En kemisk sönderfallsreaktion går ut på att något ämne under uppvärmning (eller andra omständigheter) faller sönder till mindre komponenter.
Till exempel då kalciumkarbonat faller sönder vid uppvärmning. Som utgångsämne har vi då bara ett ämne, kalciumkarbonat, som spjälks upp i kalciumoxid och koldioxid. Ovanpå reaktionspilen kan uppvärmning betecknas med grekiska bokstaven Δ (= stora "delta"). Reaktionslikheten i sin helhet kan skrivas som följande:
Andra bra exempel på sönderfallsreaktioner är då:
Väteperoxid (H₂O₂) i rumstemperatur faller sönder till syrgas och vatten.
Då salmiak (NH₄Cl) under uppvärmning sönderfaller till ammoniak (gas) och saltsyra (som gas).
Reaktionslikheten ger förhållanden för ämnena som deltar reaktionen. I sönderfallsreaktioner är det här förhållandet ännu lättare att uppfatta då vi bara har ett utgångsämne och några enstaka produkter. Här följer några exempel på beräkningar med sönderfall.
Exempel 1: Ett mol kalciumkarbonat faller sönder till ett mol kalciumoxid.
Balanserade reaktionslikheten för reaktionen är
CaCO3(s) → CaO(s) + CO2(g)
Ur reaktionslikheten kan vi tolka att: En CaCO₃ bildar en CaO och en CO₂. Förhållandet är 1:1 och få får vi:
Ur 5 st CaCO₃ får vi då fem CaO.
Ur ett mol CaCO₃ får vi ett mol CaO.
Matematiskt kan vi skriva att substansmängden är lika: n(CaCO₃)=n(CaO).
Exempel 2: Hur många mol syrgas bildas då 1 mol väteperoxid sönderfaller?
Väteperoxid sönderfaller till vatten och syrgas enligt reaktionslikheten:
2 H2O2(aq) → 2 H2O(l) + O2(g)
Ur reaktionslikheten kan vi läsa att 2 mol väteperoxid bildar 2 mol vatten och 1 mol syre. Förhållandet mellan väteperoxid och syre är 2:1. En del ser direkt ur förhållandet att mängden syre är hälften av väteperoxiden. De flesta räknar ändå på basen av förhållandet mellan substansmängder, alltså:
Svar: Det bildas 0,5 mol syrgas då ett mol väteperoxid sönderfaller.
Övningen finns som ett google dokument nedan. (Lösningarna finns på sid 2 i samma dokument. Du hittar dem med att skrolla neråt)