Ofrivilliga rörelser i stomatognathic regionen
1. Dystoni
Dystoni (dys: onormal, toni: spänning) är en neurologisk rörelsesjukdom, vilken definieras som ett syndrom som kännetecknas av ihållande muskelsammandragningar som leder till vridning eller upprepande rörelser och onormal hållning av drabbade kroppsdelar. Dystoni ligger efter Parkinsons sjukdom och essentiell tremor som den tredje vanligaste rörelserubbningen. Uppkomsten av dystoni varierar från barndomen till ålderdomen, och anses tendera vara mer generell vid tidigare uppkomst.
•Oromandibulär dystoni
Oromandibulär dystoni är en fokal dystoni som visas genom ofrivillig tugg och / eller tung muskelsammandragning. Oromandibulär dystoni inkluderar dystoni som innebär att käken är stängd (Fig. 1), dystoni som innebär att käken är öppen (Fig. 2), dystoni som innebär att tungan hålls utsträckt (Fig. 3),dystoni som innebär förskjutning av käke (Fig. 4) och dystoni som innebär att käken skjuts fram(Fig. 5) (ref. 13,17-22, 26). Oromandibulär dystoni är lätt att feldiagnostisera som käkledssjukdomar eller psykosomatiska sjukdomar. Patienterna besöker många sjukhus och avdelningar under många år. Patienternas bilder som på webben är publicerade efter att ha inhämtat samtycke från varje patient.
Fig. 1. Ett fall av dystoni där käken är stängd. Om patienten börjar tala, uppstår ofrivilliga sammandragningar av tuggmuskeln (masseter). Detta resulterar i att hon inte kan öppna munnen. Hos denna patient samexisterar även blefarospasm (kramp i ögonlocken). I sådana fall sjukdomen kallas Meige syndrom.
Video 1. Jaw closing dystonia (Meige syndrome)
Fig. 2. Ett fall av dystoni där munnen är öppen. När patienten talar, dras muskeln , som används för att öppna munnen (laterala tuggmusklerna) successivt ofrivillig samman, och hon kan inte tala längre. Patienten visar inga symptom under ätning eller vila.
Fig. 3. Ett fall av dystoni där tungan är sticker ut. Om patienten börjar att prata, så sticks tungan ut successivt från munnen. Patienten visar inga sammandragningar i tungan under andra rörelser såsom vid ätning eller sväljning.
Video 2. Tongue protrusion dystonia
Fig. 4. Ettfall av dystoni där käken är förskjuten. Denna patient visar en förskjutning av underkäken på ungefär 8 mm till höger när munnen är stängd. Detta beror på ofrivillig sammandragning av den vänstra laterala pterygoid muskeln. Patienten hade upplevt detta symptom under en lång tid. Förskjutningen uppstår även under vila. Underkäken kan förskjutas vid temporomandibulära sjukdomar. Men vid temporomandibulära sjukdomar, såförskjuts underkäken åt den drabbade sidan när munnen öppen. Patienten uppvisade inget onormalt vid magnetröntgen (MRI) av käkleden.
Fig. 5. Ett fall av dystoni som medför att käken skjuts framåt. Denna patients käke skjuts framåt på grund av ofrivilliga sammandragningar i de bilaterala laterala tuggmusklerna. Patienten har haft denna symptom under vila under en lång tid Hennes käkled påvisade inget onormalt. Hon kan styra sin käke till intercuspal läge.
2. Kliniska egenskaper oromandibulär dystoni
De kliniska egenskaper av oromandibulär dystoni inkluderar följande (13,26).
•Stereotypa mönster av muskelsammandragning
Mönstret för muskelsammandragning och riktning av onormal kroppshållning eller rörelse är konstant i varje patient. Patienter med oromandibulär dystoni visar stereotypa sammandragningar av käkmusklerna genom vissa undergrupper (dystoni som medför stängning av mun, öppning av mun, förskjutning av käke, framskjutning av käke samt utsträckt tunga till oromandibulär dystoni).
•Uppgifts-specifikt
Dystoni symptom uppstår ofta i samband med en specifik uppgift, särskilt itidigt stadie, skrivkramp kanske bara utvecklas vid skrift, medan andra mycket vaga handrörelser såsom att hantera en kniv eller ätpinnar inte påverkas symptomet kan senare utvidgas till andra uppgifter och andra kroppsdelar, ochkan så småningom även uppstå vid vila. Symptomen hos patienter med oromandibulär dystoni uppstår oftast uppgifts-specifikt endast när det gäller att tala eller tugga.
•Känselknep
Känselknep är en fysisk gest eller handling som tjänar till att temporärt avbryta dystoni symptomen. Genom att vara medveten om dessa känselknep, kan patienten tillåtas en viss lättnad från symptomen. Oromandibulär dystoni kan svara bra på användningen av känselknep för att tillfälligt minska symptomen. Till exempelså kan symptomen avta tillfälligt om man rör försiktigt på läpparna hakan, tänderna eller käkarna,med en näsduk, eller genom att tugga tuggummi, prata, bita på en tandpetare eller tobak, eller att placer ett finger under hakan.
•Överflödsfenomen
Överflödsfenomenet är ett fenomen där onödig aktivering av vissa muskler sker vid en viss aktivitet, och i och med detta uppstår dysoni symptomet. Dystoniska sammandragningar i tuggmusklerna kan utökas till även orbicularis Oris muskeln, orbikularis okuli muskler, nacke och skuldror.
•Morgonfördel
Dystoni symptom tenderar att vara mildare på morgonen, med stora individuella variationer i varande, medan temporomandibulära sjukdomr som orsakats av tuggmuskelspänningar i bruxism tenderar att visa de värsta symptomen ofta vid uppvaknandet. Denna upptäckt är viktigför differentialdiagnos.
•Samtidig sammandragning
-Samtidig sammandragning återspeglar en förlust av ömsesidig hämning av muskel verksamheten, vilket orsakar ofrivilliga simultana sammandragningar av agonister och antagonister. Detta fenomen kan hittas i tuggmusklerna. Sammandragning i höjar-käkmuskelnvid öppning av mun kan hindra munnen att öppnas. Sammandragning i sänkar-käkmuskeln vid taleller ätning kan störa tal eller tuggning.
•Flip-flop fenomen
Symtom på dystoni kan plötsligt visas och de kan ocksåförsvinna i relativt lindriga fall, och ibland kan patienten återhämta sig fullständigt, helt plötsligt under behandlingen.
I vissa fall med ofrivilliga rörelser, kan vi inte se ovan nämnda funktioner. Vi diagnostiserar sådana patienter med psykogeniska rörelserubbningar. De ofrivilliga rörelserna i dessa fall är inkonsekventa ( i mönster, fördelning, och hastighet) och man kan se en naturlig förbättring och även återkommande.
3. Dyskinesi
Dyskinesi (dys: onormal, kinesi: rörelse) är upprepade ofrivilliga rörelser såsom slickande av läppar eller tugg-liknande rörelser. Oral dyskinesi består av onormala, ofrivilliga, okontrollerbara rörelser som främst drabbar tungan, läppar och käke. De varierar ofta i komplexitet,fördelning och svårighetsgrad. De kan förbli obemärkta men också orsaka social genanthet, oral traumatisk skada, talsvårigheter, tugg- och ätstörningar, oförmåga att bära proteser, eller påverka yrkeslivet. I vissa fall resulterar upprepade dyskinetiska rörelse i frekvent kontakt med tänderna och leder därmed sår eller trauma (Fig. 6).
Fig. 6.Hos denna patient, resulterade upprepade dyskinetiska rörelser i underläppen, penetration av underläppen.
Video 3. Oral dyskinesia
4. Bruxism
Bruxism är ihopbitande av tänderna vid andra tillfällan en vid tuggning och är associerad med kraftfulla laterala eller framskjutande käkrörelser. Detta resulterar i att patienten gnisslar eller gnuggar sina tänder samman. Bruxism inträffar vanligen under sömn. Det är ibland gjort till en sådan grad att det skadar de ocklusala tandytorna, särskilt de molära tänderna, och kan orsaka till temporomandibulär syndrom. Om, på grund av långvarig överdriven sammandragning av bruxism tuggmusklerna och senor utvecklas kan det resultera i hypertrofi av tuggmuskler, hyperplasi av underkäkens coronoideus processen och Tuggmuskel hyperplasi tendon-aponeurosis hyperplasi. Masticastory muscle tendon-aponeurosis hyperplasi är en ny sjukdom som kännetecknas av begränsad öppning av munnen på grund av sammndragning av tuggmusklerna som en följd av hyperplasi av senor och aponeuroser.