En porlande historia

En introduktion till Sätra Brunn

Under 2011 gjorde Erik Borälv och Jeroen Wolfers en film om Sätra Brunn som de lade upp på Vimeo och licensierade som Creative Commons. 2018 tog vi arbetet vidare, uppdaterade bildmaterialet och lade till undertext. Filmen ger en knappt 6 minuter lång intro till brunnen.

Transkribering

OBS! Du kan även aktivera tidskodad undertext i klippet ovanför eller på YouTube.

Nu ska vi bege oss till Västmanland. Tar man landsvägen västerut från Uppsala, eller norrut från Västerås, kommer man till en plats nära Sala där omkring hundra hus finns samlade. De flesta från 1700- och 1800-talet.

Vid sekelskiftet 1700 upptäcktes källorna på det här området på allvar av Samuel Skragge, en man som vid denna tid var provincial medicus, motsvarande dagens distriktsläkare. Efter en längre resa så bodde han själv nära källorna som han hade hört talas om från en god vän. Han prövade vattnet under 32 dagar och fann det så livgivande att han kort därefter köpte området och började bygga en anläggning. Så kunde historien om Sätra Brunn börja.

Det här var en tid när hälsobrunnar var på modet. Det ordinerades att man skulle åka och "dricka brunn" under en tid för att tillfriskna från åkommor, för att läka skador eller för att vila upp sig. Och att dricka brunn innebar att bo på platsen, att gå promenader och inte minst att dricka ansenliga mängder vatten - för att, som det hette, komma vid sunda vätskor. Och någonting som senare kom att karaktärisera Sätra Brunn var att brunnen från början var öppen för almogen, för vanligt folk. Flera andra brunnar var för mer priviligerade härskap, men här var alla välkomna. Även dem som kallades uslingar, riktigt fattiga.

Senare under 1700-talet donerades Sätra Brunn till Uppsala Universitet, som kom att förvalta brunnen i över 200 år, fram in på 1990-talet. 1700- och 1800-talets brunnsdrickande utvecklades i olika faser. På 1800-talet blev det vanligt att man även ordinerades bad i det hälsobringande vattnet.

Och på 1900-talet kom verksamheten på brunnen att övergå i olika former av rehabilitering. En riktigt storhetstid för den här verksamheten kom från 1950-talet till 1980-talet när det offentliga expanderade och skickade många patienter. Och när sedan landtingen som var den stora kunden började spara in under 1990-talet fick driften av brunnen allvarliga ekonomiska problem. 1998 valde Uppsala universitet att försätta brunnen i konkurs.

En stiftelse startade på nytt upp verksamheten 1999 med ett större fokus på privatgäster och konferenser, men kunde inte nå lönsamhet samtidigt som man var tvungen att bära upp brunnens renoveringskostnader. 2001 sattes brunnen på nytt i konkurs.

Men, 2002 så togs då Sätra Brunn över i ny drift av 15 delägare och Sätra Brunn drivs idag vidare med ledorden läkande, lärande, skapande, och har en verksamhet med restaurang, spa, boende, konferenser, historiska guidningar och evenemang. //

Sätra Brunns utveckling under 300 år är intressant på flera sätt, men inte minst är de senare åren sedan övertagandet 2002 spännande att närmare undersöka. Vad kan hända på en plats med hundra hus, om vi lyssnar till dem som varit med som ägare sedan 2002, vilka utmaningar har de ställts inför? Och hur kan verksamhet organiseras, som tar vare både på platsens historia med kulturarvet, och samtidigt hitta en hållbar ekonomisk bäring? De ideella och anställda i samma verksamhet, vilken typ av ledarskap är det som behövs? Och kan vi beskriva Sätra Brunn som samhällsentreprenörer? Och vad innebär i så fall samhällsentreprenörskap? Är dem här och fler frågor finns det möjlighet att utforska genom materialets olika delar.

Innan vi går vidare, kan vi stanna upp vid ett citat ut Elisabeth Manséns bok "Ett paradis på jorden". Vad säger Sätra Brunns utveckling idag om utvecklingen i det omgivande samhället? Hon skriver såhär; "kurorten kan liknas vid ett mikrokosmos, en liten värld för sig. Avskild, annorlunda, och med anspråk på att vara smått paradisiskt." Men kurorten säger också något om det samhälle som omger den, och dem värderingar som råder och styr dess framväxt och utveckling. Om man vill använda den nästan döda metaforen av en spegling måste man hålla spegelvändningens fenomen i minnet. Kurorten är både lik och olik det omgivande samhället.

Förteckning över bildsekvenser