Lantmäterikontoret,

Jacob Faggot och kartorna

Resor hit och dit genom Riket

Redan i 1643 års instruktion för den geografiska kartläggningen av Sverige var vägar ett viktigt inslag. För samfärdsel och postgång liksom för militära behov var det angeläget att veta vägarnas sträckning och längd, liksom placeringen av skjutshåll och gästgiverier. Under senare delen av 1600-talet upprättades en del vägkartor för län och härader, som förutom landsvägarna också redovisade städer, kyrkor, säterier, post- och gästgivargårdar, byar och hemman längs vägarna. Redan under slutet av 1600-talet samlade Erik Dahlbergh (1625-1703) - skaparen av Svecia Antiqua et Hodierna - ihop kartor över svenska provinser, ritade om dem i enhetligt format och överlämnade dem till kung Karl XII. I ett brev till kungen den 18 augusti 1698 anger han motivet till detta arbete: "Konungen (---) varder för sitt rikes välfärd och säkerhet esomoftast förorsakad att göra åtskilliga resor hit och dit genom riket". Bland dessa provinskartor ingick kartor över "Linnés landskap" Gotland, Västergötland, Öland, Dalarna (Stora Kopparbergs Höfdingedöme), Skåne och Lappmarken.

Från 1700-talets början finns en del vägkartor som upprättats i samband med att nya postvägar kom till. I juli 1730 ålades Kongl. Lantmäteri Contoiret, genom kunglig befallning, att utarbeta nya kartor över alla allmänna lands- och postvägar i Sverige och Finland. Sådana upprättades av lantmätarna under åren 1731-1737. Kartorna renritades i det centrala lantmäterikontoret åren 1735-1742, där de fortfarande förvaras inbundna i Chartebok öfwer Landswägarna uti Swea och Göta Riken. Av "Linnés landskap" återfinns kartor för Skåne, Kalmar län (inklusive Öland), Dalarna och Kopparbergs län, men inte för Gotland, Wästergötland och Lappland.