På den här sidan kommer mer eller mindre saklig information om bastubad att finnas tillgängligt. Bidra gärna till kunskaperna genom att skicka in bild, textmaterial och länkar.

Finsk bastukultur har i december 2020 tagits upp på Unescos lista över immateriella kulturarv. Se bl.a. artikel i Hufvudsstadsbladet:

Bastuns livskraft är på topp: enligt Museiverkets uppgifter badar nästan 90 procent av finländarna bastu en gång i veckan och antalet bastur uppgår till cirka 3,2 miljoner. Nu har bastutraditionen också fått internationell status.

Sedan Finland år 2013 ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet har man samlat förslag på levande kulturarv i Finland som bör uppmärksammas. Museiverket ansvarar för verkställandet av avtalet i Finland.

Bastutraditionen var föremål för Finlands första ansökan till att upptas i den internationella förteckningen över immateriellt kulturarv, som gjordes 2019 och nu har godkänts av en mellanstatlig kommitté bestående av 24 länder.

– Listor över immateriellt kulturarv är måhända det mest synliga i vårt arbetsfält, men kärnan är ändå den internationella konventionen där Finland förbundit sig till att skydda och respektera sitt immateriella kulturarv samt utöka medvetenheten om dess betydelse, sade Leena Marsio, specialsakkunnig på Museiverket.

Arbetet för att främja det levande kulturarvet utgår från samfunden själva, de som för traditionen vidare. I bastutraditionens fall är ansökan gjord av Finska bastusällskapet och en rad andra bastuaktörer.

Museiverket har i december beviljat verksamhetsbidrag för deras nätverk Bastukretsen och meddelar också att man förbereder rättsligt skydd för tre offentliga bastur: Kotiharju-bastun och Arla-bastun i Helsingfors samt Rajaportti-bastun i Tammerfors.

Den andra finländska ansökan som skickats in till Unescos katalog för immateriellt kulturarv gäller fiolspelstraditionen i Kaustby och beslut om den väntas nästa år. I Unescos förteckningar över immateriellt kulturarv ingår hundratals fenomen från Tadzjikistans broderikultur till reggae.

Museiverket upprätthåller också en nationell lista över kulturarv som kompletteras regelbundet och omfattar levande kulturarv av alla de slag, från menuetten i Finlands svenskbygder till seden att besöka begravningsplatser på julafton.

https://www.hbl.fi/artikel/pscht-nu-finns-bastun-pa-unescos-lista-over-immateriellt-kulturarv/

Länk till avhandlingen Bad mot Lort och Sjukdom: Den privathygieniska utvecklingen i Sverige 1880–1949 , Wiell, Karolina , Uppsala universitet.

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1249611/FULLTEXT01.pdf

Länk till Svenska Bastuakademien:

https://www.bastuakademien.se/sv-SE/artiklar-31742625

Nyupptäckt intresse för bastuns hälsoeffekter

Dagens Nyheter UPPDATERAD 2018-11-19 PUBLICERAD 2018-11-15

Stroke, hjärtsjukdom, demens och psykisk sjukdom. Bastubadande har i studier kopplats till en minskad risk för flera sjukdomar hos finska män. Men är det själva bastandet som är bra för hälsan – eller är det något annat som ligger bakom? DN:s medicinreporter Amina Manzoor skriver om bastuns hälsoeffekter.

Amina ManzoorText

Finland har omkring 5,5 miljoner invånare och uppskattningsvis två miljoner badstugor. Bastubadande är en del av den finska traditionen och många badar regelbundet bastu sedan barnsben. Då är det kanske inte så konstigt att det också görs en del studier om bastandets hälsoeffekter.

De senaste åren har flera uppmärksammade sådana studier publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Bastubadande har kopplats till lägre risk för bland annat stroke, alzheimer och till och med död i hjärtkärlsjukdomar. Många av studierna kommer från samma forskargrupp i Finland.

De studierna är baserade på data från Finnish Kuopio Ischaemic Heart Disease Risk Factor Study. Syftet var att mäta riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar bland medelålders män i östra Finland, en grupp med hög risk. Studien startade 1984 och inkluderade ursprungligen 2.682 män. Männen har sedan följts upp efter fyra, elva och 18 år. Senare har också kvinnor fått delta i studien.

Studien har resulterat i massor av vetenskapliga artiklar, bland annat om huruvida frukt och grönsaker kan minska risken för typ 2-diabetes och om huruvida högt intag av fisk kan minska risken för förmaksflimmer.

När studien inleddes fyllde männen också i ett formulär om hur ofta och hur länge de bastade. En forskargrupp har intresserat sig för just dessa data. Männen delades in i tre grupper; de som bastade en gång i veckan, de som bastade två till tre gånger och de som bastade mellan fyra och sju gånger. Det är talande att det var väldigt få som uppgav att de inte bastade alls och därför inkluderades de inte i dessa studier.

Genom att samköra dessa data mot olika hälsoregister framträdde ett tydligt mönster. Bland de (främst) män som bastade mest, alltså mellan fyra och sju gånger per vecka, var risken för stroke, hjärtkärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, alzheimer, demens och död mellan 20 och 60 procent lägre än hos de som bastade bara en gång i veckan. För att försöka undersöka om det var något annat som egentligen låg bakom justerade forskarna för bland annat rökning, BMI, alkoholintag, stillasittande och andra sjukdomar.

Trots att den minskade risken fanns kvar går det inte att säga att det just är bastandet som är hälsosamt. I stället kan det vara något helt annat som ligger bakom. Det har inte heller gjorts någon uppföljning om männens bastuvanor har förändrats genom åren.

– Har den här gruppen en för övrigt hälsosammare livsstil? Den som bara hinner basta en gång i veckan jobbar kanske mer och har mer stress i sitt liv än någon som kan basta sju gånger i veckan. Det behöver alltså inte vara själva bastandet, utan i stället ett mindre stressigt liv, förmågan att njuta eller umgänget med andra människor. Sådant är svårt att mäta och justera för, säger Hans Hägglund, professor i hematologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Forskarna har dock en möjlig förklaring: värmen får blodkärlen att vidgas, gör dem mer elastiska och sänker blodtryck och blodfetter.

– Vi vet att minskat blodtryck har positiv betydelse för hjärtkärlsjukdomar, men det är fortfarande mycket vi inte vet om bastande. På 70- och 80-talen forskades det om bastubadandets hälsoeffekter, då fanns det bland annat bastulaboratorier i Finland och Tyskland. Sedan klingade intresset av när eldsjälarna blev äldre och försvann, säger Hans Hägglund.

Men nu upplever han ett uppsving för bastuforskningen. I somras hölls den internationella bastukonferensen i Sverige. Då närvarade forskare från till exempel Australien, USA och Kina, och inte bara de klassiska bastuländerna som Finland, Ryssland

och Tyskland. Under konferensen diskuterades möjligheterna att starta en egen vetenskaplig tidskrift och behovet av att standardisera forskningsprotokoll, så att studierna lättare går att jämföra.

– Jag tror att man i forskarvärlden har rynkat lite på näsan åt den här typen av forskning. Man har kanske tyckt att det var roligt med dessa studier, men det har inte ansetts vara seriös forskning. Nu börjar det bli mer acceptans eftersom det kommer så mycket positiva data. Då behöver man studera ämnet och ta reda på vad som egentligen stämmer, säger Hans Hägglund.

Han är entusiastisk. Men så är han också ledamot av Svenska bastuakademien och kallar sig bastudoktorn. Han har badat bastu sedan han var liten. Engagemanget har lett till flera studier, bland annat en om riskerna med bastubad.

– Framförallt utomlands finns det varningsskyltar utanför bastun att man inte ska bada bastu om man har hjärtsvikt. Så vi sammanställde flera studier till en metaanalys. Vi fann ingen risk, i stället såg vi att bastande till och med hade en positiv effektpå hjärtfunktionen, åtminstone på kort sikt.

Men då var det bara infraröda badstugor som studerats. De skiljer sig mot de klassiska finska badstugorna på flera sätt. I en finsk bastu kan det vara omkring 80 grader vid huvudet, men bara 40 nere vid fötterna. I en infraröd bastu är det 60 grader i hela rummet. Den finska bastun kan både vara torr och fuktig, medan den infraröda bastun bara är torr. En svensk bastu är lik den finska.

Hans Hägglund planerar nu att göra en liknande studie under våren, fast i en finsk bastu. Studien ska göras i det bastulaboratorium han håller på att starta på Sunderby sjukhus i Luleå. Att laboratoriet hamnar där och inte i Uppsala, där han är verksam, beror på att bastande är vanligare i norr, att Svenska bastuakademien har sitt säte vid Kukkolaforsen och att han har initierat ett samarbete med Luleå tekniska universitet.

– Vi kommer att undersöka hjärtsviktspatienter. Men när själva metoden är på plats kan man tänka sig att studera effekter hos andra patientgrupper. Till exempel kanske psykiatrin vill studera bastuns effekter vid mildare depression och ångest, eller så vill geriatrikerna undersöka äldre, säger han.

Men bastun kan inte ersätta löprundan, cykelturen eller gympasset för den som är frisk. Hans Hägglund ser möjligheter för äldre som inte orkar träna så länge och personer med skador eller funktionsnedsättning.

– För dessa kanske det finns en fördel med att sitta i bastun ett tag och få i gång cirkulationen. Men du får ju ingen konditionsträning av att sitta i bastun. Det kan handla om andra positiva effekter, men det kan aldrig ersätta konditionsträningen. Däremot har man sett i studier att det kan vara positivt att lägga till bastubad efter träning.

Han nämner också några små studier där bastubadande haft välgörande effekter vid mildare depression, kronisk smärta och trötthet. Det är dock svårt att göra dubbelblinda studier och därför kan placeboeffekten spela roll.

Hur är det med riskerna? Det finns människor som fått brännskador eller dött efter för lång tid i en för varm bastu. I många fall har alkohol varit inblandat. Så kallade bastutävlingar har också visat sig medföra risker och är numera förbjudna.

Tidigare trodde man att bastande tidigt under graviditeten kunde skada fostret, men det har senare visat sig inte stämma. Däremot har värmen i bastun en negativ effekt på mäns fertilitet, den kan minska spermiernas kvalitet och rörlighet.

– Effekten är övergående, men i Finland rekommenderar man avhållsamhet från bastun om ett par har svårt att bli gravida, säger han.

Riskerna med ett kallt dopp direkt efter bastun är knappt undersökta men skulle potentiellt kunna vara skadligt för hjärtat hos personer som har en förhöjd risk sedan tidigare, enligt Hans Hägglund. Men det ska också undersökas i det nya bastulaboratoriet.

För de flesta av oss är bastubadande alltså inte farligt och i bästa fall kan det också finnas positiva hälsoeffekter. Men för den som vill minska risken för hjärtkärlsjukdomar, stroke och demens gäller fortfarande att röra på sig regelbundet, sluta röka, äta en kost med mycket frukt och grönsaker och hålla koll på blodtryck, blodfetter och blodsocker. Om också bastande kommer att ingå bland dessa livsstilsfaktorer får framtida forskning visa.

Bastubadandet fyller dock en helt annan funktion för de flesta.

– Det är inte bara av hälsoskäl som många åter har fått upp ögonen för bastun. Det är ett sätt att umgås, erbjuder en gemenskap och avslappning. Effekterna av samtalen i bastun, hur man träffas oberoende av status, kan också ha betydelse för hälsan. Men sådant är oerhört svårt att studera, säger Hans Hägglund.

Harald Metzkes, Der Parnass, olja på duk, 1965

Konstnären målade sina kolleger i den tyska Akademin som sina muser i en bastumiljö. En slags homage trots den karaikatyrlika stilen. Han var dock rädd att målningen skulle missförstås så han visade den inte på flera decennier.

Enligt Wikipedia:

En bastu (av badstuga) är ett rum som hålls mycket varmt när det används och som oftast är ganska litet. Det kan också vara en mindre fristående byggnad.

Att bada bastu innebär uppvärmning av kroppen på ett behagligt sätt. Man sitter och badar på någon av bastulavarnas olika nivåer beroende på vilken temperatur man önskar. Normalt innebär bastubad en acklimatisering till bastuns värme så att porer öppnas och transpiration påbörjas. Under badets gång kan man öka den upplevda temperaturen medelst badkastning, dvs kasta vatten på aggregatets stenar så vattenånga frigörs. Bastubadet följs ofta av snabb nedkylning i sjön eller i duschen. Snabb nedkylningförseglar värmen i kroppen och man kan därefter vistas i kyla längre. I den finska traditionen ingår också att man lögar sig själv genom att varsamt slå sig själv och varandra med färskt björkris i form av en ruska som legat i en hink med vatten. Effekten ger behag för kroppen och tillför doft till bastun.

Så säger Bastuakademien om vad bastubad är (http://www.bastuakademien.se/):

I sauna veritas! I bastun råder sanningen!

Ta god tid på dig för ett möte med bastuns magiska ångor! Ett bastubad handlar om att bada, duscha, vila, basta, duscha, äta, vila, basta, duscha. Allt detta kan pågå under flera timmar istället för hektiska minuter. Bastun erbjuder dig ett nära och omedelbart möte med grundelementen; jord, eld, luft och vatten.

Börja inte bastubadet med att ösa vatten på heta stenar. Vänta tills du har blivit varm i kroppen. När svettningen börjar är det dags att ösa vatten på ugnens stenar. Blanda gärna ett ljuvligt doftextrakt i vattnet som du öser över bastustenarna. Det ger en sinnlig njutning. Visste du att regeringsbyggnaden ”Rosenbad” var namnet på en doftande upplevelse i en bastu som under slutet av 1600-talet fanns på den plats där regerings-byggnaden finns idag?

Visa hänsyn! Det är ingen beundransvärd bedrift att jaga upp värmen så att ingen kan vistas inne i basturummet. Tävlingar i bastubadande är inte god bastukultur! Sist in i bastun öser vatten på stenarna! Respektera att kvinnor inte allid vill dela ett bastubad med män. Tänk på bastufriden i de gamla landskapslagarna!

Njut av det rena vattnet! Endast 5 procent av allt vatten i världen är drickbart. Med vatten återställer du vätskebalansen i kroppen. Dina utländska vänner kommer förmodligen inte att tro dig när du berättar att du dricker rent och drickbart vatten från kranen.

Tänk på att bastun är ett mentalt skyddsrum! I bastun får du en fredad zon med tid för avkopplande tankar och funderingar i lugn och ro. Mobiltelefoner och klockor är därför bannlysta i basturummet.

Ett bastubad handlar i mångt och mycket om att njuta av god mat och dryck. Servera gärna en bastuklämma (mjukt vitt bröd med basturökt skinka eller rökt renkött) tillsammans med ett kallt öl. Ta inte in ölflaskor eller glas i bastun. Skärsår i foten blöder kraftigt.

Ta gärna med barnen in i bastun. Fyll baljor med vatten åt barnen och placera dem på golvet med betryggande avstånd till aggregatet. En perfekt temperatur i bastun är när 3-åringen och denna far- och/eller morföräldrar kan bada samtidigt. (Temperaturen är olika för varje typ av bastu.)

Vänskap utvecklas allra bäst i en bastu. En delad upplevelse av de magiska ångorna främjar vänskapen. Det är alltid lättare att ta kontakt med varandra efter ett bastubad.

Träna i bastun! För att klara av heta sommardagar i solen är regelbundet bastubadande en bra metod för att vänja kroppen vid värme. Börja därför dagen med ett bastubad. Efter det känns solens heta strålar som rena rama svalkan.