Vägledning i skolan syftar till att ge eleverna förutsättningar att kunna genomföra och hantera val kopplat till studier och karriär. Att överblicka, söka information och värdera olika möjligheter inför ett val är oftast svårt på grund av det stora utbudet av utbildningar och yrken. Hur en individs liv kommer att utspela sig är starkt kopplat till just studie- och yrkesval.
Vilken utbildning en verksam studie- och yrkesvägledare ska ha är idag inte preciserat. Det finns därmed inget krav på en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet för att få jobba som studie- och yrkesvägledare. I grundskolan saknar 1 av 3 studie- och yrkesvägledarexamen och i gymnasieskolan saknar ca 1 av 5 studie- och yrkesvägledarexamen. Ett införande av legitimation för studie- och yrkesvägledare, motsvarande den som redan finns för lärare, skulle säkerställa att den som arbetar som studie och yrkesvägledare har adekvat kompetens. Det skulle höja statusen på yrket och markera att det krävs en viss typ av utbildning och kompetens för att kunna utföra uppdraget.
I dagens Sverige är det upp till huvudman att avgöra vem som anses vara lämplig att anställa som studie- och yrkesvägledare. Vem som helst ska inte kunna anställas som vägledare, utan kompetensen måste värdesättas högre. Det behövs en legitimation. Prioriteringen av skolans
studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse styrs av arbetsgivarens ekonomiska resurser och prioriteringar. Att anställa en studie- och yrkesvägledare utan adekvat utbildning kan både vara enklare och innebära en besparing. Detta påverkar i sin tur vägledningens kvalitet och i rakt nedstigande led elevens handlingshorisont och förmåga att göra väl underbyggda val.
Studie- och yrkesvägledare är ett av de akademikeryrken som av Saco förutspås vara ett bristyrke i framtiden. Det talas om att det redan är brist på vägledare och samtidigt går det inte ens att hitta 50 lediga tjänster på Platsbanken i hela landet. Det går att ifrågasätta om det lönar sig att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare.
Vi har rätt att erhålla legitimation i anslutning till examen
Enligt Skolverket tar det mellan två - fyra månader för en lärare att erhålla sin lärarlegitimation. I värsta fall kan det ta upp till sammanlagt sex månader innan den nyexaminerade läraren får sin lärarlegitimation, vilket påverkar lärarens dagliga arbete. Nyexaminerade som arbetar på högstadieskola eller som tar examen på höstterminen kommer med största sannolikhet inte erhålla sin lärarlegitimation innan det är dags att sätta betyg, vilket innebär merarbete för andra, legitimerade, lärare i arbetslaget.
Förutom att den nyexaminerade inte kan genomföra sina arbetsuppgifter och därmed blir till last för dess kollegor, kan inte en nyexaminerad lärare utan legitimation bli tillsvidareanställd. Icke desto mindre hamnar lärare i väntan på legitimation i en prekär situation där denne inte, i vissa fall, kan kräva sin rättmätiga lön då den inte kan visa upp sin legitimation för arbetsgivaren.
Utöver detta behöver en nyexaminerad lärare betala en avgift för att få sin lärarlegitimation som i relation till lärarnas lön är orimligt hög. Denna bör slopas.
Därför ska LR Stud verka för att
- Studie- och yrkesvägledare ska efter godkänd examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet erhålla legitimation motsvarande
lärarlegitimationen.
- Nyexaminerade lärare ska erhålla sin legitimation i samband med examen.
- Lärarlegitimationens avgift ska slopas.
Under den senaste tiden har debatt förts angående vad som egentligen är lärares och studie- och yrkesvägledares uppgifter. För att exemplifiera framkom det i Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden, i november 2019, att lärare i Piteå fått order om att textilier i klassrummen ska tvättas av respektive lärare eller tas bort helt och hållet.
Storleken på ens ålagda arbetsuppgifter är i många fall också för stort. I en artikel från Sveriges Radio (2018) går det i snitt 471 elever på varje heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare i gymnasiet. Ett omöjligt uppdrag, om man frågar verksamma studie- och yrkesvägledare. En del hinner inte samtala med alla niondeklassare inför gymnasievalet på grund av andra arbetsuppgifter som inte tillhör studie- och yrkesvägledarens arbete och delade tjänster.
I SCB:s stora undersökning (2017) om varför det är stor brist på utbildade lärare säger sju av tio lärare att de lämnat yrket på grund av hög arbetsbelastning och stress. Nedskärningar i skolor runt om i landet gör att det blir lägre personaltäthet på enheten. Denna personal måste ta på sig fler arbetsuppgifter, som inte tillhör en lärares egentliga arbetsuppgifter, för att inte verksamheten ska försämras.
För en nyexaminerad lärare eller studie- och yrkesvägledare kan denna situation bidra till en ”praxischock” för denne. Allt för många exempel på lärare som gått in i väggen redan efter ett par månader som yrkesverksam visar på att något behöver göras. En nyexaminerad studie- och yrkesvägledare/lärare måste få tid för planering och utvärdering på grund av att de saknar den rutin erfaren personal erhållit. I ett läge med brist på både utbildade lärare och studie- och yrkesvägledare borde de första yrkesverksamma åren präglas av minskad administration, tydliga arbetsuppgifter och ramar som tydliggör arbetsuppgifternas omfång.
Vi i LR Stud vill arbeta för:
Minskad administration för nyexaminerade lärare. Majoriteten av arbetstiden ska gå åt planering av undervisning, undervisningstid och utvärdering av undervisning. En nyexaminerad lärare behöver mer tid för undervisningens samtliga delar innan de får rutin på det.
En tydlig konsensus om vilka arbetsuppgifter en nyexaminerad lärare och studie- och yrkesvägledare ska ha. För att öka likvärdigheten borde det klarläggas vad nyexaminerad lärare och studie- och yrkesvägledare ska göra och vad de faktiskt inte ska arbeta med, på nationell nivå. Detta kan också ligga till grund för skrivelser i de kommande avtalen för kommunala och fristående skolor.
Ramar som tydliggör arbetsuppgifternas omgång för nyexaminerade. Exempelvis ett tak för hur många elever (i en skolform) en studie- och yrkesvägledare kan ansvara för, undervisningsskyldighet för lärare och mentorstid.
• Att säkerställa introduktionsperioden för nyexaminerade lärare och studie- och yrkesvägledare.
På många håll står facken inför en stor utmaning: hur ska vi rekrytera och behålla våra medlemmar? Det är en tuff fråga som är svår att svara på. Det facken hela tiden måste göra är att hålla sig relevanta för sina medlemmar. Facken måste vara föränderliga, likt medlemmarna och samhället.
Samtliga av landets fackföreningar har en tuff framtid framför sig. De tappar i medlemsantal, få ser nyttan med att ansluta sig fackligt och rekryteringen är omodern. Vi alla som är engagerade inom en studerandefacklig förening förstår nyttan med att vara med i ett fackförbund. Vi vet att vi är starkast tillsammans, att facket är vi, att vi kan förändra och att vi måste vara engagerade för att kunna förändra vår egen situation.
LR:s och LR Studs rekrytering har i mångt och mycket sett likadan ut de senaste 5 – 10 åren. Fram tills nu har föreningen varit ganska stelbent och svårföränderlig. Detta måste vi råda bot på. Det är dags att ta fram en rekryteringsstrategi som är modern, som lyfter fackförbundens nytta i samhället och som utgår från studenternas faktiska behov. Det är vi som känner studenterna bäst och det är således vi som vet vad som tilltalar studenter, vad för material som studenter vill ha och vad för argument som funkar bäst. LR Stud har medel för att kunna arbeta fram eget material och satsa på en helomvändning i rekryteringen.
LR Studs uppdrag är bland annat att vara en rekryterande motor, både till vår egen förening men som framöver också ska förstå att LR är det självklara valet för lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är ett uppdrag som vi har gemensamt, både den Centrala Styrelsen och lokalföreningarna. Vi behöver därför gemensamt kraftsamla och ta fram en ny gemensam strategi. Vi behöver tänka långsiktigt, bygga oss starka och hitta kärnan i det som är vi när vi rekryterar.
Detta ska genomföras genom ett tätt samarbete mellan den Centrala Styrelsen och lokalföreningarna, där lokalföreningsråden ska ha fokus på den nya rekryteringsstrategin. För att detta ska kunna genomföras krävs också att lokalföreningsaktiva fortbildas i studerandefackliga frågor samt att alla strävas efter att få till aktiva rekryteringar över hela året runt om i landet, inte bara på det egna lärosätet och inte bara vid terminsstart.
Den Centrala Styrelsen ska också, likt förra verksamhetsåret, genomföra besök hos lokalföreningarna. Detta för att öka närvaron ute bland lokalföreningarna, för att brygga broar för smidigare samarbeten mellan den Centrala Styrelsen och lokalföreningarna samt för kontinuerlig lägeskontroll.
För att nå detta mål behöver följande saker göras:
- Den Centrala Styrelsen ska, tillsammans med lokalföreningarna, arbeta fram en rekryteringsstrategi för de kommande fem åren.
- Den Centrala Styrelsen och lokalföreningarna ska tillsammans arbeta för att få till aktiva rekryteringar runt om i landet.
- Lokalföreningarna ska fortbildas i fackliga och studerandefackliga frågor.
- Den Centrala Styrelsen ska besöka varje lokalförening någon gång under verksamhetsåret.