Reaktionslikheten ger information om vilka ämnen som deltar i en kemisk reaktion och vilka bildas samt förhållandet mellan dem. I reaktionslikheten skrivs utgångsämnena på vänster sida. Utgångsämnena är de som reagerar med varandra och bildar produkter. Reaktionsprodukterna skrivs på höger sida. Mellan reaktionens utgångsämnen och produkter skrivs en pil för att beskriva att vi går från utgångsämnen till produkter.
utgångsämnen → produkter
Ofta skriver man ut i reaktionslikheten information om reaktionsförhållanden.
Ämnens aggregationstillstånd anges efter kemiska beteckningen för varje ämne som finns med.
s = fast form (engelskans solid)
l = vätska (engelskans liquid)
g = gas
aq = i vattenlösning (engelskans aqueous)
Exempel:
Ur reaktionslikheten ovan kan vi läsa att:
En vattenlösning av silvernitrat reagerar med en vattenlösning av natriumklorid. (utgångsämnen)
Det bildas fast silverklorid samt en vattenlösning av natriumnitrat. (produkter) Man kan också säga att det bildas en fällning av silverklorid eftersom vi genom att blanda vattenlösningar av salter får ett fast ämne.
Uppvärmning kan nämnas ovanför reaktionspilen. Ofta används Δ (grekiska bokstaven delta) eller mer exakt kan skrivas ut T=300°C.
Ifall strålning påverkar reaktionen kan det betecknas ovanför reaktionspilen med hν (bokstaven h och grekiska bokstaven ny).
Oxidationsreaktioner kan betecknas med [O] ovanför reaktionspilen och då behöver inte oxidationsmedlet skrivs ut. Dessa oxidationsreaktioner brukar inte balanseras.
Efter reaktionslikheten kan även energiförändringar uttryckas med ett ΔH-värde.
Notera: I Finlandssvenska används ofta begreppet reaktionslikhet. T.ex. Studentexamensnämden och Helsingfors universitet använder reaktionslikheter. I Sverige används ofta begreppet reaktionsformel för precis samma sak.
I en reaktionslikhet skall framgå i hurdana förhållanden ämnena reagerar med varandra. Ofta behöver reaktionslikheter därför balanseras så de motsvarar verkligheten. Då man balanserar reaktionslikheten är det viktigt att se till att mängden ämnen och laddningar är lika stor för utgångsämnen och produkter.
Exempel: Metan brinner.
Vi skriver den obalanserade reaktionslikheten och räknar antalet atomer i utgångsämnen och antalet atomer i produkterna. Detta kan göras som huvudräkning, eller t.ex. som en tabell.
Reaktionslikheten är balanserad då antalet atomer är lika för utgångsämnen och produkter. Granska varje grundämnesatom separat.
Steg 1: Vi har en kolatom på båda sidorna. Antalet kolatomer stämmer alltså.
Vi använder koefficient 1 framför metan och koldioxid då de båda innehåller kol. I vanliga fall behöver 1 inte skrivas ut (men den kan hjälpa att balansera).
Steg 2: Metan innehåller 4 väten och vatten enbart två. Vi ger vattnet koefficienten 2 för att balansera ut mängden väte på produktsidan.
Då mängden vatten ökar, ökar också mängden syre på produktsidan.
Steg 3: Vi har 2 syreatomer bland utgångsämnen medan det på produktsidan finns 4 syreatomer. Vi balanserar mängden syre med att skriva koefficient 2 framför syrgasen.
Kontroll: Vi räknar antalet atomer när vi balanserat färdigt. Vi har ett kol på båda sidorna av reaktionspilen. Vi har fyra väten på båda sidorna av reaktionspilen och vi har fyra syren på båda sidorna av reaktionspilen. I den här reaktionen finns inga laddningar som skulle behöva tas i beaktande så reaktionslikheten är i balans. Vi kan lämna bort siffran för koefficienten 1 och skriva:
Öva balansera följande reaktioner. Du kan t.ex. kopiera dokumentet och skriva in siffror i det. (Lösningarna finns på sid 2 i samma dokument, du hittar dem med att skrolla neråt)
University of Colorado har gjort ett övningsspel om att balansera reaktionslikheter och det råkar finnas på svenska också. Spelet har en introduktion (övningsversion) där du lär dig hur du skall använda spelet samt tre nivåer av reaktioner att balansera. Totalt kan du i spelet övat dig på att balansera 15 kemiska reaktioner (+ tre reaktioner i introduktionen).
Spelet hittar du här: PHET: Balansera reaktionsformler