Handboken

All undervisning utgår från Skolverkets läroplan (2022); centralt innehåll samt betygskriterier är hämtade från Skolverket och är gjorda mer konkreta som lärandemål (kallas för learning outcomes på engelska). Ett lärandemål innebär att din inlärning ska få tydliga målbild (Biggs & Tang, 2011) tills dess att ett betyg sätts enligt kursens betygskriterier.

Feke strävar efter att lära ut innehåll enligt evidensbaserat effektiva metoder. Som elev får du nya kunskaper och förmågor, öva på analys i sociala sammanhang för att bli en välfungerande samhällsmedborgare. Du som elev, dina klasskamrater och Feke själv kommer att hjälpas åt med att skapa ett gott klimat där vi kan vara oss själva, utvecklas som person och trivas.

Du, precis som Feke och alla andra, måste visa hänsyn och bidra till detta goda klassrumsklimat. Feke har höga förväntningar på dig som elev, både gällande eget ansvar över dina studier och att respektera skolgången du kommer att ha tillsammans med dina klasskamrater. Undervisningen utgår från att du är trevlig, kommer förberedd och visar intresse för att få den bästa upplevelsen av undervisningen.

Det är positivt för din utveckling om du läser, lyssnar, iakttar och diskuterar både i skolan och självständigt.  Eftersom en större del av undervisningen sker digitalt kommer även uppgifter, test, och prov att vara digitala. Du måste ha med dig en fungerande dator eller surfplatta till varje lektion. 

Varje kurs är modulär och därmed kan ordningen rörande det vi lär oss och våra prov anpassas efter elevernas önskemål. Kurserna har däremot alltid ett fast antal lektioner och varje lektion är numrerad och lättillgänglig (till exempel MMS-1 eller U-3). I engelska består en modul av tolv (12) lektioner och i religionskunskap tio (10) lektioner. 

En lektion är vanligtvis 80 minuter och är uppdelad i tre delar á cirka 20 minuter. Varje lektion har ett specifikt lärandemål för just den lektionen. Feke börjar lektionen med att förklara vad lärandemålet är, tar närvaro och går slutligen igenom lektionens tre delar:

• En något enklare övning, till exempel att lyssna på en föreläsning, repetition av föregående lektion eller test av hemläxor. Symboliseras med att så frön.

• En mer detaljerad övning, till exempel högläsning, lösa problem eller språkutvecklande övningar. Symboliseras med att vattna fröna som såtts.

• En mer nyanserad övning som ofta är mer självständig, till exempel gruppdiskussioner eller korta presentationer från den detaljerade övningen. Symboliseras med att dina frön växt till sig.

Mellan dessa tre delar tar vi korta pauser på ca 5 minuter enligt Spaced learning (Kelley & Teke).

Som elev kommer du att ha lärandemål (learning outcomes) som Feke visar upp genom att formulera vad en framgångsrik elev ska kunna. Till exempel:

"En framgångsrik elev ska kunna.

• beskriva judendomens, kristendomens och islams gudsbild"

Utifrån de lärandemål som du fått kommer du att ha en lärandematris där Feke har en nivåskala från 1-4: 

1. Inte där än betyder att du som elev inte kan beskriva på en tillfredsställande nivå, till exempel på grund av bristande kunskap eller frånvaro från prov.

2. På väg mot en E-nivå betyder att du visat kunskaper på ett ytligt vis, ofta genom kortare förklaringar.

3. På väg mot en C-nivå betyder att du kan beskriva, förklara eller motivera med längre resonemang där du använder dig av exempel och detaljer, till exempel centrala begrepp.

4. På väg mot en A-nivå betyder att du kan beskriva, förklara eller motivera med längre resonemang, fylliga detaljer och exempel, som du jämför och problematiserar utifrån den teori vi lärt oss.

Som du märker får du som elev inte betyg på enskilda delar av kursen. Du kommer att få framåtsyftande återkoppling genom bedömningar där jag berättar för dig hur du utvecklat just de kunskaper och förmågor vi övat på. Anledningen till att du inte får betyg är för att forskning visar betygsättning kan ha en negativ inverkan på din motivation.

Du kommer att få flera tillfällen att lära dig och Feke kommer att ge dig flera chanser att reflektera över ditt nuläge i kursen. Det i slutet av kursen som ett betyg sätts.

Se filmen "Att sätta betyg" av Skolverket för mer information.

Under kurs får du som elev bedömningar vid flera tillfällen:

• Under lektionstid får du direkt återkoppling av Feke, till exempel hjälp med uttal av ord, förklara begrepp eller faktafel

• Dialog utifrån din självskattning

• Kamratbedömning

• Hemläxor och läxförhör

Syftet är att eleven själv kan bedöma sitt eget lärande men även bli varse om hur andra gjort för att nå måluppfyllelse. Slutmålet för varje nivå är att eleven gör nya framsteg samt får en förståelse för sin utveckling inför kommande utmaningar. Alla prestationer dokumenteras löpande av Feke på vår lärplattform. 

Vad händer om du är missnöjd med din bedömning eller betygsättning? Feke erbjuder då frivillga examinationsuppgifter, vanligtvis gamla nationella prov som även bedöms av en annan lärare. 

Nedanför hittar ni allmän information om ordningsregler som vi följer under lektionstid. Ordningsregler bestäms gemensamt av Feke  och klassen så att den anpassas efter klassens behov (med några lagstadgade undantag, så som närvaro och mobilförbud). Det är viktigt att läraren och eleverna följer reglerna och respekterar varandra. Fekes grundläggande ordningsregler är:

• Alla elever förväntas delta aktivt under varje lektion. Ditt namn kommer att slumpmässigt dras genom ett system med glasspinnar. Du kan alltid passa, men det är bättre att be om hjälp och försöka visa det du kan. 

• Grupper slumpas under lektionstid för att lära dig att samarbeta med olika personer. 

• Du som elev ska alltid lyssna på andras presentationer. 

• Elever utan material (dator, skrivpapper, penna), som stör andra och/eller är respektlösa kommer att bli ombedda att lämna klassrummet (för information om CSN-bidraget och hur det påverkas, se här). 

• Endast när kursen är slut och alla kunskaper samt förmågor har testats kan ett slutgiltigt betyg ges. Betyg kommer därmed inte att ges ut till enskilda uppgifter.

• Elevens agerande i klassrummet är en del av elevens självskattning under titeln ”inställning, fokus och arbetsro”. Den informationen delas med både lärare, elev, mentorer och föräldrar. 

• Fusk leder till att elevens prestation bedöms som betygskriteriet F och eleven anmäls till biträdande rektor för en skriftlig varning. Kränkningar, diskrimineringar eller annat respektlöst beteende leder också till en varning. En varning kan leda till avstängning. 

• Enbart betyget F kan kompletteras. Extra inlämningar för att höja betyg tillåts inte. 

Alla elever har rätt till stöd och särskilt fokus har lagts på att stötta de elever som behöver extra anpassningar.  Klicka här för mer information om anpassning och särskilt stöd. 

Diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder tas upp inom ramen för Fekes undervisning.

I kursen Religionskunskap 1 berörs samtliga diskrimineringsgrunder vid flera tillfällen: under uppstartens etikdiskussioner, rörande identitet samt trosuppfattningars syn på vad som är ett gott liv.  Kursen problematiserar mänskliga rättigheter, etik och diskriminering utifrån religion och trosuppfattningar.

I kursen Engelska 7 berörs samtliga diskrimineringsgrunder vid läsning av skönlitteratur, dikter och debatter. Till exempel läser eleverna  novellen The Color Purple som handlar om förtryck, vilka diskuteras utifrån kolonialismens historia samt postkoloniell teori.

Spaced/retrieved learning innebär att elevernas lektioner baseras på 10-20-minuters cykler där eleven får ta del av innehållet som hen ska lära sig i 10-20 minuter, sedan vila 5-10 minuter, sedan upprepas föreläsningen följt av ytterligare en paus på 5-10 minuter och slutligen genomförs en sista 10-20-minuterföreläsning (för mer läsning, se Kelley & Whatson, 2013;  Bradley & Patton, hämtad 2019-07-31). Föreläsningarna konstrueras utifrån variationsteori för att skapa en varierad bild av ämnet.

Cornell notes och guided notes beskriver två sätt att ta anteckningar under föreläsningar. Forskning visar att elever som tar anteckningar och använder dessa minns mer och lär sig innehåll på ett mer framgångsrikt vis (https://en.wikipedia.org/wiki/Cornell_Notes  & https://en.wikipedia.org/wiki/Note-taking#Guided_notes). Cornell notes används under alla föreläsningars första del där eleverna tar anteckningar för hand (till skillnad från den vanligtvis digitala undervisningen) eftersom det visats ha störst effekt på inlärning. Guided notes är ett arbetssätt där eleverna får föreläsningsmanuskriptet och det innehåller luckor som de får fylla i. 

Mastery (https://en.wikipedia.org/wiki/Mastery_learning) - här även kallat för bemästring -  innebär att eleven efter en period av inlärning testas på sina kunskaper och enbart passerar till nästa steg om hen uppnått 90 % korrekt på testet. Detta ämnar att säkerställa att alla elever får grundläggande kunskaper och att jag som lärare kan få en överblick. Studier visar på minskad tid för inlärning och goda effekter hos elever med svårigheter att nå måluppfyllelse (Kulik, et. al, 1990; Motamedi, hämtad 2020).

Cognitive apprenticeship (https://www.learning-theories.com/cognitive-apprenticeship-collins-et-al.html) innebär att jag som lärare lär eleverna hur de ska tänka när de löser de problem de ställs inför. Jag skapar modeller och leder eleverna genom dessa så att de får se alla steg som jag tagit när jag löst ett problem som liknar elevernas. Detta försäkrar att eleverna vet hur de ska angripa ett problem när de själv gör detta och kan falla tillbaka på mina tankegångar utifall de känner sig osäkra. I praktiken innebär det att jag antingen föreläser eller spelar in material som eleverna måste ta del av och besvarar frågor kring. 

"Rogue" test och prov har skapats enligt riktlinjerna från University of Waterloo och forskningen av Cunningham, G.K. (1998). Assessment in the Classroom. Bristol, PA: Falmer Press.  /// Ward, A.W., & Murray-Ward, M. (1999). Assessment in the Classroom. Belmont, CA: Wadsworth Publishing Co. För mer information om hur jag valde att konstruera mina provfrågor, läs en forskningssammanställning från University of New Brunswick som ni hittar här.

För att kontrollera min planerings logik (fetstilta punkter är de jag bedömde att jag behövde fokusera särskilt på) utgick jag från Skolverkets kurs "Bedömning och betyg – webbkurs för lärare i grundskolan (åk 7-9), gymnasieskolan och vuxenutbildningen":

• "Varför detta kunskapsområde just nu?

• Vilka delar av ämnets syfte fokuseras?

• Vilka delar av läroplanen och kurs- eller ämnesplanen fokuseras?

• Hur kan jag koppla planeringen till examensmålen (gymnasieskolan)?

• Vad kan eleverna nu? Behöver jag undersöka deras förkunskaper?

• Vad är eleverna intresserade av?

• Hur görs eleverna delaktiga i planering och utvärdering?

• Vad kan en kunnig elev inom detta kunskapsområde?

• Hur utvecklar jag elevernas kunnande genom undervisningen?

• Vilka svårigheter och missförstånd kan finnas?

• Finns relevant forskning eller beprövad erfarenhet som jag kan beakta?

• Hur utmanar jag alla elever i undervisningen?

• Hur kan jag följa elevernas utveckling av kunnandet? Hur ska eleverna visa sitt kunnande?

• Ger bedömningssituationen alla elever, oavsett erfarenhet, bakgrund och motivation, en rättvis chans att visa sina kunskaper och sitt lärande i relation till kunskapskraven?

• Stimuleras elevernas lärande av bedömningssituationen?

• Vad visade min förra utvärdering av undervisningen inom detta område? Vad bör och vill jag förändra?"

 (Skolverket; Wall & Lundgren "Bedömning och betyg – webbkurs för lärare i grundskolan (åk 7-9), gymnasieskolan och vuxenutbildningen", hämtad 2018-05-27)

Denna hemsida och dess material är konstruerat och därmed vinklat ur min kontext och rådande diskurs. Denna kommer jag att beskriva här för att tydliggöra varför den ser ut som den gör.

Diskussioner syftar till att låta eleven vara i centrum och bidra till innehållet. Eleven har friheten att uttrycka sina egna åsikter och olika tankesätt ska välkomnas för debatt. Inget synsätt ska i diskussionstillfällen bli underminerat såvida det inte ingår i ett vetenskapligt diskussionforum där syftet är att bryta ned argument. Antidemokratiska idéer tillåts inte enligt svensk lag. 

Jag utgår från en vetenskaplig ansats till religionskunskap. Kursen Religionskunskap 1 närmas ur ett perspektiv där alla religioner är lika värda och utbildningens syfte är att skapa förståelse för dessa (snarare än övertygelse). 

Diskussioner inom både engelska och religion har moraliska eller etiska förhållningssätt med syfte att utmana och utbilda eleverna för att kunna ta resonliga beslut enligt deras egna synsätt. Detta innebär att känsliga ämnen tas upp som berör de sju diskrimineringsgrunderna (DO, 2019). Personlig frihet och utveckling är kärnan i en svensk utbildningskontext (Skolverket, 2019).