Konstruktionen

Vad är det som gör en Ljungströmare?

Ingenjör Ljungström utvecklade och provade olika lösningar så att entydigt säga vad som gör en Ljungströmare till en Ljungströmare är svårt. Mest iögonenfallande är de dubbla storseglen, men skrovets cirkelbågar och den kraftiga ostagade masten utan bom är nog det ingenjör Ljungström skulle framhålla.

Cirkelbågsskrovet

Ingenjör Ljungström kunde sin strömningslära men även sin produktion. Att kombinera dessa två grenar så elegant som cirkelbågsskrovet är ingenjörskonst av hög klass. (Se även Wikipedia)

Cirkelbågskonceptet för skrovformen

Konceptet för bordläggningen - inget ändträ under vattenlinjen.

Eller som Fredrik på Röda Möllan uttryckte det:

Ett 2-cirkels V-spant innebär på att spantrutan består ett "spantsegment" av en kurva - denna kurva är de facto del av en cirkel. Samma radie gäller för alla spant, det enda som skiljer är dess längd från köl till däck. Detta är grunden för "cirkelbågsskrovet".

Avsikten var därmed att underlätta för byggaren som då endast behövde en mall för att limma upp alla spanten. Kurvan som spanten ger möts i kölen som därmed ger en V-form Att bygga båt med ett helt cirkulärt skrov kan ge problem med stampning i sjön, därav dennna kompromiss. Alltså: två spant, samma konvexa cirkelbåge på bägge, möts vid kölen i en V-form och vips: konvex 2-cirkel V spant.

En "vanlig"  båt har av tradition en positiv däckslinje/ däckssarg/ språnglinje, där skrovet sett i profil ger ett högsta däcksmått över kvl (konstruktionsvattenlinje) vid stäven, lägsta midskepps och lite högre på akterdäck/spegel/stäv.

Ljungström gav f-n i detta (med all rätt), exkluderade "onödiga överhäng" samt gav mest reservdeplacement/rätande volym i skrovet midskepps, dvs moderat hög förstäv, högre midskepps och minsta möjliga akteröver.

Min erfarenhet är att detta allt som oftast funkar kanonbra. I konstruktionssammanhang så ska man inte förglömma vindfånget på friborden som med dagens containers är ansenligt.

 (Tack till Annelie för bilden http://storbatuw.blogspot.se/2012_12_01_archive.html)

Akterstag är mindre vanligt på de nyare modellerna.

Ljungströmriggen (Se även Wikipedia)

Dubbla storsegel. Punkt.

Limmad trämast, företrädesvis kvistfri Oregon-fura, cirkulär med hål i centrum för fallet. På tidigare båtar av långa kilar vars avkapade spetsar skapar hålrummet i mitten På senare modeller stavar. Skåra i masten för seglens replik.

Diametern upplevs ofta som onödigt stor men bidrar till aerodynamiken. Se mer här.

Inga stag eller vant, masten hålls på plats av två kullager: ett koniskt i skrovets botten och ett cylindriskt i däck. Det övre tvingas fast på mastens nätta skuldra av en gängad ring (skiss kommer).

Tidiga modeller skotas via block på akterdäck, senare införs skotstaken, som ger högre skotpunkt, gynnsam framförallt vid revat segel.

Seglet, som kan förses med stående lattor, hissas vid sjösättning och tas inte ner förrän avmastning, utan rullas upp på masten. Revning fås på samma sätt, seglen rullas upp på masten. En krage, ca 3 x mastdiametern, fästes kring masten under däck. Runt denna löper en oändlig repslinga, genom två block till en vevkonstruktion i sittbrunnen. Sättning, halning och revning av segel åstadkommes alltså sittande i sittbrunnen

Vid segling mot vinden roteras masten så att repliket ligger ca 60 grader åt läsidan. Detta gör att seglen smiter tått åt masten och turbulens på "sugsidan" av masten elimineras.

Vid läns skotas seglen på var sin sida varvid segelytan fördubblas.

Enkelt, genialt, Ljungströmskt.

Se även ritningar på https://sites.google.com/site/ljritningar/

Dessa sidor har gjorts av rent ideellt intresse för att samla och sprida kunskap om Fredrik Ljungströms båtar. Jag har försökt kontakta fotografer och skribenter för att få tillstånd, men inte lyckats överallt. Ska något tas bort ber jag dig vänligen kontakta mig på "mikael (kanelbulle) soderholm (punkt) net".