RTRE i ett nötskal

Fastighetsinformation modellerad med öppen standard

Med RTRE vill vi bidra till ökad interoperabilitet och mindre inlåsning

Vi har inledningsvis fokuserat på IFC-standarden. 

Vi undersöker om IFC är en lämplig öppen standard för:

1) utbyte av digital information mellan FFO* och anlitad aktör i samband med upphandlat framtagande av relationshandlingar (och även utförande av projektering),

2) lagring av digitala fastighetsförvaltningsmodeller hos en FFO.

Angående informationsutbyte vill vi förstå vilka MVD:er** kan tänkas vara lämpliga att användas när en anlitad aktör (hädanefter en arkitekt) lånar underlag i form av IFC-data inför framtagande av relationshandlingar samt när hen ska skicka in dem till FFO:n.

Vidare undersöker vi om det lämpar sig att skilja mellan att hämta och att låna. En arkitekt ska i princip kunna få tillgång till (hämta) hela den digitala modellen av fastigheten i frågan, t ex för att kunna visualisera och få en övergripande bild av fastigheten i sitt designverktyg. Däremot ska samma arkitekt inte kunna skicka in IFC-data som inte har någon koppling till relationshandlingarna som beställts av FFO:n - och det är här som begreppet "att låna" kommer in i bilden: vi säger att arkitekten lånar (checkar ut) den delen av den digitala modellen i FFO:ns modelldatabas som berörs av framtagandet av relationshandlingarna. Den utlånade delen, som utgörs av IFC-data (IFC-checkout,) används för att verifiera det som arkitekten senare skickar in - för att garantera att delar som inte borde beröras faktiskt förblev oberörda. IFC-checkout:en används också för kontroll och synkronisering med andra nödvändiga, kommande projekteringar för såväl närliggande platser som exakt samma fysiska område.

Tidsaspekten är särskilt viktigt vid utlåning av IFC-data. Byggnation sker vanligtvis inte direkt efter färdig projektering - det kan ta flera år emellan. Skulle ytterligare en ändring behövas i samma fysiskt område då upphandlar FFO:en en ny projektering och så schemaläggs byggnation följaktligen. Därför är det viktigt att den anlitade arkitekten lånar rätt (IFC-baserat) underlag - så att underlaget speglar resultat av andra eventuella projekteringar och relationshandlingar som denna nya beställda projektering är beroende av.

Vad gäller lagring brukar fastighetsförvaltare vanligtvis inte ha behov av att lagra och underhålla allt för detaljerade fastighetsmodeller i sin modelldatabas. Vi undersöker om det räcker med ändamålsspecifika, avskalade digitala modeller av byggnader och fastigheter - det vi kallar för digitala fastighetsförvaltningsmodeller.

[* Fastighetsförvaltningsorganisation]

[** Model View Definition]

Korrekt uppdaterad fastighetsinformation

Med RTRE vill vi göra det möjligt att undvika förlust av information

Vi har inledningsvis fokuserat på framtagandet av relationshandlingar. I nästa steg överförs dessa av aktören till beställaren. Vanligtvis hanteras de mottagna relationshandlingarna av en informationsförvaltare för granskning. Efter eventuella korrigeringar kommer ännu ett avgörande moment när handlingarna accepterats av informationsförvaltaren: registrering i FFO:ns modelldatabas.

Inte sällan sker överskrivning vid detta moment. Vilket resulterar i förlust av information.

Mycket forskning pågår kring sammanfogning av IFC-baserad fastighetsinformation (merging), särskilt kring detektering av kollisioner.

RTRE tror på potentialen med merging, inte bara för att tackla förlust av information utan också för att förenkla för informationsförvaltare. Därför innehåller RTRE stöd för merging redan från första versionen.

Vidare är tanken att kunna testa ny forskning och framsteg genom att byta ut delen av RTRE som hanterar den bakomliggande delen av merging-funktionen.

Spridning av information och händelser samt en mer inkluderande miljö

Med RTRE vill vi uppnå bättre sammankopplade och informerade aktörer

Förutom relationshandlingar tar informationsförvaltare också emot resultat från projektering. Allmänt skulle vi kunna säga att en informationsförvaltare tar emot och granskar fastighetsförvaltningsinformation, vanligtvis från arkitektfirmor och i samband med beställning av projektering eller relationshandlingar. Men det finns andra roller involverade.

En informationsförvaltare ska på ett lätt sätt kunna se fastighetsbestånd, byggnader, projekt, subprojekt samt för vilka projekt/subprojekt någon arkitekt har skickat in färdigt uppdrag (projektering eller relationshandlingar).

En arkitekt som en FFO har valt vid upphandlat projekt ska på ett lätt sätt kunna se om en informationsförvaltare har synpunkter på inlämnat material m.m.

Projektledare, informationsförvaltare och arkitekter som samarbetar i ett projekt ska kunna kommunicera med varandra.

Tack vare dess enkla arkitektur kan RTRE användas som plattform för experimentering med samt utvärdering av nya teknologier och forskning.

Med den senaste RTRE-RI kan du:

Lagra digitala, IFC-baserade fastighetsförvaltningsmodeller i modelldatabasen.

Låna ut IFC-baserad fastighetsinformation till t ex konsultarkitekter via webbgränssnitt och API.

Visualisera och ladda ned IFC-baserad fastighetsinformation via webbgränssnitt.

Ta emot IFC-baserad fastighetsinformation från t ex konsultarkitekter via webbgränssnitt och API.

Sammanfoga (merge) mottagen fastighetsinformation med "master" fastighetsförvaltningsmodellen.

Notifiera och sprida information om byggprojektrelaterade händelser.

Kommunicera via API:er med RTRE-serversida direkt från Autodesk® Revit® för att hämta och skicka in IFC-baserad fastighetsinformation.

~

(RTRE-RI är resultatet av vidareutvecklingen av exempelimplementationen av RTRE-konceptet som initialt kodades under RTRE-projektet 2020 - 2022)

Vi tror på att det är möjligt för en FFO* att fasa ut CAD-ritningar 

och ersätta dem med BIM-modeller.

Men inte på ett "Big Bang"-sätt utan successivt.

Vissa FFO:er* har tusental CAD-ritningar i sina arkiv.

En av riskerna med ett allt-eller-inget 

("Big Bang") tillvägagångssätt 

är att den valda BIM-standarden har hunnit bli föråldrad när migreringen är klar.

Standarder utvecklas och förändras under dess livscykel.

Därför tror vi på ett tillvägagångssätt som baseras på kontinuerlig och stegvis anpassning. 

[* FFO - Fastighetsförvaltningsorganisation]

DRA NYTTA AV BYGGPROJEKT I FASTIGHETSBESTÅNDET:

Låna ut CAD-ritning om BIM-modell inte finns i arkivet ...

... men kräv alltid BIM-modell tillbaka ...

... oavsett om CAD-ritning också behövs av någon anledning.

Med en IFC-baserad RTRE och fokus projektering:

1) RTRE notifierar arkitekt

2) Arkitekt tar del av projektunderlag via RTRE:s webbgränssnitt

Gränssnittet visualiserar 3D-modeller av hela eller delar av byggnaden/fastigheten om sådana har skapats tidigare. Annars visar gränssnittet de CAD-ritningar som finns tillgängliga

3) Om en del av projektunderlaget består av CAD-ritningar då laddar arkitekten ned dem via webbgränssnittet

Skulle IFC-baserat BIM-data finnas tillgänglig för andra delar av projektunderlaget då laddar arkitekten ned dem

4) Arkitekten skapar 3D BIM-modell från CAD-ritningarna i sitt favorit verktyg

5) Arkitekt projekterar i sitt favorit verktyg

Vanligtvis skapar arkitekten ett projekt i sitt favorit verktyg och lägger till 3D BIM-modellen som hen nyligen skapat från CAD-ritningar. Om IFC-baserat BIM-data fanns tillgänglig att laddas ned då lägger arkitekten till dem till verktygprojektet

7) När arkitekten är klar med sitt arbete använder arkitekten RTRE-tillägget för att skicka detta arbete i form av IFC-baserat data till FFO:s RTRE

Arkitekten installerar ett av de "RTRE för"-tilläggspaketen om inte redan gjort. Tilläggets MVD-stöd säkerställer att överenskomna och gällande MVD:er används. Skulle en FFO också behöva 2D-ritningar kan arkitekter kan skicka iväg dem till FFO:ens RTRE efter att ha skapat dem

8) FFO:s RTRE notifierar informationsförvaltare

9) Informationsförvaltare granskar mottaget IFC-leverans

10) Om IFC-leveransen godkänns ber informationsförvaltaren RTRE sammanfoga den med "master"-modellen

Genom att använda sig av denna procedur för varje projekt där hela eller delar av underlaget finns i form av CAD-ritningar åstadkommer man följande nyttor:

*) FFO:n har ersatt platt CAD-ritning med 3D BIM-modell/data

**) Nästa gång en arkitekt behöver jobba med samma området (area, etc) då finns det 3D BIM-data tillgänglig i stället för att behöva börja med att konvertera CAD till BIM

På detta sätt kan både FFO:er och arkitekter dra nytta av det kostsamma återskapandet som idag i alla fall sker

För informationsförvaltare hos FFO:er

Mer tid för att jobba med just information

RTRE möjliggör ett arbetssätt med färre manuella moment vilket in sin tur frigör tid som kan användas för till exempel korrekthetskontroll av den hanterade informationen.

RTRE förenklar också för informationsförvaltare genom att komma bort från filer och filformat - nu kan informationsförvaltare fokusera på fastighetsbestånd, byggprojekt och tillhörande information.

För arkitekter som samarbetar med FFO:er

Enklare pipeline & mer tid för att projektera

Idag behöver arkitekter lägga en hel del tid på att skapa en 3D-modell från de 2D-CAD-ritningarna som FFO:en lånar ut i samband med ett byggprojekt innan de sätter igång med själva projekteringen.

Denna tid går i de flesta fall åt att underhålla en pipeline som kopplar samman olika verktyg och inte sällan egenkodade programvaror.

Problemet är att förutom speciella kunskaper för underhåll av pipeline:en så måste arkitekter se till att ingen informationsförlust sker.

RTRE förenklar för arkitekter genom att arkitekter både lånar och skickar in 3D/BIM-modeller direkt från/till FFO:ens RTRE. Vidare kan arkitekter göra detta direkt från sina modelleringsverktyg tack vare tilläggsprogram som förhoppningsvis en aktiv community vidareutvecklar (vilket borde bidra till mindre resurser åt speciella programmeringsrelaterade kunskaper).

Med RTRE vill vi också bidra till ett djupare och kontinuerligt samarbete mellan Sveriges offentliga FFO:er

Några uppgifter

Samordning av arbetet med informationsmodeller/MVD:er som tas fram tillsammans med andra aktörer, till exempel arkitekter

Samordning av en aktiv community som inkluderar IT-arkitekter och systemutvecklare

Några mål

Bättre, kunskapsbaserad kravställning

Kunskapsspridning

Gemensamt framtagande och underhåll av bäst praxis

Erfarenhetsutbyte