Resan till Dalarna 1734

Två år efter Lapplandsresan reser Linné till Dalarna. Resan finansierades av landshövdingen i Falun Nils Reuterholm (1676- 1756) personligen. Reseberättelsen Iter Dalekarlicum utkom först 1889 och var skriven på svenska, men med vetenskapliga namn och begrepp - ofta som långa stycken - på latin.

Den tryckta reseberättelsen saknar kartbilaga. Handskriften däremot innehåller en handritad karta med titeln Geographisch Afrijtningh af Öster och Väster Dalarna sampt Särna och Idre Sochnar med thess Siögar Elfwer och Strömar. Uggla antar att det var landshövding Reuterholm som ställt denna karta till Linnés förfogande.

Enligt Arvid Uggla medförde Linné kartan över Öster- och Wästerdalarna på sin resa genom Dalarna "varom vikningen såväl som smutsfläckar bära vittne". Uggla menar emellertid att mycken hjälp kan Linné inte ha haft av den tillhandahållna kartan vid planeringen av färdvägen i Dalarna. Han var nog mest beroende av upplysningar från befolkningen och från anlitade vägvisare. Likartat tycks, enligt Uggla, förhållandet ha varit långt senare.

Kartan avbildas av såväl Uggla (1953) som av Bo G Nilsson (1978). Enligt Uggla är kartan troligen från 1600-talet. En ny upplaga av Dalaresan och Bergslagsresan utkom under 2007. De så kallade diagnioserna - längre beskrivningar av djur och växter - ursprungligen avfattade på latin finns i och med nyutgåvean översatta till svenska.