I en kemisk reaktion bryts bindningar och nya bildas. Ämnena får nya egenskaper, t.ex. förändras utseendet, smältpunkten eller lösligheten för ämnet. Det mesta inom kemin baserar sig på att studera olika kemiska reaktioner.
En kemisk reaktion kan beskrivas på tre olika nivåer:
Makroskopisk nivå: Det vi ser. Med bilder, video eller med ord. T.ex. att degen jäser och blir dubbelt så stor som den var för 30 minuter sen.
Mikroskopisk nivå: Med molekylmodeller och tredimensionella bilder. T.ex. för att förklara hur glukosen delas upp i etanol och koldioksid då degen jäser.
Symbolisk nivå: Med reaktionslikheter som som beskriver i hurdana förhållanden ämnena reagerar. Då ser vi t.ex. att ur en glukosmolekyl bildas två etanolmolekyler och två koldioksidmolekyler.
I tidigare kurser har vi lärt oss om förändringar i aggregationstillstånd samt om att lösa upp ämnen i lösningsmedel. Dessa fenomen är fysikaliska förändringar där ingen kemisk reaktion sker.
Förändringar i aggregationstillstånd beror på temperaturen. T.ex. smälter en isbit då vattnets temperatur stiger tillräckligt mycket. Vatten är i fast form och övergår i vätska, men vi kan kan bilda en ny isbit genom att enkelt sänka vattnets temperatur. Också övergångar mellan de övriga aggregationstillstånden är lätta att återställa. Repetera aggregationstillstånden och övergångarna med följande bild.
De traditionella aggregationstillstånden är fast, flytande och gas och dessa anges ofta också i samband med reaktionslikheter.
Som fysikaliska förändringar räknas också upplösning av ett ämne i ett lösningsmedel. T.ex. då koksalt blandas med vatten. Saltet solvateras, alltså löser upp sig, men går lätt att återfå som saltkristaller då vattnet får avdunsta.
Är följande fenomen kemiska reaktioner eller fysikaliska förändringar? Klicka på rätt knapp under varje bild. Vid rätt svar ändrar knappens färg till grön.
Bilderna för testet är från Pixabay.com (publicerade som Public Domain).