Zinganee

Twin Wing 680?

Byggdes i ett exemplar vid Arendals Båtvarv på uppdrag av Mr. Moore i New York.

Zinganee hade som Vingen XII och Bella Donna (senare ERNST och s/y Signe) ett dubbelt skrov.

längd 13m

bredd 3m

djupgående 1.90m

depl 7 ton, blyköl 3.600 kg

segelarea 56 kvm (utslaget 112 kvm)

masthöjd 19 m

motor Gray 25 hk

Fredrik Ljungström var själv närvarande vid dopet på våren 1952. Kontaktperson mellan Mr.Moore och Fredrik Ljungström var en direktör Benson som sålde och marknadsförde Ljungströms båtar i USA.

Båtbygget följdes av Seglarbladet som dokumenterade arbetsmetoden på Arendalsvarvet.

De flesta båtar som såldes i USA, med början 1950, gick under namnet Twin Wing 155 och 175 samt en större Twin Wing 480.

De exemplar som seglades som reklambåtar i USA var 175an "Kismet" och 480an "Elly" .

Fredrik Ljungström skrev även artiklar till segeltidningar i USA. En titel är "Elements of scientific sailing"

Mer info på

http://www.digitaltmuseum.se/things/ljungstrmsbten-twing-wing-620-zinganee-under/S-BM/UMFA53408:0040?folder_id=538&count=15&pos=6

(Snott från http://www9.vgregion.se/vastarvet/va/resultat_enpost.asp?nr=BM_UMFA53408_29)

Beskrivning: Historik för ARENDALS BÅTVARV

Lerum 1986-03-13, S. Ahlberg

Hjalmar Olsson drev under 45 år (1924-1969) Arendals båtvarv tillsammans med sin bror David. De fick under årens lopp ett utomordentligt gott rykte såväl i Sverige som utomlands för sina högklassiga arbeten. Många stora segelyachter baxade under årens lopp ut genom varvsportarna för ett långt liv på havet (och ett högt andrahandsvärde).

David var den store träkonstnären med Hjalmar skötte allt det andra som skall till för att affärerna skall gå bra. Vid sidan av detta gjorde han sig ett namn som konstruktör. Med sitt ritstift lyckades han överföra den gamla allmogekulturens arbetsbåtar med sina grova spantrutor till de allra vackraste små segelfartyg där man tydligt kunde känna igen allt som var bra i den gamla linjeföringen plus det nya som Hjalmar arbetade fram i kraft av sitt stora kunnande. Inte många av de egna konstruktionerna blev dock byggda på Arendals båtvarv. Där var golvytan belagd med större byggen. Men under dessa år fanns en mängd mindre varv uppefter den bohuslänska kusten och i rätt storlek för att bygga jullar och kosterbåtar, som ju var Hjalmars specialitet.

Långedrags Segelsällskap och Hjalmar Olsson utarbetade tillsammans mått och byggnadsregler för jullklasserna. Segelsällskapets stora intresse för julleklasserna kom att få stor betydelse för denna båttyps spridning. De strikta byggnadsbestämmelserna borgade för lång livslängd och ett gott andrahandsvärde, vilket ju i alla tider har uppskattats av köpare.

Ritningsnumreringen är inte den ursprungliga. Någon sådan fanns egentligen inte. Nu är den istället organiserad efter årtal och uppdelad på kosterbåtar respektive jullar och motorbåtar, för att man ska få en bättre överblick över utvecklingen. Kosterbåtar först. Sedan jullar och till sist motorbåtar. Allra sist de ritningar som inte ingått i något nybyggnadsprojekt. Diverse specialjobb alltså.

Enligt notering: "En Ljungström båt, "Zinganee", under byggnation vid Arendals båtvarv. Konstruktör: Fredrik Ljungström. Denna typ av båt byggdes bara i ett exemplar vid varvet och var ett beställningsuppdraf från kund i New York".

Uppgiftslämnare Bengt Olsson, Liliegatan 12, Göteborg, november 1990.

Ljungströmbåten Zinganee byggdes i ett exemplar vid Arendals Båtvarv.

Båtbygget följdes av tidningen Seglarbladet som dokumenterade arbetsmetoden på Arendalsvarvet. Möjligen är fotografierna i bildserien UMFA53408:0025 – 0044 tagna i detta sammanhang.

Zinganee hade dubbelt skrov liksom Ljungströmbåtarna Vingen XII och Bella Donna (senare Ernst och s/y Signe)

Zinganee byggdes på uppdrag av Mr. Edward S. Moore i New York. Han var chef inom företaget ”National Bisquits Co.”, en skorptillverkare. Kontaktperson mellan Mr. Moore och Fredrik Ljungström var motorfabrikör Eric Benson i Malmö som sålde och marknadsförde Ljungströms båtar i USA.

Fredrik Ljungström var själv närvarande vid dopet på våren 1952.

De flesta båtar som såldes i USA, med början 1950, gick under namnet Twin Wing 155 och 175 samt en större Twin Wing 480.

De exemplar som seglades som reklambåtar i USA var 175:an "Kismet" och 480:an "Elly" .

Fredrik Ljungström skrev även artiklar till segeltidningar i USA, bl.a. en med titeln "Elements of Scientific Sailing"