Samuel Skragge
Ett författarskap i historien
Samuel Skragge är Sätra Brunns grundare. Med stöd av sin läromästare Urban Hjärne så lät Skragge köpa en bit mark med en naturlig källa på gränsen mellan Fläckebo och Kila socknar i Västmanland. Han lät runt källan anlägga Sätra Brunns kurort.
Efter studier i medicin vid Uppsala universitet hade Samuel begett sig utrikes för fortsatta studier i nederländska Franeker, vid det universitet som grundats i staden blott hundra år tidigare. 1684 disputerade han pro exercitio efter försvar av Dissertatio medica de hæmorrhagia och samma år till doktorsgraden för De Paralysi.
Därefter begav han sig på studieresa i England för att 1685 återvända till hemlandet där han omgående anställdes som en av flera provinsialläkare (medicus) i Västmanland. I denna position var han särskilt intresserad av surbrunnar och företog sökande efter källor under sina resor runtom i Bergslagen.
Skragge upptäckte i slutet av 1600-talet en hälsokälla vid Viksberg på Södertörn och han var också verksam vid Urban Hjärnes Medevi Brunn. Sammanlagt 13 somrar kom han att tjänstgöra vid Viksberg och Medevi.
Skragge kunde själv inte närvara under den första terminen på Sätra Brunn 1701, då han bundit upp sig för ännu en säsong i Medevi. Under den första brunnssäsongen besöktes dock Sätra av självaste Urban Hjärne, chefen för Collegium medicum, som lät göra en egen undersökning över vattnets beskaffenhet. Hjärne gav Sätravattnet finaste lovord, vilket beredde vägen för fortsatt verksamhet. Under somrarna 1702 och 1703 var Skragge själv ansvarig brunnsläkare i Sätra och dessa erfarenheter finns bevarade i hans egna skrifter.
Illustration av Bo Svärd, föreställande Samuel Skragge.
Omslagsbild för Skraggekoden.
Vi ska lösa Skragge-koden
Skragge-koden är ett gemenskapsprojekt med syfte att avkoda och tolka Samuel Skragges gamla skrifter. Skrifterna har både äldre språk och stil som gör det svårt för en nutida läsare att avkoda och förstå texten. Därför vill vi genom detta projekt avkoda och bearbeta texten för att skapa förståelse och utläsa vad Sätra Brunns grundare kvarlämnade för eftervärlden. Det är ett omfattande arbete som kommer ta tid och för detta krävs nya metoder och arbetssätt, men vi ska göra det. Vi ska lösa Skragge-koden!
Samuel Skragges tractater är en samling av tre stycken olika skrifter som Samuel Skragge gav ut under en period av 15 år, åren 1688–1703. Den första gavs ut i nyutgåva 1708. Gemensamt för dessa skrifter är att de på olika sätt behandlar surbrunnar och Skragges ambitioner att bilda en egen kurort.
“Anno 1684 om sommaren skulle resa öfwer ifrån Holl- till Engeland, fick jag med på resan — den åhret tilförene af Herr Archiatern utgifne tractat, kallad lilla Wattuprofwaren”
Skragge i förtalet till en av sina tractater, om sin läromästare Urban Hjärne och inspirationen till sina egna skrifter.
Skragges tractater: del 1
Den första av Skragges tractater gavs ut 1688, långt innan Sätra hamnade i första fokus. I denna skrift berättar Skragge istället om den hälsobrunn som han upptäckt vid Viksberg på Södertörn. Den fulla titeln är “Ett kort samtal, om the för någre åhr sedan upfundne surbrunnar wid Wijks-berg, i Upland och Salem sochn; hållet emellan Hydrophilus och Misocrenes och i liuset framgifwit af Samuel Skragge.” Utgiven år 1688; ånyo upplagd 1708.
Första upplagan tryckt i Stockholm av ”Hendrich Keyser, Kongl. Maij:ts och Upsala Acad. Boktryckare” 1688. Andra upplagan även den tryckt i Stockholm, hos ”Kongl. boktr. Johan Henr. Werner” 1708.
LIBRIS-katalogiserad som originalbok (andra upplagan) och digitaliserad utgåva.
Reproduktion: Digitalt faksimil, Stockholm, Kungliga biblioteket 2021. Rekonstruktion: tolkad med AI-språkmodell och korrekturläst genom Wikisource, färdigställd 2024 inom ramen för projektet Skragge-koden. Stort tack till Thuresson för det fina arbetet!
Titelsida i original.
Ladda ned skriften
Här kan du ladda ned första delen av Skragges tractater. Vilket format ska jag välja?
“År 1688, då Skragge var en 28-årig, ung och entusiastisk läkare vid den av honom upptäckta hälsobrunnen Wiksberg, utgav han en fyndig propagandaskrift för hydroterapi, kallad ”Samtal mellan Hydrophilus och Misocrenes,” [Vattenvännen och Källhataren.] /.../ Där låter Skragge sitt språkrör, Hydrophilus, framlägga tidens teoretiska spekulationer om hälsovattnens uppkomst.”
Ruth Rosenius-Högman berättar i sin bok ”Sätra brunn genom tiderna” om Skragges första “tractat”.
Skragges tractater: del 2
Den fulla titeln är “En kort berättelse om the nysz upfundne hälso-källor, på skilnaden emellan Fläckiebo och Kijla sochnar i Wesmanland. Hwad mineralier the hålla, och emot hwilka siukdomar the bäst kunna tiäna, med mera. Stockholm, 1701.”
LIBRIS-katalogiserad som originalbok och digitaliserad utgåva.
Reproduktion: Digitalt faksimil och/eller elektronisk text, Stockholm, Kungliga biblioteket 2018. Rekonstruktion: tolkad med AI-språkmodell och korrekturläst genom Wikisource, färdigställd 2024 inom ramen för projektet Skragge-koden. Stort tack till Ingemar för det fina arbetet!
Titelsida i original.
“Sedan Skragge i första kapitlet redogjort för upptäckten av källorna och i de följande kapitlen för vattnets sammansättning, dess verkan på olika sjukdomar, om brunnsdrickning, bad och diet, ger han i sjunde och sista kapitlet en ”Vpteckning af någre märckwärdige Curer, som, förmedelst Guds välsignelse och desse hälso-kiällors brukande, skedde förledet åhr 1700”.
Ruth Rosenius-Högman berättar i sin bok ”Sätra brunn genom tiderna” om Skragges andra “tractat”.
Ladda ned skriften
Här kan du ladda ned andra delen av Skragges tractater eller korrekturläsa den i Wikisource.
Skragges tractater: del 3
Den fulla titeln är “Kårt författning af några lyckelige curer som skedde om sommaren af åhr 1702. widh de för några åhr sedan upfundne hälszo-källor i Wesmanland, jemte någre til suur-bruns curer hörige frågor, upsatte och upptecknade af Samuel Skragge D. Med Prov. Westm. trijdt af Michaelo Laurelio 1703.”
LIBRIS-katalogiserad som originalbok och digitaliserad utgåva.
Reproduktion: Digitalt faksimil, Stockholm, Kungliga biblioteket, 2020. Digitaliserad på uppdrag av Brunnsmuseet efter internt beslut 3 september 2020. Kostnaden á 292 kronor bekostades av Brunnsmuseet.
Titelsida i original.
Ladda ned skriften
Här kan du ladda ned tredje delen av Skragges tractater eller korrekturläsa den i Wikisource.
“De 54 sjukdomsfall, som beskrivas i boken, voro säkerligen blott en del av de ”lykkelige Curer” som gjorts i Sätra sommaren 1702. /.../ Flera av redogörelserna äro utdrag ur brev. Antagligen har Skragge uppmanat skrivkunniga patienter att insända redogörelser för brunnskurens efterverkningar och detta ej blott för deras egen räkning utan också för närboende brunnsgäster av allmoge.”
Ruth Rosenius-Högman berättar i sin bok ”Sätra brunn genom tiderna” om Skragges tredje “tractat”.
Att begripa en Skragge
Den person som i modern tid mer än någon annan har läst och försökt skapa förståelse för Samuel Skragges tractater tordes vara lokalhistorikern Ruth Rosenius-Högman. I hennes bok ”Sätra brunn genom tiderna” använder hon långa citat och förklarande kontext till Skragges skrifter, som är ett första viktigt steg i förståelsen av dessa gamla skrifter. Denna skrift finns även digitalt tillgänglig här nedan.
Bild föreställande Skragges logementer, ur Sätra brunn genom tiderna, sida 33.
Logotype för europaåret för kulturarv.
Sätra Brunns grundare – En europeisk historia
I samband med det europeiska Europaåret för kulturarv 2018 gav Brunnsmuseet ut en skrift där vi uppmärksammade de många europeiska kopplingarna som föregick Sätra Brunns grundande. I skriften behandlas både Samuel Skragge och hans läromästare Urban Hjärne. Skriften finns på svenska nedan och även på engelska.