Johannes båt

Båtbyggaren Johannes i Göteborg har under hösten pluggat på om Ljungströms båtbyggande. Tanken är att bygga en havsgående seglare i moderna material. Hans e-mail och bilder får tala för sig själva.

31 maj 2012

Jag har byggt en liten proa-modell som jag provseglat. Det finns ett

antal videos av det på Youtube.

http://www.youtube.com/watch?v=UShK0uqFicw&feature=relmfu

Proa-modellen är en CBS-hybrid, eller vad man får om man försöker

bygga ett cirkelbågsskrov av plywoodskivor. Den kanske inte ser så

CBSig ut, men det finns mer likhet än vad man kanske tror vid en

första blick.

Den är oxå till stor del konstruerad av cirkelbågar, men istället för

dubbelkrökta ytor i ett "vanligt" cirkelbågsskrov så använder jag

enkelkrökta ytor som då följer cirkelbågar. Phil Bolger har garanterat

studerat Fredrik Ljungströms ideer, då hans "Advanced Sharpies" är väl

lika cirkelbågsskrov just i det avseendet. Han till och med påpekade den

väldigt fina strömningen runt ytor som följer en cirkelbåge med så

stor radie som möjligt.

Jag har ett par trådar på www.proafile.com - forum - om dessa byggen och ideer.

http://proafile.com/forums/viewthread/99/

12 januari 2011

Jag köpte en plywoodskiva på bygghandeln. De tittade konstigt på mig när jag ville strimla den i 5 mm breda små lister. Det tog nån halvtimme och killen som hjälpte mig var väldigt schysst och hjälpsam. Listerna skulle varit 10 mm breda istället. De är för sladdriga nu för det avståndet jag har mellan spantmallarna. Det blir till att slipa en del antar jag.

Det blev plywood trots att papper är billigare. Jag hade svårt att få pappret att tura över spantmallarna. Plywood kändes enklare till slut.

28 lister fasthäftade. Nu skall jag rita ut relingslinje och börja korta av listerna. Det blir ett för stort spill annars.

Fredrik Ljungström var verkligen genialisk! Seglar båten hälften så bra som den är trevlig att bygga så är jag mer än nöjd.

22 januari 2011

Skrovet bestruket med ett lager epoxi.

11 januari 2011

Jag skall försöka att förklara varför jag fastnat för cirkelbågen.

1: Cirkelbågen är den starkaste geometriska formen. En konsekvent användning av cirkelbåge i alla delar av skrov ger maximal styrka för en given mängd material och även för en given mängd pengar.

2: Cirkelbågsskrov (CBS) ger stora överhäng och ett djupt "v" format skrov som inte stampar i sjön, har stor reservdeplacement och bärighet. Det rider lätt ovanpå vågor istället för att plöja genom. Det går väldigt torrt jämfört med andra båtar med samma fribord. De kraftiga överhängen gör att vattnet skvätter ut åt sidorna istället för uppåt.

3: Ett CBS är vackert. Det har klassiska former med kraftigt utfallande stävar. Det blir mycket skärgårdskryssare av det hela.

4: Rationellt i alla led. Minimalt med matrial, lätt att designa, lätt att rita, lätt att bygga. Extremt lätt att bygga. Raka fyrkantiga trälister på spantmallar man fräser ut med enkla radier.

Jag uppskattar att det tar ca en femtedel av tiden att bygga ett cirkelbågsskrov jämfört med ett vanligt skrov.

5: Det är enligt uppgift snabba båtar. En LJ-julle gjorde ca 7,5 knop över långa sträckor med ca 5 meters vattenlinjelängd. Det är ett deplacements-skrov. PLanande skrov passar inte trötta familjer som seglar veckor i sträck dygnet runt.

7 knop är ca 30% över skrovfart, vilket inte är illa från en 50 år gammal träbåt som har ett längd/bredd förhållande på 3:1.

6: Pga sitt stora språng så är de lättmanövrerade. De svänger lätt och snabbt. Men en lustig sak med cirkelbågsskrov är att de inte lutar så mycket vid kraftiga girar. Det påverkar mest motordrivna båtar men det påverkar segelbåtar oxå. Segelbåtar har ju köl och mast som ger ett stort masströghetsmoment i sidled.

7: Den låga initialstabiliteten men höga slutstabiliteten gör att skrovet inte kränger så mycket i vågorna. Den guppar mer upp och ner i vågorna men rullar inte alls lika mycket. Den påverkas mer av mast och köl vilket gör det mycket lättare att laga mat, läsa och leva ombord i hårt väder. Det skall vara lugnt ombord även om det inte är det utanför. Moderna båtar har en hög initialstabilitet vilket gör att skrovet hela tiden försöker följa ytans lutning. De rullar mycket kraftigare i sjö.

8: Ett smalt och djupt skrov med låga fribord har ett mycket större motstånd mot att rullas och är självrätande över större vinklar. Detta är nått som har visat sig gång efter gång i hårt väder. Moderna båtar rullar runt. Stannar uppochner och förlorar mast. Adlard Cole skriver mycket positivt om äldre båttyper som tex Knud Reimers Stortumlare i sin bok Hårt väder till Havs.

Jag vill inte chansa när det gäller familj. Hellre 7 knop och så stor säkerhet som rimligt går att ha i en liten och billig båt, än 12 knop i en fartoptimerad het och lynnig modern tävlingsinriktad båt.

9: Cirkelbågsskrov tigger om att byggas av träribbor, epoxi och glasfiber, vilket även ger ett väldigt styvt och starkt skrov. Det är svårt att hitta en bättre kombination av ekonomi, styrka, rationell och effektiv byggmetod och snygghet.

Alla båtar jag har råd med idag är av polyester i bästa fall armerat av glasfibermattor, men oftast sprutad glasfiber, vilket ger en väldigt låg fiberhalt i laminatet och svagt skrov.

För 150 kkr så kan jag bygga ett skrov som är ca 10 gånger så starkt som en X-Yacht tex.

10: (Ej specifikt CBS) Bygger jag själv så kan jag designa allt så det är billigt, starkt och lättskött. Rodret fäster jag med repsnören istället för rostfria gångjärn. Lätt att byta, lätt att kolla och repsnören finns överallt i världen. Rostfria gångjärn är dyra och kan gå av helt plötsligt pga utmattningar, vilket oftast händer vid helt fel tillfälle.

Vanten fäster jag utanpå skrovet där de inte är ivägen och stjäl däcksyta. Det maximerar vinkeln på vanten och minska belastningarna i mast och vantfästen. Tjocka vant i Dyneema binder man fast och slipper på så sätt alla dyra vantsträckare i rostfritt och andra dyra riggdetaljer. Man kan lätt byta dem då man inte är beroende av att kunna pressa wirelås mm. Hemmabyggda saker kan man reparera billigt själv till havs med enkla handverktyg. Köpeprylar är dyra i alla led och man blir lätt hopplöst beroende av verkstäder och maskiner.

Dyneemavant är lättare att skära av vid ett nödfall. Tjocka wirar kräver speciella verktyg att klippa, vilket tar tid och kan vara svårt att handskas med i hårt väliten båtder.

Detta är några punkter som förklara mina ideer med Ljungströmare. It is better to be lost at sea than found at work.

6 januari 2011

Du får gärna skapa en liten tråd om mitt bygge. Påpeka gärna att ett utvecklande och prototypande av en båt är ett tidskrävande jobb så ingen får förvänta sig en sprillans Ljungströmare till våren 2011. 2015 är nog mer realistiskt (även om båtbyggen ofta kan bli 20 år långa projekt).

Det kan hända mycket under resans gång när man lär sig och testar olika ideer och koncept. Jag har inte bestämt mig om det skall vara en enskrov eller flerskrovare än, och det finns massor av faktorer och prioriteringar som kan ändras under resans gång. Det hela kan sluta med att vi köper en Allegro 27a istället - även om jag skulle anse det som ett stort misslyckande.

Idag har det inte hänt så mycket mer men jag vill ändå skicka två bilder som visar på bygget och cirkelbågsprinciperna (i brist på bättre ord så här sent på kvällen).

Jag ritade ut kölradien på ett stort papper och placerade ut spantmallarna. Jag mätte lite och funderade på enklaste sättet att få till en enkel, stadig och lättbyggd byggjigg med spantmallar i lagom avstånd från varandra och i rätt vinkel.

4 januari 2011

Idag har jag fräst ut 12 st spantmallar till ett CB-skrov skala 1:5. Det skall bli en modell av eventuell katamaran med CB-skrov. Jag laminerar nog papper med epoxi för att det skall bli billigt och lättjobbat. Den skall bara hålla för att dras genom vattnet med lite barlast i.

Vad lätt det är att göra spantmallar till ett CB-skrov! En överhandsfräs med nått fäste för att kunna fräsa en radie är allt som

behövs.

Katamaranen jag spånar på skall vara 10 meter lång. Varje skrov blir då 10 x 1,5 meter. 70 cm djupgående och ca 80 cm fribord. Det är ovanligt tjocka skrov för en katamaran, men den skall vara en långfärdsbåt, inte något fartmonster. Jag bygger denna modell för att kunna undersöka vågbildning, bärkraft och egenskaper i sjögång.

31 december 2010

Jag har inte mailat Olle än. Jag har varit pappaledig (10x arbetsbörda) några veckor innan jul och fram till nu, så jag har haft

det fullt upp. Jag har tagit en kortvarig paus i båtstudier nu när snö och is fryser ner alla seglingstankar. Jag är inte framme vid nått helt konkret och bestämt än med ritningar och båtmodell. Jag har fastnat för cirkelbågsskrov då de verkar ha en lång rad positiva egenskaper, men det blir nog inte en exakt kopia av någon ljungströmsritad båt. Mer åt min egen version av ett (eller flera) cirkelbågsskrov med nått ljungströmsliknande till rigg. Jag kan bli så pervers att det blir en katamaran med cirkelbågsskrov men med något överhängande akterspeglar (likt en folkbåt) istället för akterstävar.

Det rundade språnget i akterstäven är inte en bra grund för att fästa roder på ett starkt och enkelt sätt.

Båten skall vara lowtech och överstark på alla sätt då det skall gå att laga det mesta under full storm till havs utan maskiner eller allt för avancerade verktyg. Jag gilar tex James Wharrams sätt att knyta fast roder med lindningar av starka syntetlina istället för en massa rostfria beslag som är både dyra och sköra. Kolla in www.wharram.com

Detta är mina funderingar för stunden. Jag skall göra några enkla modeller av tunn plywood och epoxi för att kunna testa egenskaper och få knåda lite på formerna i verkligheten. Det blir oftast lite för teoretiskt när man läser och läser, så intensivt som jag gör.

Kolla in James Wharrams "Child of the Sea" och tänk dig cirkelbågsskrov och en ljungströmsrigg istället.

Jag skickar med en teckning från stilla havets farkoster. En Ndrua. Väldigt cirkulärt språng!?!

20 november 2010

Igår var jag och hälsade på Erik och hans Ottilia. Det var väldigt skoj att se en Ljungströmmare på nära håll. De är mycket vackra med sin hyper-rationella linjeföring. Hans omdömmen var mycket positiva där han mer jämför Ljungströmmarna med jollesegling än andra segelbåtar. Snabb, kan semiplana, kryssar ruskigt bra, lättseglade och lättmanövrerade. Jag har även fått tag i boken om Fredrik Ljungström. Det är mycket intressant läsning. En hel del erfarenheter mm.

12 november 2010

Idag har jag hämtat ut boken "Studie över fartyg med formen bestämd av cirkelbågar och dess tillämpning på segelbärande motorfartyg och passagerarfartyg" av Fredrik Ljungström. Jag har hittat ett exempel på Chalmers biblioteks lager. Boken är utgiven 1952 och är synnerligen teknisk i sin karaktär. Fullt med grafer, bilder och utförliga beskrivningar av testförfarande osv...

Vi har fastnat för ljungströms-konceptet i våra båtstudier inför ev långsegling, och jag skulle gärna vilja prata lite med ljungströmsägare innan jag köper divinycell och epoxi.

22 juli 2010

Jag måste säga emot Olle Ljungströms ide att cirkelbågsskrovet inte är aktuellt längre , då jag tycker att det verkar vara ett smart sätt att utforma ett skrov. När man läser Dobra Kusas blogg om 11,7 knop på slören och 7,3 knop på kryssen med en 50 år gammal träbåt med mindre än 5 meter vattenlinjelängd så kan man ju inte annat än att bli mycket imponerad. Ett cirkelbågsskrov får ju som Fredrik Ljungberg skriver en minimal våt yta, endast slaget av ett perfekt runt skrov utan språng, och en minimal störning av strömningen av vattnet runt undervattenskroppen. Allt visar på ett effektivt skrov med lågt motstånd, massor av reservdeplacement och hög fartpotential. Jag är mycket övertygad om att ett modern cirkelbågskrov med ett mycket slät ytskikt som byggs av lätta starka kompositmatrial skulle kunna vara ett fullblod ute till havs. Kollar man på vanliga moderna segelbåtar så har de maximerat vattenlinjelängden till att bli i stort samma som totallängden. De har oftast ett vindfång som en ladugård. Raka stävar och negativa akterspeglar, plana akterpartier för planing och ett litet språng är allt som ger fart i skärgårdens skyddade vatten, men som gör båtar "hårda" bångstyriga, oförutsägbara och otrevliga till sjöss i lite vågor. Inte undra på att en Epirb är den viktigaste utrustningsdetaljen på moderna båtar! Ett cirkelbågsskrov med sina mjuka gradvisa överhäng, djupare V-form, låga fribord, litet vindfång, centralt placerad massa borde kunna rida väldigt fint i vågor. Vattenlinjelängden ökar varje gång skrovet går upp i en våg, vilket ger en bra fartpotential som borde kompensera för vågsidans "uppförsbacke", å på så sätt behålla en hög fart genom vågor samtidigt som det med sin centralt placerade massa och stora reservdeplacement kunna höja och sänka stävar mjukt för att behålla greppet och egenskaperna genom hela registret av vinklar och hastigheter. Mao, ett skrov som beter sig lugn och stabilt i hård sjö, med jämn god hastighet, förutsägbart beteende och samma balans på alla bogar och hastigheter. Det är teorin iallafall, och vad jag kan tyda av vad du

skrev ovan så verkar det stämma väl. "skvätter förvånandsvärt lite" mm..

Tack för att du vidarebefodrade mitt mail till andra Ljungströmsägare. Tack även för ditt svar. Det var mycket uppskattat. Jag och min familj funderar på en långsegling om några år, och en moderniserad ljungströmmare i kompositmatrial, NACA-profiler i köl och roder och lite allmän anpassning till hav och långfärd ligger högt på listan av intressanta båtar.

19 juli 2010

Hej Mikael.

Vilken vacker båt du har. Tack för en väldigt bra och informativ sida på nätet. Jag har läst allt du skrivit flera gånger om.

För några dagar sedan hade jag aldrig hört talas om dessa båtar, men när jag väl började läsa om dem av en slump så slogs jag av hur genialiska de är. Fredrik Ljungström kunde uppenbarligen konstruera båtar med teknik och tänkande som låg ca 80 år före sin tid. Jag föll pladask för denna typ av båt. Jag har de senaste dagarna ritat spantmallar och ritningar till ca 10 olika modeller med olika inriktningar och seglingsegenskaper. Jag funderar på att bygga mig en 5 meters provbåt enligt Fredrik Ljungströms principer med cirkelbågsskrov och rigg. Det skulle bli ett stripskrov av 7 mm träribbor och några lager glasfiberväv i epoxi på in och utsidan.

Jag vill bara fråga lite om hur de är att segla. Det lilla folk skriver om deras prestanda är att de kränger en del (smal vattenlinjebredd) och att de är snabba (11,7 knop på slör med ca 5 meter vattenlinjelängd, imponerande för en deplacementsbåt). Det borde finnas nån nackdel med skrovtypen, men jag kan inte komma på vad det skulle kunna vara. Stora överhäng ger mer tyngd, mer vindfång och ett dyrare bygge, men ger en massa andra fördelar i sjögång så det är en fördel. Det ända jag känner kan vara ett problem är att skrovet skulle kunna vara benäget att gunga som en gunghäst i vissa lägen, pga sin cirkulära språng. Det skulle vara intressant att se vad man skulle kunna göra med denna typ av båt idag. Vacuumbaggad kolfiber och epoxi är bra både i mast och skrov. Hårda spectra/dyneema segel med optimal form osv, borde kunna göra mycket skoj med dessa lättdrivna skrov.