Forskning säger att det är viktigt att skolan samarbetar med vårdnadshavare och inte betraktar språksvårigheter som ett hinder för sådan samverkan. Vi vet att vårdnadshavare som har en högre utbildning påverkar barnens studier på ett positivt sätt. Elever med vårdnadshavare som engagerar sig, ställer krav och har förväntningar slutför oftare sina läxor och har en positiv inverkan på barns skolprestationer.
Om vårdnadshavare involveras i skolan kan det i sin tur göra att eleverna lättare skapar goda studievanor och att barnen får högre skolmotivation och lyckas bättre i skolan. Om eleven har vårdnadshavare som inte är involverade i skolan så har eleven inte samma förutsättningar att klara skolan som de elever med involverade vårdnadshavare. Här har skolan en viktig uppgift vad det gäller att försöka få med sig alla vårdnadshavarna på tåget.
De flesta vårdnadshavare vill med största sannolikhet engagera sig i sitt barns skolgång, men det är inte lika enkelt för alla. Om de har svårigheter att förstå det svenska språket är det än viktigare att vi gör dem delaktiga istället för att utesluta. Många vårdnadshavare har i andra länder inte haft förväntan på sig att delta i barnens skolgång.
Med stöd av samtal och dokumentation kan vårdnadshavare göras delaktiga i barns vardag. Genom att göra familjen delaktiga i verksamhetens innehåll ges barn möjlighet att använda och utveckla sina språk i olika situationer.
Anna Kaya har i sitt arbete som sva-utvecklare i Sollentuna kommun tillsammans med nätverket för lärare i svenska som andraspråk arbetat fram en informationsfolder med information till vårdnadshavare till ett barn som kan vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk i grundskolan.
Genom att informera vårdnadshavarna om vad som händer i skolan visar lärarna att de vill att vårdnadshavare ska vara delaktiga - oavsett vilka kunskaper de har i svenska språket eller vilken skolbakgrund vårdnadshavarna har.
Unikum kan bidra till att vårdnadshavarna får bättre insyn i sina barns skolarbete. Det kan exempelvis vara att vårdnadshavarna pratar med barnet om händelser i skolan, stöttar i hemläxor och har tydliga förväntningar på barnets arbete i skolan.
I Unikum kan vårdnadshavarna ta del av veckobrev, uppgifter eller lärloggar. Veckobrev är ett av flera sätt som är mycket bra vad det gäller att hålla vårdnadshavarna uppdaterade om vad som har hänt och vad som kommer att hända i skolan.
Det materialet kan du tillsammans med kollegor läsa och diskutera för att reflektera över samverkan med vårdnadshavare för att hitta det gemensamma synsättet som gynnar samverkan.
Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF) har en Googlesite "Att arbeta med nyanlända elever". Där kan du även få tips på hur du kan kommunicera och föra en dialog med vårdnadshavare som nyss kommit till Sverige.
Stockholms stad har ett material som du kan inspirera dig av i mötet med nyanlända vårdnadshavare. Du kan också inspirera dig av informationsfolder som innehåller presentation om hur Stockholms skolor fungerar.
Foldern "Ett barn – flera språk" av Monica Westerlund, docent och leg. logoped, ger kortfattad information om hur föräldrar i flerspråkiga familjer kan stötta barnets språkutveckling. Foldern finns översatt till arabiska, engelska, farsi, finska, kurmanji, somaliska, sorani, thai och tigrinja/tigrinska.
Hur tar ni reda på tidigare kunskaper om eleverna, till exempel via samtal från vårdnadshavarna eller överlämning från tidigare förskola/skola?
På vilket sätt fungerar kommunikationen/informationen mellan skolan och vårdnadshavare med annat modersmål idag?
Finns det rutiner hos er för ett gott samarbete med vårdnadshavare?
Finns det några uttalade metoder/strategier/rutiner som skolan använder sig av i kommunikation med vårdnadshavare med annat modersmål för att den ska fungera så bra som möjligt, till exempel flerspråkig personal och digitala verktyg?
Vad tänker du skulle kunna försvåra/förenkla för en vårdnadshavare med annat modersmål i kommunikationen med skolan?
Hur informerar vi elever och vårdnadshavare om ämnet svenska som andraspråk? Behöver vi några nya rutiner runt det?
Har ni tillgång till studiehandledare eller modersmålslärare på er skola? (om inte varför?)
På vilket sätt samarbetar ni med studiehandledaren eller modersmålsläraren? Finns det utarbetade rutiner eller kommunikationsvägar?
Hur kan ni hitta former och tid för samarbete lärare emellan? Hur kan ni dela upp arbetet och dela med er av det material ni har?
Hur fungerar det på skolan:
på pedagogisk nivå dvs, i samarbete mellan elevens ämneslärare eller SVA lärare?
på organisatorisk nivå?