Vindkraft
Rotorn hos ett vindkraftverk är en form av friströmsturbin och det är därför inte möjligt att omvandla all vindens rörelseenergi till arbete. Den tyske aerodynamikern Albert Betz visade att den maximala verkningsgraden hos ett vindkraftverk aldrig kan överstiga 59 procent, ett faktum som brukar benämnas som Betz lag.[1]
Generellt ökar den möjliga effekten från ett vindkraftverk med vindhastigheten upphöjt till tre, det vill säga att en fördubblad vindhastighet ger en 2³=8 gånger högre effekt. Detta innebär att effekten är mycket låg vid låga vindhastigheter, men ökar mycket kraftigt med ökande vindhastighet.
Helt klart skall vi ha vindkraft det är inte det de olika debatterna handlar om förhoppningsvis. Utan det är att man konsekvent lutar sig mot att vindkraften ska stå för större delen av Sveriges energibehov. Vilket den aldrig kan göra då den är en för osäker energikälla.
Vid de lägsta vindhastigheterna, under startvind (en: cut-in wind speed), ger verket en så låg effekt att den inte ens räcker till verkets egenförbrukning i olika hjälpsystem. Vanliga värden på startvind är 4–5 m/s, och verket ger således ingen produktion alls under denna vindhastighet.[2]
Med ökande vindhastighet ökar effekten kraftigt, och det är därför nödvändigt att utforma vindkraftverket så att effekten begränsas när vindhastigheten överstiger en viss märkvind. Märkvinden är den vindhastighet då kraftverket producerar sin maximala effekt, märkeffekten. Då vindhastigheten överstiger denna nivå regleras vindkraftverket så att vinden delvis "spills" genom turbinen och effektuttaget på så sätt hålls konstant. Denna reglering är helt nödvändig för att minska påfrestningarna på vindkraftverket och dess komponenter. Vanliga värden på märkvind är 10–14 m/s.
Då vindhastigheten överstiger en viss nivå (vanligen 20–25 m/s) stängs kraftverket ner helt för att skydda mot överbelastning.
1/3 Vindkraft
Ni som hela tiden vill hålla er uppdaterad om vindkraft och den snabba utvecklingen på detta område kan ju prenumerera på Svensk Vindkraft. Det vore klokt av dig om du förstår att vindkraft bara skall stå för en 1/3-del av svensk energi försörjning. De andra 2/3-delarna är solkraft och kärnkraft. Tar inte med vattenkraften i Sverige då den får vara en reserv kraft i sammanhanget.
Personligen tror jag att vätgas H2 (Hydrogen) kommer att vara den värdsliga bäraren av elektrisk energi i framtiden. säg 50-75år. Hela haven runt joden är omringad av H2O. Det är bara att på ett effektivt sätt spjälka föreningen och bryta ut H2. Så snö inte in på vindkraft för mycket.
Det är dyra underhållskostnader för ett vindkraftverk. Möjligen kan man köra en anläggning i 4-7år utan omfattande underhåll .
Ett vindkraftverk med en effekt på cirka 2 till 2,5 MW och en totalhöjd på 150 meter kan i ett normalt vindläge ge cirka 5,3 till 6,5 miljoner kWh per år. Ett vindkraftverk täcker den årliga elanvändningen för cirka 210 till 260 eluppvärmda villor (á 25 000 kWh/hushåll och år).