Avstånd och dagsetapper under resan till Lappland

Resan till Lappland blev den längsta av Linnés landskapsresor i såväl tid som rum. Linné hade den 15 december 1731 inlämnat en ansökan till Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala. I en påminnelseskrivelse till Vetenskapssocieteten den 14 april 1732 uppskattar Linné resans längd till 240 gamla mihl. Vid sin summering räknar Linné inte in avståndet tillbaka till Uppsala.

Efter hemkomsten inkommer Linné till Vetenskapssocieteten med en "Kort Relation angående den af Kongl. Wettenskaps Societeten genom egen bekostnad anstälde Resa till Lapland uti Historia Naturali åhr 1732 förrättad utaf Carolus Linnaeus Med et Hist natur stud". Linné har nu – efter resans genomförande – reviderat sin uppfattning om resans längd. Två uppgifter förekommer: dels 689 mihl, dels 623 mihl. Sten Selander har framfört uppfattningen att Linné inte gärna kan ha rest mer än endast cirka 350 mil det vill säga hälften av de angivna 689 mihlen.

Kungliga Skytteanska Samfundet har i sin nyutgåva av Iter Lapponicum (2003) angett de avstånd som Linné med sannolikhet färdades på den aktuella resan. Under resans 152 dagar färdades Linné enligt Samfundets beräkningar sammanlagt 490 mil (motsvarande 460 gamla mihl), varav 246 mil till häst och 244 mil till fots eller med båt. Linné färdades således i medeltal över 3 mil per dag. Den 80 mil långa sträckan mellan Torneå och Åbo tillryggalade Linné på 15 dagar med 2 dagars uppehåll i Wasa. Således 6 mil till häst per resdag!

Dessa siffror kan jämföras med resan på Gotland där Linné red 40 mil på 20 dagar, det vill säga i medeltal 2 mil per dag. I Skåne, där Linné färdades med häst och vagn, blev de genomsnittliga dags-etapperna måttliga 1,4 mil.