"Från Alkavaare i norr till Östra Vemmenhög i söder"
Provinsresorna (1732-1749) och kartorna
"Från Alkavaare i norr till Östra Vemmenhög i söder"
Provinsresorna (1732-1749) och kartorna
Linnés inhemska resor inleds med resan till Lappland 1732. Linné skildrar avfärden från Uppsala på följande sätt: " ... Med detta reste jag från Upsala stad den 12 maj 1732, som var en fredag kl. 11, då jag var 25 åhr gammal på ett halvft dygn när".
Efter att ha rest längs hela norrlandskusten, och därvid passerat Gestrica, Helsingia, Medelpadia och Angermannia samt korsat det inre av Lappmarken (Laponia Lykselensis och Laponia Lulensis), och fjällvärlden (Fiellen) samt gjort ett kort besök i Norge (Norvegia), återvänder han till Uppsala via Österbotten (Ostrobotnia), vid denna tid Sveriges östligaste landsdel. Den 10 oktober 1732 återvänder han till Uppsala med kommentaren: " … kom lyckligen kl. inemot 1 om dagen till Upsala".
Carl Linnaeus. Målning av J H Scheffel, 1739
Läs mera om landskapsresorna och landskapskartorna:
Resan till Öland och Gotland 1741
Titta även på webbversionen av SNAs karta över Linnés resor i Sverige
Linnés reor i Sverige. Källa: Växter och djur, Sveriges Nationalatlas, 1996
Linné sammanfattar sina intryck och upplevelser på titelbladet till den ursprungligen på latin avfattade reseberättelsen Iter Lapponicum på följande vis – en sammanfattning som lika väl skulle kunna avse hela sviten av landskapsresor:
Småland har födt mig
Sverige har jag genom rest
Jordens 450 alnars djupa inälfvor beskodat
I wädrets högd till en mihl långt upklyfvet
Sommar och Winter på en dag åskodat och på samma
dag lefvat i
Moln har jag genom gåt
Werldsens ända har jag besökt
Solenes härberge öfver natten åskodat
Rest på ett åhr till lands 1000 mihl.
Två år efter resan till Lappland (1734) reser Linné till Dalarna. Sju år senare (1741) företas resan till Öland och Gotland. Den kombinerade reseberättelsen - Carl Linnaei Öländska och Gotländska resa - är den första som skrivs på svenska och utkommer först 1745. Redan året efter (1746) reser Linné till Västergötland. Tre år därefter (1949) genomför Linné den sista av sina landskapsresor, denna gång till Skåne. Avresan från Skåne den 2 augusti 1749 beskriver Linné på detta sätt: " … lämnade Skåne med så mycken längtan, som vi med nöje besett detta land, vilket icke allenast ibland alla svenska är det behagligaste, utan ock tävlar med de mesta i Europa".
Huvudvägarna i Sverige sammanställda från Postverkets länskartor utförda med Kungl. Maj:ts tillstånd 1746. Källa: Eliz Lundin, Postvägar: postkontor och postvägar i 1750-talets Sverige, 1998