Vit Tattoo

Inledning Rum 312, Vit Tattoo
Innan du börjar läsa första kapitlet av Vit Tattoo så kanske du vill ha en ytlig genomgång vad boken handlar om. Det finns ett internationellt brottssyndikat som bedriver narkotikahandel. Där vi får följa vissa huvudpersoner på ett väldigt intimt och personligt plan. Flera av dessa personer har emigrerat till Sverige sedan årtionden tillbaka. Skaffat familj och lever som laglydiga medborgare. 

På polissidan finns två personer som kommer att följa med hela vägen i Vit Tattoo.  Rum 312 är en förlaga till Vit Tattoo boken. 

Man kan då tycka att jag börjar i fel ända ... och det kan det vara delade meningar om. Man vill nog gärna veta vem Poliskonstapel Anton Berg är i tidiga tonåren då han startade livet som uninformerad polis. Högre chefer inom kåren inser att Anton Berg är ett klart intressant ämne för att utvecklas till att bli kriminalare som löser polisens svårare uppgifter. Rum 312 blir inte en trilogi som Vit Tattoo. 

Fiktionens värld
I fiktionens märkliga värld kan man ta sig vilka friheter som helst när man skriver. Händelserna mellan människorna kan likna händelser som hänt. Det kan också vara händelser som ryckts ur ett sammanhang och där jag knyter ihop berättelsen med andra händelser. Även om min avsikt är att få en tillbaka blick som är trovärdig ur ett dokumentärt perspektiv. Så görs saker och ting om till en fiktiv händelse, tillspetsat på ett sätt som det kunde ha varit möjligt att det hade skett på det viset. Hur det verkligen förhöll sig får vi aldrig veta då personkulten Poliskonstapel Anton Berg är en påhittad person med en mängd olika egenskaper. Man ställer sig ändå frågan.  Man ställer sig frågan om det ändå inte skett ett mord i Rum 312. 

Eller så är allt påhittat. I vår tvåbenta värld kan allt hända vi människor har så många olika sidor, goda, onda, giriga, generösa, naiva, psykopatiska  med mera.

Alla personer som är med i mina böcker är där med påhittade namn och kan i verkligheten inte knytas till de olika händelserna . Ingen person skall kunna känna sig utsatt eller utlämnad på något vis.

Jag som många andra berättare, skribenter och författare skriver för att roa och väcka tanken hos den som betraktar textmassan.