att eleverna förstått syftet och accepterat inbjudan till att samtala.

Diskutera vad ni behöver tänka på för att kunna tillämpa ett relationellt förhållningssätt och för att samtalen ska bli ömsesidiga. Utgå ifrån att en del elever behöver konkretion och tydlighet, exempelvis bildstöd eller en konkret lektionsplanering som visas under samtalet. Detta för att tydliggöra samtalets innehåll.

Planera gärna för att genomföra samtalet i enlighet med artikelns beskrivning av samtalsstrukturen från CMC. 

Exempel på aktivitet 1
Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattat undervisningen i ett moment eller ämnesområde där elevernas visade kunskaper inte varit de förväntade. Planera och genomför en lektion under momentet eller ämnesområdet och genomför därefter samtalet med en liten grupp elever.

Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:

Efter lektionen vill jag höra hur ni uppfattat innehållet och arbetssätten som vi använder i momentet/ämnesområdet. Jag vill också ta reda på hur jag lyckats förklara och visa sambanden inom momentet/ämnesområdet.

Exempel på aktivitet 2
Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattar att deras ökade inbördes kommunikation över sociala medier påverkar skolarbetet. Genomför samtalet med en liten grupp elever.

Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:

Jag har lagt märke till att ni använder sociala medier mer än tidigare i skolan och jag är intresserad av hur ni ser på det själva och om/hur ni tror att det påverkar skolarbetet och ert lärande.

Exempel på aktivitet 3
Det finns elever som kan behöva stöd i vad återkoppling, feedback respektive formativ bedömning innebär och vad den ska användas till. Planera ett arbetspass med detta innehåll tillsammans med en elevgrupp, så att eleverna på en eller ett par lektioner får träna att ge och ta emot återkoppling, feedback respektive formativ bedömning på olika sätt.

Exempel på aktivitet 4 – gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning
Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal i syfte att ta reda på hur eleverna uppfattar ert undervisningssätt och bemötande. Vilka aspekter av lärares undervisning främjar respektive hindrar lärande, enligt eleverna?

Del 3: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:

• Hur gick det att upprätthålla ett relationellt förhållningssätt i det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet?

• Hur gick det att utforska elevernas perspektiv genom och ställa nyfikna öppna frågor och att lyssna?

• Vilka nya kunskaper och insikter har ni fått från eleverna?

• Vilken betydelse får dessa samtal framöver?

• På vilket sätt har er relationskompetens utvecklats?

• Hur kan kvaliteten påverkas i lärar-elev-relationerna generellt genom kvalificerade lärar-elev-samtal?

• Vad tar ni med er inför det fortsatta arbetet?

Del 4: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni vill läsa eller se någon sekvens igen.

Artikeln "Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön" beskriver hur elevers inre motivation påverkas av de grundläggande behoven av att uppleva samhörighet med andra, att uppleva kompetens samt att uppleva autonomi.

• Hur arbetar ni på er skola för att främja upplevelse av samhörighet?

• Hur stöds elevers upplevelse av kompetens, genom till exempel återkoppling på lärande?

• Hur planerar och genomför ni undervisningen utifrån elevers behov av att uppleva autonomi?

• Vilka styrkor/svagheter finns det i er verksamhet utifrån de målsättningar för ett gott socialt klimat som presenteras i artikeln?

För förskoleklass och grundskola årskurs 1–9:

• I filmen "Att skapa en trygg skola" visas exempel på vikten av att identifiera förutsättningar för att skapa goda lärmiljöer.
  - Hur uppmärksammas trygghet kopplat till elevernas lärande och kunskapsutveckling på er skola?