Daniel Edwall som är lärare på Södertörns folkhögskola pratar om individanpassad vuxenutbildning tillsammans med Pontus Wallin, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet.
Matematik är ett ämne som många elever studerar inom kommunal vuxenutbildning. Det är samtidigt det ämne inom vuxenutbildningen som har flest avhopp, lägst betyg och högst andel underkända. I denna studie arbetar en yrkesverksam lärare och en forskare tillsammans för att öka kunskapen om hur metoder för återkoppling kan påverka både elevers lärande och lärares undervisning inom vuxenutbildningen. Specifikt studeras hur vuxna elevers engagemang och studieteknik påverkas av två olika metoder för återkoppling. Studien är ett aktionsforskningsprojekt, som tar sin utgångspunkt i en pågående praktik, där läraren under flera år har utvecklat och testat olika metoder för återkoppling. Resultatet visar att metoderna stödjer lärares arbete i den komplexa undervisningssituation som vuxenundervisning innebär. Metoderna verkar även stödja elevernas lärande när de används frekvent och systematiskt i undervisningen, och verkar vara gynnsamt för engagemang och studieteknik.
En artikel skriven av Åsa Wedin fil dr i tvåspråkighetsforskning och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna och Tímea Bergsten Provaznik Borlänge vuxenutbildnings egna förstelärare inom sfi. I denna artikel undersöks möjligheter och utmaningar vad gäller att utveckla kritisk litte-racitet för vuxna som deltar i sfi, studieväg 1.
Resultatet visar på såväl möjligheter som utmaningar för undervisning i kritisk lit-teracitet på studieväg 1 i sfi.
Den här rapporten syftar till att ge en bild av hur lärare i den kommunala vuxenutbildningen tolkar och tillämpar läroplansanknutna styrdokument i sin undervisning. Det är Skolverkets förhoppning att publikationen ska kunna fungera som ett kunskapsunderlag för alla som är intresserade av att få en fördjupad förståelse för den kommunala vuxenutbildningen och hur lärare inom skolformsdelarna tänker om läroplanen och kurs- och ämnesplanerna.
Det framgår bland annat i rapporten att ämnen och skolformsdelar skiljer sig åt i flera avseenden gällande hur lärare tolkar och tillämpar styrdokument. En central delförklaring till varför så är fallet är att olika ramfaktorer och pedagogiska koder upprättar villkor för lärare i deras arbete med undervisning. Det är inte möjligt att förstå hur lärare tolkar och tillämpar styrdokument utan att ta i beaktande det sammanhang (ramar) som lärarna befinner sig i. Sammanhanget, eller ramfaktorerna, bestämmer inte hur lärarna arbetar med undervisning och styrdokument. Däremot etablerar ramarna villkor för vad som är möjligt eller vad som är svårare för lärare i olika sammanhang att göra. I studien identifierar vi följande ramar som särskilt centrala för lärares tolkning och tillämpning av styrdokument.
På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet gett ut en Delrapport från SKOLFORSK-projektet: Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. (2015)
1. Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? en syntes av metaanalyser.
Lena Almqvist, Johan Malmqvist, Claes Nilholm
2. Den sociala situationen för barn och elever i svårigheter som undervisas i reguljära klasser och förskolegrupper. En systematisk forskningsöversikt.
Kerstin Göransson, Claes Nilholm
3. Forskningen om inkludering – en SMART översikt.
Claes Nilholm, Kerstin Göransson
Vi har tittat på vad forskningen säger om vilka stödinsatser som främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter utifrån fem olika arbetssätt utifrån innehållsområden - läs- och skriv samt matematik. Gynnsamt även för andraspråkselever.
Denna rapport bygger på fältstudier genomförda i fem vuxenutbildningsorganisationer under våren 2018. Rapporten belyser utmaningar och möjligheter som författarna har tagit del av i utbildning av vuxna nyanlända som ofta har kort utbildning.
Fokus är framför allt på yrkesinriktad utbildning i kombination med kurser som syftar till att stärka språk- och kunskapsutvecklingen.
Syftet med projektet har varit att undersöka och synliggöra hur lärare arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i olika kurser och på olika nivåer, med specifikt fokus på yrkesutbildningar.
i rapporten kan man läsa om några kortfattade råd till rektorer och lärare om vad de kan göra för att stötta språk -och kunskapsutveckling. Ett antal framgångsfaktorer kopplatmot undervisningen lyfts som tex lärare som kontinuerligt gör formativa bedömningar, ställer frågor i interaktionen i helklass, arbetssätt "frågor utan tak", vikten av att tydliggöra uppgiftens syfte och mål och att uppmuntra "translanguaging".
Syftet med denna studie var att undersöka sfi-lärares hantering av vuxna elever med läs- och skrivsvårigheter i frågor kring individanpassad undervisning.
Resultatet visar bland annat att individanpassning i sfi klassrummet blir problematiskt då elevantalet är stort och läraren sällan har tillräckligt med tidsutrymme att fokusera på varje enskild individ och därmed kunna göra extra anpassningar där det behövs.
Författaren menar att om individanpassning verkligen ska fungera ställer detta krav på utbildningen där antalet elever per klass spelar väsentlig roll samt antalet klasser per lärare.
i studien framkommer att det saknas en gemensam uppfattning om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter betyder eller vad det innebär, vilket blir ett problem mot utgångspunkt i denna studie.
Studiens resultat visar att alla anordnare av sfi skulle tjäna på att utveckla ett tydligare samarbete mellan lärare, specialpedagog och modersmålslärare vad gäller kartläggningen och sikta mot att ge en kontinuerlig uppföljning kring de elever där läraren kopplat in övrig resurs med specialpedagogisk kompetens.
Flerspråkiga vuxna elever kan av olika skäl ha svårt att läsa och skriva utan att det behöver bero på en funktionsnedsättning såsom dyslexi. Förklaringen kan istället vara att eleven inte har lärt sig läsa eller skriva på ett annat språk tidigare, eller att andraspråksinlärning helt enkelt är svårare i vuxen ålder.
Inom forskning kring läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga har man kommit fram till vikten av att, vid misstanke om läs- och skrivsvårigheter hos individen, undersöka hens fonologiska osäkerhet på både modersmålet och andraspråket, eftersom läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk karaktär visar sig på båda språken. Forskningen visar att samarbete mellan specialpedagog, modersmålslärare och lärare vad gäller kartläggning av flerspråkiga elever kan bidra till en tydligare bild av vilka eventuella extra anpassningar läraren bör göra.
Vikten av att modersmålet finns med i inlärningsprocessen lyfts såväl i denna studie.
Redovisning av erfarenheter och forskning om vuxnas litteracitet i såväl utbildning som samhälle. Qarin lyfter blandannat tre dimensioner av litteracitet samt konsekvenser för alfabetiseringsundervisningen. Fortsatt behov av mer forskning i svensk kontext om hur vuxna utveckarsin litteracitet och hur majoritetssamhället kommunicerar med personer som inte kan ta till sig "vanliga texter".
Syftet med studien var att undersöka vilka extra anpassningar komvuxlärare säger sig göra i sin undervisning samt hur de resonerar kring sina förutsättningar för arbete med extra anpassningar.
Utmaningar lyfts kopplat till olika ramfaktorer såväl som det kollegiala samarbetet och samsyn.
Syftet med denna artikel är att belysa och diskutera hur dyslexi kan identifieras hos tvåspråkiga. En kärnfråga är hur man vet om svårigheter med läsning och skrivning grundar sig i dyslexi eller i tillägnandet av ett andraspråk. Detta har beskrivits som ett omvittnat dilemma bl.a. för lärare, då det föreligger en risk dels för att dyslexi identifieras hos en individ som inte har dessa svårigheter, dels att dyslexi inte identifieras hos en individ som faktiskt har dem – eller att svårigheterna inte uppmärksammas tidigt nog. Denna artikel avser att närmare belysa problematiken med så kallad över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga utifrån en multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar, vars lärare misstänkte att de hade dyslexi1. I artikeln ges först en översikt över forskning som berör avgränsningar av dyslexi hos tvåspråkiga.
Stödmaterial för inkludering i grundskolan Av Ulrika Aspeflo
Beskrivning av olika nivåer av inkludering, en översikt över svårigheter - stöd på lektioner och The Big Five (TBF) och Autismspektrumtillstånd
Syftet med studien var att jämföra svårigheter med svenskt uttal hos andraspråksinlärare med thailändska som modersmål och göra en jämförelse med tidigare forskning i uttalssvårigheter hos personer med samma primärspråk för att se om avvikelserna är gemensamma.
Ett antal faktorer som är av betydelse för andraspråksinlärare nämns i studien.
May-Britt Monsrud (Filosofie doktor och senior rådgivare på Statped i Norge), har i sin avhandling undersökt tvåspråkiga elevers språkfärdigheter med test på både deras första- och andraspråk. Hon konstaterar att den som kartlägger behöver ha kompetens inom tvåspråkighetsutveckling, kartläggning och specialpedagogik.
För att läsa hela avhandlingen, gå in på Oslo universitets digitala forskningsarkiv och sök på ”One size does not fit all” www.duo.uio.no . Avhandlingen består av kappa och tre artiklar och är skriven vid Institutionen för specialpedagogik, utbildningsvetenskapliga fakulteten, Oslo universitet.