Lapplandsresan 1732
Linnés resor till de svenska provinserna inleddes 1732 med en resa till landets nordligaste delar, den så kallade Lappländska resan. Resan finansierades av Vetenskapssocieteten i Uppsala. Reseskildringen Iter Lapponicum skrevs på latin, översattes till engelska 1811, och publicerades på svenska först 1889, således över hundra år efter Linnés död.
Olof Rudbeck den yngre [1660-1740] företog redan 1695 en resa till Lappland. Denna resa antas vara en förebild för Linné vid planeringen av hans egen lapplandsresa. Rudbecks skissbok från resan publicerades i faksimil 1987.
Andreas Bureus lapplandskarta från 1611. Källa: Landet under dina ögon, Kungliga Biblioteket, utställningskatalog 149, 2006
Linné har egenhändigt tecknat en enkel karta som beskriver färdvägen under Lapplandsresan. Den med blyerts tecknade kartan ingår inte i dagboken från resan och antas vara utförd efter resans fullbordan.
Theodor Fries skriver om kartor i sin utgåva av Iter Lapponicum: "Bifogats hafva ock trenne bland Linnémanuskripten i London anträffade kartor. En av dem är af Linné med blyertspenna konstlöst verkställd med ledning av någon gammal karta, och härpå har han, antagligen efter hemkomsten, utprickat hela den väg, som han tillryggalagt från och åter tillbaka till Uppsala. De begge andra kartorna äro däremot synnerligen väl uppgjorda av lantmätaren O S Nauclér [1626-1706] och havfa utan tvifvel af Linné medförts under färden. Den ena af dem [över Lule älv] finnes ock infästad i den ofvan omtalade volymen, under det att den andra [Torne älv], jämte pass och rekommendations- skrifvelser, intill nuvarande tid legat förvarad inom dagbokens gamla skinnpermar."
En faksimilupplaga utgiven av Kungliga Skytteanska Sällskapet (redaktion R Jacobsson och S Fries) utkom 2005 och innehåller Linnés egen karta. Nauclérs båda kartor finns avbildade i en artikel av Sigurd Fries i Thule år 2005.
Kartor över Lappland och vägen dit:
1611 Andreas Bureus Lapponiae, Bothniae, Cajaniaeque Regni Sveciae privinciarum septentrionalium nova delineatio
1642 Olof TRESKs karta över Kemi lappmark
1643 Olof TRESKs karta över Torne lappmark
1660 Olof (Olaus) Simonsson Nauclér (Nauclerus) kartor över Luleälven med omgivningar respektive över Torneälven med omgivningar
1698 Erik Dahlberg överlämnar sin samling av svenska provinskartor, med bl.a. kartor över Härjedalen och Medelpad, till kung Karl XII
1703/1717 Landtmätare Christoffer Jacobsson Stenklyfts Geographisk charta uppå de ordinarie landswägar samt posthollen och gästgifwaregårdarne ifrån Wästerbotten igenom Ångermanland, Medelpad, Jemteland, Hellsing. och Gestrikeland till Elfkarleby uti Upland
1706 Guillaume de l´Ísles Carte des Couronnes du Nord, ritad i Paris men helt eller delvis baserad på svenskt kartmaterial
1732 Resan till Lappland. Reseberättelsen publiceras på svenska först 1889. [Nauclérs och Linnés kartor återfinns i en utgåva av Th M Fries från 1913. Lapplandsresan finns även i en kommenterad, komplett upplaga i tre band från 2003]
1737 Lantmätare Nils Brunnholms Geographisk Charta öfwer Wästerbotns Höfdingedöme (ingår i Vägkarteboken)
1741 C W Cederhielms karta över Wäster-Norrland, af [Kartan ingår i Arwid Ehrenmalms Resa igenom Wäster-Norrland (---) anstäld uti juli månad 1741]
Omkring 1750 Charta öfwer Påstwägarne uti Wästerbotn