Brunnsmuseets arbete med att digitalisera historiska källtexter och litteratur är viktig del för att bevara och berätta om Sätra Brunns historia. Brunnsmuseets stadgar anger att den ideella föreningens ändamålsparagraf är ”att verka och samverka för att de historiska värdena på Sätra Brunn bevaras och tillgängliggörs”.
Vi tycker att digitalisering av böcker och skrifter borde vara mer än enbart inskanning. Det borde vara att skapa digitala kulturarvsresurser som utnyttjar teknikens möjligheter till förbättrad läsbarhet och verktyg för att kunna använda resursen som källmaterial, såsom textsökning. Digitaliseringen borde utnyttja möjligheterna till OCR och olika plattformar för digital distribution.
Sätra brunn 300 år är en jubileumsbok utgiven 2001 av Sätra brunns vänförening. Boken är en antologi med 36 enskilda kapitelförfattare. I samband med Kulturarvsdagen 2022 publicerade Brunnsmuseet en första version av antologin som e-bok.
I projektkommittén för boken ingick bl.a. Nils-Johan Höglund (bilden).
Ove Hidemark föddes den 25 februari 1931 i Stockholm. Han utbildade sig till arkitekt och blev senare även professor i äldre byggnadsteknik och restaurering vid Konsthögskolan. Hidemark räknas som ett av de tre största namnen inom restaureringskonsten i Sverige. Sommaren 1963 blev han inkopplad för ombyggnad av Biskopsgården på Sätra Brunn.
Från Ove Hidemark har vi publicerat artikeln Att anlägga en surbrunn samt vårdplanerna Vård- och underhållsplan och Vårdplan för parker och utemiljöer.
Författaren Dagny Larsson föddes den 15 februari 1922 i Norrbyås utanför Örebro. Hon utbildade sig tidigt till sömmerska vid Örebro tillskärarakademi. Hon gifte sig 1946 med bonden Sven Larsson och blev bondhustru. Paret fick tillsammans barnen Gunilla och Jan. Familjen flyttade från Svens fädernegård vid Sannahed i Närke till Hebo vid Sätra Brunn.
Hon arbetade många år vid studieförbundet Vuxenskolan i Sala som hade ingått samarbete med den dåvarande verksamheten vid Sätra Brunn. Inom ramen för detta arbete startade hon ett stort antal studiecirklar i litteratur vid Sätra Brunn.
Författaren Ruth Rosenius-Högman föddes 1888 i Västerfärnebo, 15 km från Sätra Brunn. Hon växte upp med sin för hembygden hängivne far, läraren Per August Rosenius som var en av grundarna till Västerfärnebo hembygdsförening.
Ruth bildade ett starkt eget intresse för sin hembygd, och beskrev sig själv som journalist och lokalhistoriker. Hennes koppling till Sätra Brunn är bred. Hon var både där som brunnsgäst, lärarinna (alternativt lärarvikarie) i Sätra Brunns byskola och i rollen som journalist och författare gjorde hon flera egna intervjuer och reportage från Sätra Brunns kurort. Ruth avled 1963.
Författaren Petrus Tersmeden föddes 1849 på släktgården Hellby säteri, nära Tillberga utanför Västerås. Han utbildades i det militära och nådde den höga positionen som major vid Kungliga Västmanlands Regemente i Västerås.
Petrus pensionerades och tog fullständigt avsked ur krigstjänsten 1909. Några år senare gav han ut Sätra Brunns krönika, som är hans enda bok. Det finns flera belägg för att släkten Tersmeden som framstående adelsfamilj i Västerås besökt Sätra Brunn i flera generationer, som del av första klassens gäster. Petrus förekommer också som en av sju personer som förvaltade den donationsfond som upprättats inför brunnsintendenten Ragnar Fribergers 50-årsfond. Petrus Tersmeden avled 1934.
I en ny release av webbplatsen som publicerades den 28 maj 2021 har vi samlat samtliga e-böcker på en egen sida. Dessa sidor kallar vi Ett författarskap i historien, och de består av ett utförligt författarporträtt, vad som sagts om boken, hur boken kommit till samt extramaterial med utgångspunkt från författaren och boken.
I arbetet med dessa e-boksprojekt har vi tagit fram tre olika utgåvor som har olika fördelar och passar för olika användningsområden. De tre formaten kallar vi omflödesbar, rekonstruerad och inskannad. Läs gärna mer via länken nedan.
Hitta inspelat material på vår YouTube-kanal
» Avsnitt ur Open Sources – en öfversikt af Sätra Brunn under 300 åhr – presentationsfilm till DigiKult 2022. YouTube, 4 minuter.
» Avsnitt ur Digitalt tillgängligt kulturarv – vårt arbete för att öppna upp de historiska källorna, föredrag i samband med 5-årsjubileet av Open Sources under Kulturarvsdagen 12 september 2021. YouTube, 5,5 minuter.
» Digitalisering av historiska källtexter – om digitalisering och utgivning av e-böcker, digital föreläsning i samband med Kulturarvsdagen 2020. YouTube, 37 minuter.
Hitta ytterligare material på vår Wikipedia GLAM-portal
» Digitalisering av historiska källtexter – delprojektets webbsida på vår GLAM-portal. sv.wikipedia.org.
Digitalisering av historiska källtexter
Geokodade och kartlagda kulturmiljöer