Petrus Tersmeden

Ett författarskap i historien

Författaren Petrus Tersmeden föddes 1849 på släktgården Hellby säteri, nära Tillberga utanför Västerås. Han utbildades i det militära och nådde den höga positionen som major vid Kungliga Västmanlands Regemente i Västerås.

Petrus pensionerades och tog fullständigt avsked ur krigstjänsten 1909. Några år senare gav han ut Sätra Brunns krönika, som är hans enda bok. Det finns flera belägg för att släkten Tersmeden som framstående adelsfamilj i Västerås besökt Sätra Brunn i flera generationer, som del av första klassens gäster. Petrus förekommer också som en av sju personer som förvaltade den donationsfond som upprättats inför brunnsintendenten Ragnar Fribergers 50-årsfond. Petrus Tersmeden avled 1934.

Sätra Brunns krönika är den enda i sitt slag som berättar om kurorten Sätra Brunns historia hela vägen från etableringen 1700 – under hela 1700-talet och det långa 1800-talet – ända fram till första världskriget. De flesta mer samtida böcker om Sätra Brunn använder på olika sätt Tersmedens krönika som källmaterial och den är än idag ovärderlig för vår förståelse av brunnens historia. Tersmedens krönika är genom sin detaljrikedom och systematiska disposition en utmärkt källa för den som ämnar att lära sig mer om Sätra Brunns historia.

“den bästa historiken över Sätra Brunn”

Sagt av Nils-Johan Höglund, Sätra Brunns intendent 1962-1992.

Sätra Brunns krönika 1700-1915

Under perioden september 2017 till mars 2019 arbetade Brunnsmuseet med ett projekt som hade målsättningen att digitalisera Petrus Tersmedens Sätra Brunns krönika 1700-1915 och göra den tillgänglig för allmänheten som kostnadsfri e-bok.

Tersmedens krönika är förmodligen den enskilt viktigaste skriftliga källan som finns över Sätra Brunns äldre historia. Det finns inget annat sammanhängande verk som behandlar brunnens första två århundraden sedan etableringen som kurort 1700. Författaren uttryckte även själv höga ambitioner med hur hans arbete skulle användas:

“ett allt större intresse vaknat för gångna tiders kultur [vilket] framkalla en önskan att se dess minnen samlade i en form, tillgänglig för alla.”

Skrivet av Petrus Tersmeden i förordet till Sätra Brunns krönika (1916).

Inlaga

Sätra Brunns krönika består till större delen, 85% av verket, av en kronologisk och kapitelindelad inlaga med blandat brödtext och bilder. Våra utgivna e-boksversioner av krönikan består endast av den del av boken som är brödtext. Bilagor och extramterial ser du under en separat rubrik längre ned på sidan.

Omflödesbar utgåva i formatet epub.

Rekonstruerad utgåva i formatet pdf.

Inskannad utgåva i formatet pdf.

Ytterligare plattformar

Sätra Brunns krönika finns tillgänglig på flera plattformar för fritt samarbete och kulturarv. De två plattformar som är märkta BM är sådana där Brunnsmuseet antingen kontrollerar eller aktivt bidrar till innehållet. Övriga plattformar är sådana som bygger vidare på fritt tillgängligt innehåll där BM inte kontrollerar innehållet.

Medaljörerna, med 13 medarbetare som medaljerats för lång och trogen tjänst vid Sätra Brunn. En av illustrationerna i krönikan, återfinns på sidan 221.

Bilagor och extramaterial

Sätra Brunns krönika är också värdefull för dess omfattande och uttömmande sammanställningar som lagts till som bilagor i boken. Här nedanför hittar du länkar till alla bilagor antingen som originalbilder på Wikimedia Commons eller som originalsidor i Alvin portal. Bilaga III finns dessutom som transskriberad sammanställning nedan.

Förteckning över bilagor

Bilaga I Afrijtning på Kijla Brunn, U.U.B. (visa kartan)
Bilaga II Karta öfver Sätra Brunns kurort 1913 (visa kartan)
Bilaga III Öfversikt af Sätra Brunns Topografi (s. 243-257)
Bilaga IV Brunnspredikanter vid Sätra Brunn (s. 258-261)
Bilaga V Personregister (s. 262-272)
Bilaga VI Ur Floran vid Sätra Brunn (s. 273-277)
Bilaga VII De olika myntsorterna från Carl XII till Gustaf V (s. 278-279)

Karta över Sätra Brunn 1913.

Bilaga III – Öfversikt af Sätra Brunns Topografi

Materialet består av 389 observationer hämtade ur fem olika kartor från tre olika århundraden. Observationerna gäller i huvudsak byggnader, källor och allmän vegetation. Kartorna är upprättade 1720, 1796, 1820, 1868 och 1913.

Visa sammanställning över kartor

Fotografi föreställande en folksamling vid Brunnshuset på Sätra Brunn år 1913. Ungefär samtida med utvigningen av krönikan.

Almqvist & Wiksells anslagstavla i hörnet Västra Ågatan - Drottninggatan, Uppsala. Tersmedens krönika lär ha synts här i samband med utgivningen år 1916.

Tersmedens källmaterial

Genom ett gediget källmaterial har Petrus Tersmeden kunnat rekonstruera stora delar brunnens tidiga historia. Under 1700-talet finns mestadels skriftliga dokument i form av brev och protokoll att tillgå. Från att Drätselnämnden inrättas 1870 blir dess protokoll ett flitigt använt källmaterial om den ekonomiska förvaltningen. En större mängd brev begagnas, vilka flera är återgivna i sin helhet. Breven har hämtats framförallt från Uppsala universitetsbibliotek och ett betydligt antal från Riksarkivet. Författaren framhåller själv att det tidigare otryckta materialet oftast fått behålla källtextens ursprungliga stil och stavning, men att detta inte är helt konsekvent. Därför varierar texternas ålder och komplexitet genom boken.

Tersmeden framhåller särskilt Rådmannen Abraham Abrahamsson Hülphers (1734–1798) namn och gärning; ”De anteckningar [i Västerås stifts bibliotek], han gjorde under sina besök vid brunnen, grundade hufvudsakligen på samtal med då lefvande gamla personer, hvilka mindes SKRAGGE och hur det då var vid Sätra, äro nästan den enda källa, ur hvilken alla de, som hittills sysslat med att berätta om Sätra, haft att hämta sin kunskap.” Hülphers beskrivs i sin Wikipedia-artikel som ”skriftställare, topograf och genealog.”

Tersmeden har även själv gjort ett antal intervjuer med personer på brunnen. Dessa informanter beskrivs oftast endast med ytliga attribut och är inte namngivna. Upplysningarna skiljer sig också i karaktär. En gammal man som verkade som klockare i Sätra lämnade några erinringar från professor Glas intendentperiod, 1853–1856. Mannen nämner ett antal återkommande gäster från denna tid, däribland Häradshövdingen, sedermera Statsrådet och Talmannen Pehr von Ehrenheim. Ett annat exempel är att några ”ännu lefvande gamla personer” berättar om den åldrige professor Romansson, ”hur han hvarje dag på en gammal svart bondhäst, hyrd för tillfället, red omkring och inspekterade”.

Vårt arbete med Tersmedens krönika går tillbaka till 7 september 2017, då ett förslag formulerades om ”[a]tt digitalisera Petrus Tersmeden Sätra Brunns krönika 1700-1915 och göra den tillgänglig för allmänheten som kostnadsfri e-bok”. Detta var möjligt efter att upphovsrätten för boken löpte ut 2004 (sjuttio år efter författarens död).

Brunnsmuseet lät beställa och bekosta en digitisering av Sätra Brunns krönika, som genomfördes av Uppsala universitetsbibliotek med deras originalexemplar i oktober 2017. Sedan dess har vi tagit arbetet vidare med att korrekturläsa och bearbeta text, formatera rubriker och textstycken, beskära och placera in bilder på sin respektive plats, med mera. I mars 2018 gjordes en första utgåva färdig i e-boksformatet epub. Den 29 mars 2019, dagen då Petrus Tersmeden skulle ha fyllt 170 år, lanserade vi Sätra Brunns krönika på en av världens största plattformar för e-böcker, Apple Books Store och därefter har vi fortsatt med att publicera boken i flera olika utgåvor och versioner.

I samband med Kulturarvsdagen 2023 publicerades en ny, egen bearbetning av den inskannade boken samt separata nedladdningar för samtliga av bokens delar och kapitel. Dessa kan laddas ned från vår nedladdningsportal.

Ladda ned enskilda kapitel